Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Moa Gammel: ”Vi hade absolut separerat utan svärmor”

En fantastisk graviditet slutade i ett akutsnitt när sonen Nateo, 4, kom till världen. För mama berättar regissören och skådespelaren Moa Gammel om sitt späckade schema, den första tiden som mamma och den kaosartade förlossningen.

Egentligen har Moa Gammel – regissör, producent och skådespelare – lovat att inte prata om Victor, hennes man sedan snart fem år tillbaka och pappa till Nateo, 4. Ändå landar hon ofta där. För vem man lever sitt liv med påverkar så mycket: hur man mår, hur livspusslet läggs och i Moas fall hur karriären ser ut. 

– Min man är som en lyckoamulett, jag fick tre huvudroller under loppet av ett år när jag hade träffat honom. Jag tror att det handlade om att jag plötsligt var ihop med någon som var så himla stöttande. Jag hade haft många destruktiva relationer innan, och då gick all energi åt till att jiddra med någon jävla kille. Nu var jag i en relation som bara var trygg och kärleksfull, och kunde lägga den energin på att vara kreativ i stället, säger Moa.

Moa Gammel Ginsburg

Ålder: 39 år.

Bor: I Stockholm.

Familj: Sonen Nateo, 4 och maken Victor Ginsburg Müller, formgivare.

Gör: Skådespelare, regissör och producent.

Aktuell: Som regissör till filmen LasseMaja och tågrånarens hemlighet. Spelar också huvudrollen i överlevnadsdramat Breaking surface, och har precis hoppat på tjänsten som konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama. Romandebuterar med en nytolkning av Hjalmar Söderbergs Gertrud senare i år.

 

Det har lönat sig. 2020 har precis börjat, och Moa är redan trippelt aktuell, nästan fyrdubbelt faktiskt. I februari har både LasseMaja och tågrånarens hemlighet – i regi av Moa – och överlevnadsdramat Breaking surface – där hon spelar huvudrollen – premiär. Dessutom har hon precis klivit på posten som konstnärlig ledare på Sveriges Radio Drama. Och just det – hon romandebuterar senare i år också, med en nytolkning av Hjalmar Söderbergs Gertrud. 

– Jag sa till min man för ett tag sedan att ”gud, jag har haft en så tuff vecka”. ”Det har du haft sedan Nateo föddes”, svarade han. Och det är sant. Det håller inte i längden, jag inser det. Jag älskar att jobba mycket, men jag måste också börja ta det lugnt och vara med min son så länge han är liten. Jag vill inte missa något.

”Jag tror på ett sätt att kvinnor är födda regissörer. Från dag ett fostras vi till att lyfta andra människor, att ta hänsyn och att se saker som andra inte ser.”

Som kändis betraktad är Moa Gammel ganska hemlig, så vi tar det från början. Moa växte upp i Vasastan i Stockholm. Mamma är förskolelärare, pappa utbildad journalist som ägnat större delen av sitt yrkesliv åt rollen som svenskalärare på SFI. 

Så får man kärleken att överleva småbarnsåren från vår medlemssajt Vi Föräldrar

– Som liten var jag ett barn som inte riktigt trivdes med att vara barn. Jag har alltid känt mig lite utanför mitt sammanhang. Jag växte upp i ett ganska rikt område, men vår familj hade inte så mycket pengar. Vi var absolut inte fattiga, det fanns alltid mat på bordet, men jag jämförde mig med mina klasskompisar som åkte på skidresa till Chamonix varje år. Det har vi aldrig kunnat. Jag kände mig så mycket fattigare och mer utanför än vad jag egentligen var. Sedan började jag på estetprogrammet på gymnasiet, och då blev det tvärtom – där var jag ett innerstadsbarn som inte riktigt passade in bland bohemerna. Eftersom jag aldrig har känt mig helt hemma har jag valt att ställa mig utanför. Jag är ingen flockperson.

Redan som 12-åring stod Moa på Dramatens scen, och sedan dess har hon rört sig i teaterns och filmens värld. Det breda genombrottet kom med rollen som kriminalkommissarie Eva Thörnblad i tv-serien Jordskott. De senaste åren har hon allt oftare valt att ställa sig bakom kameran i stället för framför den. 

– Jag tror på ett sätt att kvinnor är födda regissörer. Från dag ett fostras vi till att lyfta andra människor, att ta hänsyn och att se saker som andra inte ser. Därför är det väldigt märkligt att det är så få kvinnor som regisserar. Jag hoppas att den här manliga regissörstypen, som jobbar genom att göra folk rädda eller ledsna, är på väg bort. Kvinnor har mycket bättre fallenhet för yrket.

Under förra året tog Victor ledigt under fem månader för att kunna ha huvudansvaret för Nateo medan Moa flängde land och rike runt på inspelningar. 

– Det var självklart för honom att låta mig lägga all den här tiden och energin på mitt jobb. Han sa att ”det här är din dröm Moa, du har alltid velat göra en långfilm”. Det är en fantastisk present att få från någon.

”Nateos hjärtslag gick ner, jag svimmade av, det var blod i hela rummet och man beslutade om ett akutsnitt. Kunde jag inte ha fått slippa det?”

Så träffade Moa Gammel sin man Victor Ginsburg Müller

Moa och Victor träffades via den gemensamma kompisen Tarik Saleh, regissör och journalist. 

– Jag hade precis blivit singel och kom förbi när de drack öl. Victor tyckte att jag var en galning och sa till Tarik att ”ge absolut inte mitt nummer till den där jättegalna singeltjejen!”. Ett halvår senare hörde en kompis av sig och berättade att hon var på samma fest som Victor. Jag hade inte tänkt gå ut, men det var något speciellt med den där killen, så jag gick dit. Veckan därpå gick vi på dejt, och efter det sågs vi varje dag. Han är en supertrygg person, vilket jag tidigare har tyckt var osexigt. Men han är bra för mig. Vi tycker om att prata med varandra, det tror jag är en viktig del i att vi har hållit ihop. Dessutom är han skitsnygg ha ha. Det är en bonus.

Moa Gammel om att vara gravid: ”Fantastiskt” 

Ett par år senare blev Moa gravid. Graviditeten var fantastisk, som Moa minns det. Hon var jättelycklig, blev bara påverkad av ”jättemysiga hormoner” och hade egentligen inga problem alls. Men så kom förlossningen, som blev allt annat än fantastisk. 

– Min man är ganska liten, och jag är inte heller särskilt lång, så jag vet inte vad som hände. Men Nateo vägde över fem kilo och var 56 centimeter lång. Största bebisen på avdelningen det året, har vi fått höra efteråt.

Redan under graviditeten hade ultraljuden visat att Nateo var stor, men när Moa bad om kejsarsnitt var det stopp. Barnmorskan hänvisade till felmarginalen på ett halvt kilo. Moa gick över tiden två veckor, och den 21 februari 2016 blev hon igångsatt utan att Nateo hade fixerat sig. Efter 12 timmars intensivt värkarbete var både Moa och bebisen helt slut.

– Jag kan fortfarande bli väldigt arg när jag tänker på det. Man inser att förlossningsvården är eftersatt när det är så svårt att få kejsarsnitt. I stället för att Nateo fick födas under kontrollerade former med ett planerat kejsarsnitt så gick hans hjärtslag ner, jag svimmade av, det var blod i hela rummet och man beslutade om ett akutsnitt. Kunde jag inte ha fått slippa det?

Moa Gammel om första tiden med barn: ”Vi var chockade”

Den första tiden med Nateo var tuff. Det tog tid för Moa att återhämta sig efter förlossningen.

– Både jag och Victor var väldigt chockade ganska lång tid efteråt. När allt var som mest dramatiskt under förlossningen gick han in på toaletten och grät. Han visste inte om jag och barnet skulle överleva. Det finns ju någon sjuk idé om att det ska vara naturligt att föda vaginalt. Det är snarare ganska barbariskt, framför allt för en förstföderska som inte alls är beredd på vad det kan innebära. Din kropp kommer att gå igenom ett krig – det kan vara ganska traumatiserande. All respekt för den som vill föda naturligt och älskar det, men en väldigt stor del älskar det inte. Låt en mamma göra som hon vill!

Moa och Victor har sett till att dela på allt redan från början: föräldraledighet, vab, hämtningar och lämningar. De tar också ut exakt lika stor lön ur det egna företaget. Jämställdheten är viktig för dem båda, både som principsak och för att det livet passar dem. 

– Jag trivdes inte alls med att vara mammaledig, och om vi skulle göra om det skulle vi nog dela upp dagarna redan från början. Åtminstone jag behöver komma bort och få lite stimulans från annat håll. 

Nu blir det nog bara ett barn, säger Moa. Kommentarerna från vänner och bekanta kommer som ett brev på posten: ”Är du säker på att du inte vill ha fler?” och ”Tänk om du ångrar dig, och så är det för sent!”

– Vi är så himla lyckliga som en liten familj. Och det är ett riktigt lifehack att bara ha ett barn. Vi får liksom tid för varandra, för vårt barn och för att jobba med något som vi älskar. Det är så skevt att det finns en så dömande kultur kring mammor, framför allt att andra mammor ska lägga sig i vad jag gör. Jag tror verkligen till hundra procent att alla mammor vet vad som är bäst för dem själva och deras eget barn. Det måste man våga lita på. Back the fuck off, låt mammorna vara!

Ni verkar ha hittat den där magiska formeln för att hålla ihop både som personer och som par efter barn. Har du några tips till oss som kämpar?

– Gå på dejt med din partner. Helst en gång i veckan. Så fort jag och Victor inte dejtar börjar det skava, sedan börjar vi bråka och krisa. Vi måste hela tiden har den där kommunikationen, att få vara något annat än bara mamma och pappa ibland. Vi har tur som har mycket hjälp från våra familjer, framför allt av Nateos farmor. Jag vet att det finns en nidbild av den hemska svärmodern, men jag äääälskar min. Vi hade absolut separerat utan henne.

 

Moa gammel om...

… att bli mamma:
”Att vara Nateos mamma är ju typ det finaste man kan vara. Det är fantastiskt – som alla mammor vet – att få uppleva den här kärleken som är helt obefläckad. Det finns inget destruktivt i den, den är bara helt ren. Det är en ynnest att vara mamma verkligen.”

… den första tiden med bebis:
”Att bli mamma innebär ju att hjärnan aldrig får vila. Under det första året kändes det som att jag inte tänkte klart en enda tanke. Min koncentration delades upp i så många småbitar att jag inte förstod hur jag någonsin skulle kunna börja jobba igen. Man ska alltid vara tillgänglig, alltid redo. Det tar ett tag att lära sig hantera det.”

… hur hon är som mamma:

”Jag är lite för snäll. Min man är bättre på att sätta gränser och efterleva dem. Jag är mer den där föräldern som hämtar tidigt på förskolan för att dra ut på ett äventyr. En ganska lekfull mamma som gillar att busa, baka kakor och göra mysiga saker. Lite som den där pappan som har barnen varannan helg. Det är min man som står för gränserna och stabiliteten medan jag är mer spontan. Det är en bra kombo!”

 

… hur hon hittar balans i livet:

”Ibland när jag känner att jag har stressat för mycket tar jag ett steg tillbaka och tvingar mig själv till att bara vara med Nateo. Att hänga med sitt barn i parken är ju mindfulness! Vi har också infört mobilfria söndagar och jag har lagt ner sociala medier, det är underbart. Och så försöker jag att ha det alldeles tyst ibland. Vi har ju nästan alltid ljud i öronen i dag, det blir som en hjärntvätt. Jag gillar att simma, för där kan jag bara lyssna på vattnets skvalp.” 

 

Text: Maija Mårtensgård

Hannah Graaf: ”Mina barn är väldigt bortskämda – vad gjorde jag för fel?”
Prinsessan Madeleine: ”Jag vill vara hemma med barnen så mycket det går!”
Äg din mammakropp: ”Du har fått barn, klart att det syns!”