Dominika Peczynski fick missfall i På spåret: "Det syns säkert på mig i tv"

Dominika Peczynski berättar för mama om hur hon fick missfall 2013, mitt under inspelningen av populära tv-programmet På spåret. "Ja, vad skulle jag göra? Jag satt kvar i båset", säger Dominika Peczynski. Detta är ett utdrag ur en intervju i mama nr 11 2015.

Dominika Peczynski, 45, driver Mafioso pr med Yoav Bartal, är medlem i gruppen Army of Lovers och medverkade i höstens säsong av ”Idol” på TV4. Hon bor på Södermalm i Stockholm med barnen Hannah, 15, (pappa är finansmannen Claes Bahri, 53) och Harry, 4 (pappa är Yoav Bartal, 36, som Dominika har sitt företag med). Hennes pojkvän är Anders Borg, 47, tidigare finansminister, nu rådgivare åt finansjätten Citigroup.

Nu då – är kiosken stängd, eller tänker du på fler barn? 
– Nej, nu är den stängd, ha ha. Jag läste i en bok att chansen att få barn efter att man fyllt 45 är en på 100 000.

Är det sant? 
– Ja, äggen är så dåliga då.

Du har tidigare berättat om att du har fått missfall. Jag tycker att det är starkt, vi behöver prata mer om missfall, det händer så ofta. 
– Jag fick missfall i ”På spåret”-båset.

Men herregud, vad gjorde du då? 
– Ja, vad skulle jag göra? Jag satt kvar i båset, det syns säkert på mig i tv. Men jag visste det, jag kände det på mig. Jag har fått flera missfall, fyra stycken, tre innan jag fick Harry. Men det här var efter att Harry kom. Vi försökte få ett till barn, men när missfallet hände bestämde vi oss för att nej, det fick räcka.

Hur var det när du väntade Harry, var du jätterädd för risken att få ett missfall till? 
– Ja, men jag kunde inte ens gå till jobbet då, jag spydde på mina anställda. Jag spydde på människor – bokstavligt talat. Jag gick omkring på gatan och såg hur folk kollade och gick åt sidan för att de trodde att jag var en pundare. Jag sprang till sjukhuset hela tiden för att få dropp, jag mådde så dåligt. Jag fick hyperemesis (allvarligt graviditetsillamående, reds anm), det var fruktansvärt. Jag kunde inte ens dricka vatten, jag spydde blod. Men det var så jag kände – att Harry verkligen hade grottat in sig.

Så det var nästan som en tröst i allt? 
– Ja, det var det!

Foto: Jakob Dahlström

Detta är ett utdrag ur intervjun i mama nr 11 2015.