Isatou Aysha Jones: ”Jag kallades för gorilla och babian i skolan”
Som barn var stylisten och aktivisten Isatou Aysha Jones dagligen utsatt för rasism, trots att alla vuxna i hennes närhet påstod att det inte förekom i Sverige. Nu slåss hon för att hennes egna tre barn ska få en bättre uppväxt.
Den 2 juni checkar nästan 70 000 personer in på USA:s ambassad i Stockholm. De är inte fysiskt på plats, men genom sociala medier tar de chansen att protestera mot rasism och polisbrutalitet. Tillsammans når de ut med sitt budskap till 1,3 miljoner människor. Bakom initiativet står trebarnsmamman Isatou Aysha Jones, 34.
– Jag är uppvuxen i Örebro i mitten av 80-talet, precis innan nynazisterna fick fart. På den tiden var rasism inte något som man ville kännas vid. Det fanns inte, sa man. ”Sverige är inte rasistiskt, han bara skämtade förstår du väl?” eller ”Han slog dig inte för din hudfärg”. För mig var det väldigt tydligt att det var just därför jag var utsatt. Jag kallades för gorilla och babian, och de andra barnen kastade köttbullar på mig i matsalen – men bara de som var lite brända, ”de som ser ut som Aysha”. Andra barn ville inte sitta bredvid mig. Att de vuxna inte erkände att jag var utsatt på grund av rasism satte väldigt djupa spår. Jag som barn fick ta alla fajter själv.
Isatou Aysha Jones
Ålder: 34.
Familj: Man och tre barn, 14, 10 och 8 år gamla.
Bor: I Tensta i Stockholm.
Gör: Stylist, makeupartist och designer. Grundare av organisationen Black Lives Matter Sweden.
Instagram: @byayshajones och @blacklivesmattersweden
Aysha tog fajterna bokstavligt talat. Hon använde våld för att stå upp för sig själv.
– När det alltid är du som är boven även om du bara har försvarat dig – då blir du till en tickande bomb som till slut exploderar. För mig tog bomben form i slagsmål, för det var det enda jag kunde. Jag slog tillbaka.
I dag har hon tre egna barn mellan 8 och 14. Hon försöker lära dem att stå upp för sig själva, och är ärlig med att samhället kan komma att använda deras hudton emot dem.
– Jag pratar mycket med mina barn om hur de ska göra när de känner sig utsatta, men också att få dem att förstå vad som händer och hur fel det är. Men framför allt försöker jag stärka deras självkänsla. Den diskussionen fanns inte när jag var liten. Mina föräldrars självkänsla var ju om möjligt ännu sämre än min. Min mamma har fram tills alldeles nyligen använt förljusningskrämer till sin hud. Det är jättevanligt och handlar förstås om det vita skönhetsidealet. Man använder hudkrämer som fräter så pass mycket på huden att den blir tunn och du riskerar att förblöda eller bli förgiftad.
Även i föräldraskapet möter Aysha fördomar och duster som hon vet att hennes etniskt svenska vänner inte har behövt ta.
– Folk har haft förutfattade meningar om mig som förälder utifrån att jag är svart. De tror att jag inte tillbringar tid med mina barn eller att jag inte är så engagerad i deras liv. Jag får alltid frågan om jag behöver tolk, trots att svenska är mitt förstaspråk. I skolan tror de att mina barn behöver läsa extrasvenska, trots att de alla är födda här.
Det vilar alltså ett stort ansvar på oss föräldrar, menar Aysha – vare sig du har svarta, bruna eller vita barn. Precis som vi lär dem att inte stjäla måste vi också lära dem att rasism är fel. Men hur gör man då? Var börjar man?
– Om du tittar i din vardag kan du säkert hitta bra tillfällen. När mina barn för första gången åkte på kollo förklarade jag supertydligt för dem att jag ville att de skulle åka för att de som förortsbarn förmodligen inte kommer att ha så många andra möjligheter att ta sig ut till Skärgården. Men jag tryckte också på att de skulle få lära känna en massa olika sorters människor med olika bakgrund, och hur fantastisk den chansen är. Och precis så blev det. Redan vid avfärden fick de nya kompisar med olika erfarenheter, som pratade olika språk.
– Jag tycker också att du ska checka dig själv för att se vilka uttryck du använder. Det måste jag också göra. Ett exempel är att jag pratar mycket med min dotter om hennes hår, och då måste jag vara noga med termerna. Checka dig själv: Säger du afrohår och vanligt hår? Du menar förmodligen inget illa, men det är lika fel ändå. Alla hår är vanliga! Sådana småsaker kan fastna hos ett barn och bli något som de ligger och grubblar över. Att alltid vara den som är annorlunda.
Många av Ayshas mobbare har hört av sig i vuxen ålder och bett om ursäkt – och Aysha har förlåtit dem utan minsta tvekan.
– Det var inte deras fel, det var deras föräldrar som inte gav dem en vettig grund att stå på. Inget barn föds med ett hat inom sig.
• Vill du veta hur du ska prata med barnen om rasism? Här är retorikexperten Elaine Eksvärds bästa tips!
• Missa heller inte den här artikeln, där fler mammor berättar om rasismen i Sverige!
