3 kändismammor som fått hjälp genom surrogat, IVF och äggdonation
Att bli gravid och få barn är inte en självklarhet. Möt ”Biggest loser”-PT:n Sabina Dufberg, bloggaren Johanna Kajson och proffsboxaren Åsa Sandell, som alla fått kämpa för att bli mammor genom surrogat, IVF och äggdonation.
Kändis-PT:n Sabina Dufberg tog hjälp av en surrogatmamma
Sabina Dufberg, 40, och hennes make Anders satt utanför operationssalen på kliniken i Mumbai i Indien när deras tvillingar förlöstes med kejsarsnitt.
– Jag blev mamma i den stunden jag fick hålla i barnen, det var många tårar som föll, säger Sabina, som blev mamma genom surrogatmödraskap.
Sabina fick veta redan som tonåring att det var fel på hennes livmoder och att hon inte skulle kunna bli gravid. Hon valde att satsa stenhårt på sin karriär i stället för familjebildning. När hon träffade Anders var hon ärlig med att hon inte skulle kunna få biologiska barn.
– Vi pratade tidigt om barn, och adoptionslagen är tuff. Dels träffades vi sent i livet och sedan måste man ha varit gifta eller sambor i ett antal år. Det var genom en väns vän jag fick reda på surrogatmödraskap, säger hon.
Sabina mejlade en klinik i Indien, och så startade en lång process av pappersarbete. I dagsläget är det dock inte längre tillåtet för utländska par att använda sig av en surrogatmamma i Indien.
– Det är många som har fördomar mot det här, vissa säger att det inte är en mänsklig rättighet att få barn och Sverige stödjer inte surrogatmödraskap. Men surrogatmammorna på kliniken där vi var tas om hand av en duktig läkarkår, de tar inga risker, säger Sabina.
Efter månader av papper och intyg fram och tillbaka blev Sabina och Anders godkända och fick komma till kliniken i Indien och träffa surrogatmamman och hennes man.
– Kvinnan som ska vara surrogat får göra det max två gånger i sitt liv, och hon måste vara gift och ha egna barn. Hon får aldrig donera sina egna ägg, de måste komma från någon annan. Jag valde en indisk äggdonator. Anders fick lämna sin sperma och sedan startade processen, säger Sabina.
Sabina och Anders hade tur – det lyckades på första försöket. De fick ultraljudsbilder och uppdateringar, och när förlossningen närmade sig åkte de till Indien.
– Barnen föddes med kejsarsnitt och det var många känslor som kom när jag höll barnen för första gången, både glädje och rädsla, precis som för andra som blir föräldrar.
Sedan träffade de surrogatmamman och hennes man en gång till.
– Det var ett otroligt känslofyllt möte. Vi förstod inte varandra så bra språkmässigt, men kommunicerade med kroppsspråk, kramar, fotografering och glädjetårar.
– De visade en stor glädje och stolthet över vad de hade hjälpt oss med, samtidigt som de fått ett annat utgångsläge för sina egna barn som de kunde glädjas åt, säger Sabina.
Väl hemma i Sverige startade ytterligare en lång process, innan det var klart att Anders var biologisk pappa och att Sabina fick adoptera tvillingarna.
– Det var så skönt när allt var klart, men jag blev mamma i samma stund som jag höll barnen första gången.
Om Sabina Dufberg
Ålder: 40.
Familj: Maken Anders Gåhlin Dufberg, 40, Selina, och Nicholas, 2.
Bor: I Stockholm.
Gör: Personlig tränare för ”Biggest loser Sverige”, har bland annat skrivit träningsboken ”Snygg & stark – den ultimata träningsguiden”.
Surrogatmödraskap – så fungerar det
Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär barnet åt någon annan. Altruistiskt surrogatmödraskap innebär att det inte utgår någon ersättning till kvinnan som bär barnet, i motsats till kommersiellt surrogatmödraskap, där hon får betalt. I Sverige är det i dag inte tillåtet med surrogatmödraskap och frågan är kontroversiell. RFSU gick 2015 ut med att de ställer sig positiva, men skriver också att frågan är komplex: ”Alla har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar. Det finns de som gärna bär ett barn åt någon annan. Samtidigt finns en risk för utnyttjande, där personer i ekonomisk utsatthet eller utan valmöjligheter blir värdar för en graviditet i brist på alternativ”. Thailand och Indien har i dag förbjudit utländska par att anlita surrogatmödrar.
LÄS OCKSÅ: Pappan: Nya beslutet om surrogatmödraskap nedvärderar kvinnan
Bloggaren Johanna Kajson gjorde IVF
Efter många år av smärtor i magen fick Johanna Kajson, 30, veta vad som var fel. Hon fick diagnosen endometrios som orsakas av att livmoderslemhinnan hamnar utanför livmodern och fastnar på fel ställen i kroppen, till exempel på organ, vilket orsakar smärta. Hon fick också veta att hon antagligen skulle ha svårt att bli gravid på naturlig väg.
– Min man Rickard och jag försökte bli gravida, men när det inte lyckades sökte vi hjälp. Jag fick göra en utredning för ofrivillig barnlöshet och det beslutades att vi skulle genomgå en IVF-behandling. Jag var både pirrig och livrädd – för sprutorna och för hur jag skulle må, säger hon.
Först nedreglerades Johannas hormonnivå för att kroppen skulle försättas i klimakteriet. Det gjordes med hjälp av en nässpray som ”dödar” äggodling och ägglossning. Efter det fick hon börja med sprutor som hon satte i magen på sig själv.
– När det var dags för äggplock var jag svullen och öm i magen. Äggplocket var väldigt smärtsamt. Det liknar en gynundersökning, men det sitter en liten nål på instrumentet och de punkterar varje äggblåsa och suger ut. Trots att jag fick smärtstillande gjorde allting fruktansvärt ont. Läkarna tror att det berodde på min endometrios, min man fick hålla mig i handen samtidigt som mina tårar sprutade. De fick ut 13 ägg och efteråt kändes det värt det, men jag var sängliggande och vilade i flera dygn efteråt, säger hon.
Johannas man hade lämnat sperma före äggplocket och den fördes samman med Johannas ägg.
– Äggen odlades över natten och så kikade de på dem dagen efter för att kolla att allt fortlöpte så normalt som möjligt. Tyvärr fungerade inte vårt första försök, och jag fick göra om hela proceduren. Vi gjorde tre tuffa omgångar med sprutor, men sista gången fungerade det och ägget valde att stanna. Det var magiskt att se de där fyra ringarna som satt ihop i varandra på en skärm. Det var fyra celler – fyra celler som i dag är vår son Charles.
Under IVF-resan mådde Johanna fysiskt dåligt, men försökte hålla ihop psykiskt.
– Efter varje misslyckat försök blev jag besviken på min kropp, det var jobbigt att inte lyckas bli gravid.
– Jag hade svårt att hitta information när vi var i det, och få pratar öppet om det. Jag vill säga till par som försöker skaffa barn att försöka göra roliga saker ändå, men även att tillåta sig själva att vara ledsna, gråta och längta.
Om Johanna Kajson
Ålder: 30.
Familj: Maken Rickard, 33, och Charles, 1.
Bor: I lägenhet, Stockholm.
Gör: Jobbar som bröllopskoordinator och bloggar på ungafrukajson.se
IVF – så fungerar det
Den vetenskapliga benämningen är in-vitro-fertilisering. Vid en IVFstimuleras kvinnan med hormoner för att flera ägg ska mogna. Äggen plockas sedan ut från äggstockarna och mannens spermier förs samman med ägg i en odlingsskål, så att befruktningen kan ske. Efter två-sex dagar återförs i normalfall ett befruktat ägg till livmodern. Om flera ägg har blivit befruktade kan de frysas ner, i dag får embryon hållas nedfrysta i max fem år.
Källa: fertilitetscentrum.se.
FÖLJ mamas IVF-BLOGGARE MARKIZ TAINTON!
Proffsboxaren Åsa Sandell blev mamma genom äggdonation
På en klinik i Riga, Lettland, blev proffsboxaren Åsa Sandell, 49, gravid med hjälp av en annan kvinnas ägg. Hon och hennes make genomförde en äggdonation, men det var ingen självklarhet från början. De tänkte igenom sitt beslut noga.
– Jag ville inte att det skulle kännas som en kompromiss, utan att det skulle kännas positivt. Vi funderade på om det var moraliskt rätt och hur barnet skulle reagera på sitt ursprung. Min man är adopterad och det var en trygghet att han har vissa insikter när det kommer till avsaknaden av genetiska band, säger Åsa.
Före äggdonationen hade paret gjort IVF-behandlingar i Danmark. Anledningen till att de inte gjorde det i Sverige var att Åsa passerat åldersgränsen. Efter flera misslyckade försök berättade Åsas gynekolog om äggdonation. Donatorn, som får ersättning för sin donation, är helt anonym, men de fick några kvinnor att välja mellan.
– Vi fick veta hårfärg, längd och familjebildning. Jag hade tre olika kvinnor att välja mellan. Jag ville att det skulle vara någon som hade barn sedantidigare, jag ville inte att hon skulle bli äldre och en dag känna att hon inte fått några barn. Det blev en kvinna som hade två barn, det kändes bra att hon redan var mamma, säger Åsa.
När äggdonatorn var vald fick donatorn odlas, ungefär som en IVF-behandling, för att sedan genomgå ett äggplock. Sedan fick Åsas man åka till kliniken och lämna spermier som sammanfördes med ägget och blev ett litet embryo.
– De satte in embryot i mig på kliniken i Riga och det tog ungefär 30 minuter. Det värsta var väntan efteråt. Det var som att hamna i en bubbla, vi svävade i ovisshet. Det var en magisk känsla när vi äntligen fick det därplusset!
Åsa beskriver sin graviditet som lätt, även om förlossningen var smärtsam tycker hon att det var häftigt.
– Jag blir gråtfärdig när jag tänker på förlossningen. Det var djuriskt att föda vaginalt, men jag hade inga ambitioner att inte ta någon smärtlindring, säger hon.
Åsa har valt att vara öppen med att Vera kom till genom äggdonation. I boken ”Den tuffaste ronden” beskriver hon hur det är att göra IVF och äggdonation.
– Jag tycker inte att man ska ljuga för sitt barn. Det kommer att komma situationer där hon undrar vem hon är lik. Det här med att föra sina egna gener vidare är något som är väldigt starkt hos många, nu när hon finns känns det ointressant för mig. Jag har svårt att se att Vera skulle tycka att det var viktigt att ta reda på vem äggdonatorn är, det är ingen människa som varit involverad i hennes liv.
– Kanske kommer en dag när Vera skriker att jag inte är hennes riktiga mamma, men det gör ju många. För mig är det viktigt att berätta för henne hur det har gått till.
Om Åsa Sandell
Ålder: 49.
Familj: Maken Per, 54, och Vera, 4.
Bor: I villa i Nora.
Gör: Proffsboxare och författare. Skriver just nu en bok om fighting och aggressivitet.
Äggdonation – så fungerar det
En äggdonation kan göras när kvinnan saknar eller har en kraftigt nedsatt äggstocksfunktion. Det kan också vara ett alternativ när IVF inte fungerar. En äggdonation innebär att paret tar emot obefruktade ägg från en anonym donator som sedan befruktas med mannens spermier. Det är tillåtet att ta emot ägg från en väninna eller släkting. I Sverige finns regler kring ålder och en utredning görs alltid.
Källa: ivfkliniken.se.
Av: Angelica Lagergren
Artikeln är tidigare publicerad i mama nr 8 2016, som går att läsa i appen mama PLUS – helt gratis för prenumeranter
