Youtubern Jonna Lundell: ”Jag blev mer kär i Jocke när vi skaffade barn”

Jonna Lundell har just varit på mvc, där hon mätt magen och kollat sitt järnvärde. Hon tror att hon är i vecka 27 (”Jag blandar ihop veckorna hela tiden”) och kontrollen kändes bra, men maken Jocke Lundell fick inte vara med, på grund av corona.

– Han tycker att det är tråkigt att han inte får följa med. Det är ju enda kontakten han kan få med barnet just nu och han behöver också förbereda sig. Jag känner ju bebisen men han får bara en ultraljudsbild.

Mest populära klippen på Youtube är på Lunabelle. ”När hon äter eller leker – det uppskattar de till en nivå som är sjuklig,” skrattar Jonna. Foto: Hannah Hedin

Bebisen i magen är beräknad till den 23 augusti och blir lillebror till parets dotter Lunabelle, 1,5. Det spekulerades mycket kring bebisens kön i Jonnas sociala medier innan de gick ut med att det var en pojke som ska heta Lionel.

– Jag vet att det är jättespännande, men det är irriterande att folk kommenterar, säger Jonna.

Och kommenterar och spekulerar, det gör folk i allra högsta grad när det kommer till paret Lundell, Youtube-stjärnorna som sedan 2015 når nästan en miljon tittare med programmet ”Jocke & Jonna”. De träffades på en marknad i östgötska Skänninge 2011, då Jocke försökte få med sig Jonna på en fest. Hon visste inte vem han var och avvisade honom (”Jag sa att jag skulle hem till min mormor och sova!”) men han fortsatte att uppvakta henne på Facebook. Till en början blockade Jonna honom, då han bland annat kallade henne elaka saker på sin blogg, men till sist gav hon honom ändå en chans.

– Jag sa att ”om du slutar ragga på mig och inte är ute efter något kanske vi kan börja prata”. Då gjorde han det och jag kände att det fanns ett djup inom honom som han inte pratade om, och det visade sig vara så.

”Jag kände att det fanns ett djup inom Jocke som han inte pratade om”

2013 blev de ett par och resan mot att bli föräldrar påbörjades.

– Jag har alltid älskat barn och vetat att jag ska vara en mamma. Samtidigt ville inte Jocke ha barn, på grund av saker han har varit med om i livet. Han kände att han inte borde bli pappa när han inte kunde ta hand om sig själv. Men sedan vände det, och jag vet faktiskt inte varför, men han kände väl att om han skulle leva med mig så måste han skaffa barn, skrattar Jonna. 

När paret väl var överens visade det sig vara svårare än de trott att bli gravida.

– Till sist tog vi hjälp via landstinget, men de skrattade oss rakt i ansiktet. På första mötet sa jag att jag inte trodde att jag hade någon ägglossning, för vi hade försökt i flera år. Min mamma hade inte heller någon ägglossning när hon var ung så jag sa det till läkaren och undrade om det gick att kolla upp, men då skrattade hon och sa ”Är det du eller jag som är doktor?”. Då bytte vi till en privatklinik istället.

”Läkaren på landstinget var så spydig och sa ’Ni har ju hela livet på er att skaffa barn, varför ska ni göra det nu?’. Dömande liksom,” berättar Jonna. Foto: Hannah Hedin

På den andra kliniken fick Jonna veta att hon hade cellförändringar och skulle behöva operera bort en bit av livmodertappen så projekt barn fick skjutas upp ytterligare. Till sist fick de hjälp på en tredje klinik.

– När vi till slut kunde försöka igen fick vi veta att jag inte har någon ägglossning, så hade de bara tagit mig seriöst på landstinget hade vi kunnat skaffa barn typ fyra år tidigare!

Två månader efter besöket, då Jonna fått hormoner som stimulerar ägglossningen, var hon äntligen gravid. Ett besked som hon och Jocke delade med alla sina följare.

– Vi berättade redan i vecka fyra-fem. Vi kände att vi hade involverat hela Sverige i kampen att få ett barn, så om vi hade fått missfall hade vi behövt stöd då också.

”Om vi hade fått missfall hade vi behövt stöd då också”

Den 28 oktober 2018 föddes Lunabelle Lundell och drygt ett år senare plussade Jonna igen, men den här gången var känslorna annorlunda.

– Det var inte samma glädje som med Lunabelle måste jag erkänna, för med Lunabelle var det egentligen inte grejen att vi skulle ha ett barn utan att vi kunde bli gravida. Den här gången snurrar det mycket i tankar i huvudet, som att ”kommer vi ha lika mycket tid som med Lunabelle”? 

– Sedan älskar jag Lunabelle så extremt mycket att det känns konstigt att jag ska få ett till barn. Det känns ibland som att jag kanske inte kommer få samma känslor för det barnet, men det är ju för att vi redan känner Lunabelle. Jag vet att jag kommer älska henne mer i början och inte ha samma känslor för bebisen, säger Jonna men förtydligar: 

– Jag är jätteglad över den här graviditeten och älskar redan barnet i magen, men jag hoppas att jag inte kommer mäta det för mycket med kärleken till Lunabelle. Jag tror att jag kommer älska dem på olika sätt i början och acceptera det. Det tar ju tid att lära känna någon. 

”Jag vet att jag har brister, att jag ibland tabbar mig och svär, och det är inte så jävla nice. Men jag vill inte ha det här kravet att vara en förebild, jag vill inte vara en extramamma åt halva Sverige.” Foto: Hannah Hedin

Var den här graviditeten också planerad?
– Vi ville båda ha ett till barn, men jag ville inte ha ett höstbarn igen, för jag mår alltid dåligt och har depression på hösten. Vi har inte gjort något för att det inte ska hända men vi har inte kämpat för det.

Den här gången höll ni graviditeten hemlig ganska länge.
– Ja, vi ville leva i den här bubblan själva utan att få miljontals frågor om vad det är för kön eller var barnrummet ska vara. Jag ville hinna smälta det, fundera och spekulera själv. 

Bebisen blir, precis som Jonna önskat, en sensommarbebis, och även om hon är peppad på själva förlossningen, stressar det beräknade förlossningsdatumet. 

– Med Lunabelle gick jag tolv dagar över tiden, vilket var det värsta jag har varit med om. Det var så psykiskt påfrestande. Jag fick panik över att jag inte var själv i min kropp, det var som att det var bebisens kropp och inte min.

”Jag gick tolv dagar över tiden vilket var det värsta jag har varit med om”

På grund av att det inte fanns någon tid för igångsättning lades Jonna in på psyket i två nätter. 

– Jag mådde extremt dåligt där, dels för att jag bara ville få vara själv i min kropp, dels för att jag fick ta tabletter som skulle dämpa mina känslor, vilket gjorde mig helt tom. De lovade mig hinnsvepningar flera gånger, men sedan ändrade de sig alltid och sa en annan tid. Förmodligen för att få mig att hålla ut, men det gjorde mig snarare mer deprimerad och gjorde att jag inte litade på dem alls.

”Ibland kan jag längta tills Lunabelle ska gå och lägga sig för att jag är trött på henne, och det är normalt att känna så, men det känns som att folk inte vågar säga det,” säger Jonna ärligt. Foto: Hannah Hedin

”Lunabelle går först i alla lägen. Tidigare har jag prioriterat mig själv, men jag är sååå långt bak nu.” Foto: Hannah Hedin

Elva dagar efter BF fick hon till sist en hinnsvepning och efter det satte förlossningen igång.

– Jag hade en sååå bra förlossning. Det gjorde så klart ont, men det gick relativt fort. Jag var inne på förlossningen vid 06 och 10.31 kom hon. Jag hade ställt in mig på att det skulle göra ondare än det gjorde så två minuter efter att hon kommit ut sa jag till barnmorskan ”Vi ses snart igen”. Jag tyckte att det var så häftigt.  

”Jag hade en sååå bra förlossning!”

Hur känner du inför nästa förlossning?
– Jag är livrädd för att gå över tiden. Om jag kommer må lika dåligt som förra gången kommer jag inte kunna finnas där för Lunabelle eller det nya barnet. Som det ser ut nu kommer jag få täta hinnsvepningar i vecka 37. Händer det inget då ska vi försöka se till att jag blir igångsatt på BF eller senast dagen efter. Då vet jag att jag inte hinner gå över tiden och det är skönt.

Planerar du att föda i Norrköping den här gången också?
– Jag tror det. Jag vill verkligen ha med Jocke, men vi vet inte hur det ser ut i och med corona. Reglerna på sjukhuset kan ju ändras och jag vill inte få veta en vecka före förlossningen att pappan inte får följa med. Då vill jag ha en privatklinik där de har skrivit på papper att Jocke får vara med.

”Jag vill hitta en privatklinik där de har skrivit på papper att Jocke får vara med”

Finns det sådana kliniker?
– Det är det vi pratar om just nu, om det finns någon klinik som kan lösa det. Man vill ju vara förberedd när man ska göra något så stort.

Är det någon skillnad på den här graviditeten och din förra?
– Väldigt stor skillnad. Med Lunabelle var det jättebra och jättedåligt, det gick fort upp och ner, men den här graviditeten har jag mått jättebra. Jag har foglossning som fan, men jag är piggare, har mer energi och mår bättre psykiskt.

Vad skönt! Det kan nog ofta vara tvärtom om man redan har ett barn.
– Det är ju jobbigt med just foglossningen eftersom jag måste ta hand om Lunabelle. Jag känner mig halvt handikappad eftersom jag inte får städa. Vi håller på att renovera men jag får inte hjälpa till med det så då blir jag rastlös.

”Jag tycker att vår familj är väldigt genuin och jordnära. Jag gillar att det finns brister hos oss, vi vill gå ut med att vi inte är perfekta.” Foto: Hannah Hedin

När Jonna var i vecka 25 tog den där rastlösheten över och hon bestämde sig för att hjälpa till att packa ned köket. Efter ett tag kände hon att magen började göra ont. Trots det skulle hon bara packa lite till. Och lite till. Tills det värkte rejält.

– Jag gick på toa och såg att det kommit blod. Då fick jag panik och tänkte att det var så ovärt att jag varit så envis. Jag ringde förlossningen och de undrade om jag överansträngt mig, så nu är jag jättenoga med hur mycket jag anstränger mig och tar det på allvar. 

”Efter blödningen är jag jättenoga med hur mycket jag anstränger mig”

I hela 2,5 år har Jonna och Jocke renoverat sitt drygt 500 kvadratmeter stora hus i Norrköping och för tillfället är kaoset värre än någonsin då de spelar in en tv-serie om projektet. Familjen trängs just nu med 15 hantverkare och sover i vardagsrummet, som samtidigt renoveras.

Hur funkar det att renovera med en 1,5-åring?
– Det är jobbigt, det märks att det påverkar Lunabelle och då känner jag mig som en extremt dålig förälder. Samtidigt har vi alltid hennes rum rent och snyggt, så att det är en trygg plats för henne.

Är hon hemma på heltid nu?
– Hon har varit det lite nu i corona-tider eftersom vi ändå jobbat hemma, men nu är hon tillbaka på förskolan. Hon går bara några timmar per dag, för hon går och lägger sig så tidigt. Vi börjar varva ned vid 17 med mat och dusch och sedan är hon jättetrött vid 18. Då lägger vi henne i sin säng, ger henne nappen och säger god natt. Sedan sover hon nonstop till morgonen, minst 12 timmar. Det har hon gjort sedan vi kom hem från BB.

”Lunabelle sover nonstop, minst 12 timmar per natt”

HUR har ni lyckats med detta?!
– Jag har funderat mycket över det. Hon sov hos oss de första tre nätterna, men sedan sov hon i egen säng och det har nog gjort att hon blivit lite självständig. Vi har haft fasta rutiner från start och varit noga med måltiderna och sömnen. Sedan är det ju olika från barn till barn, jag tror att nästa bebis blir helt kaos när det gäller sömnen, skrattar Jonna.

Då får du och Jocke mycket tid bara ni just nu?
– Ja, verkligen! Vi har fått mycket bättre sexliv för att vi har så mycket tid till varandra. När vi försökte få Lunabelle var det så mycket ligga på schema, det fanns inget han och jag på flera år. Så när hon kom ut handlade det bara om oss.

”När jag var gravid första gången sa alla att jag skulle passa på att sova innan bebisen kom. Men jag kunde inte sova för det kliade och var svårt att ligga skönt. Sen när vi fick Lunabelle… Jag har aldrig sovit så mycket i hela mitt liv!” avslöjar Jonna. Foto: Hannah Hedin

Ni delar ju verkligen med er av ert privatliv, finns det dagar då du skulle vilja fly undan offentligheten?
– Ja! Jag har aldrig velat vara en offentlig person, jag gillar inte att stå i centrum. Samtidigt fick jag göra ett val när jag träffade Jocke, eftersom han var känd. Skulle jag vara med honom fick jag antingen bli ett bihang – och då känner man sig verkligen som en nobody – eller göra något av det och då kunde jag ju tjäna pengar på det.

Vad skulle du göra om du fick börja om då?
– Då hade jag inte velat vara offentlig och jag tror inte att Jocke hade velat det heller. Han vill vara regissör, inte framför kameran. Jag tror att vi båda hade valt att göra succéer men utan att ha våra namn som front. 

Är det många som försöker ”momshamea” dig?
– Ja, det är sååå många som ska lägga sig i och tror sig veta mer om mitt barn än vad jag själv gör. Det är verkligen något jag blir triggad av, för jag skulle aldrig se ner på en annan mamma eller försöka rätta henne eller ge tips som hon inte frågat om. 

”Jag skulle ALDRIG se ner på en annan mamma”

Kommer folk fram och säger saker också?
– Vi är aldrig på offentliga platser, större tillställningar eller i parker, så folk kommer inte åt oss. Vi är ganska skygga av oss och det är offentligheten som har gjort att det är så.

Händer det att du känner dig förföljd?
– Ja gud ja, det är bland det värsta jag vet, när folk följer efter på håll. Då vill jag bara att de kommer fram istället.

Känner du dig hotad då?
– Inte av det, men hot får vi varje dag, det är en del av vardagen. Men jag får mycket kärlek också. Får du tio bra kommentarer och en negativ är det ändå den negativa som tar mest, så jag försöker ta in när det är någon som skriver något snällt.

Hur är det att vara en offentlig person på förskolan då?
– Lunabelle går på ett föräldrakooperativ och där är vi bara ”Lunabelles mamma och pappa”, vilket är superduperskönt. Jag fattar ju att de vet vilka vi är men jag uppskattar att de inte säger något om det. Det känns som att de lär känna mig och Jocke för dem vi är.

”Lunabelle går på ett föräldrakooperativ och där är vi bara ’Lunabelles mamma och pappa’”

Att barn har en tendens att påverka vuxenrelationen är ingen nyhet, men Jonna upplever att hennes och Jockes förflutna har stärkt dem som familj.

– Jag tycker att vi har varit med om så mycket att vi har en stark relation. Jag vet pappor som inte är engagerade och familjer där bara mammorna tar hand om barnen. Jocke är så tvärtemot det och det gör verkligen att jag gillar honom mer. Jag ser hur engagerad han är i vår dotter och det svider till lite i mig när Lunabelle ropar på pappa och inte på mig, men jag hade nog inte pallat om hon var bara mammig. Jag tror faktiskt att jag blev lite mer kär i Jocke när vi skaffade barn!

”Jag skulle aldrig bråka-bråka med Jocke offentligt. Vi kan kivas och vara osams men jag skulle aldrig snacka skit om honom,” säger Jonna angående vad hon aldrig skulle dela med sig av på Youtube. Foto: Hannah Hedin

Trots att ”Jocke & Jonna” inte är ett program gjort för barn har de många unga tittare och det är inte sällan föräldrar hör av sig och vill påverka innehållet.

– De säger till mig att jag ska sluta svära och jag håller med, det är skitfult att svära, men det är fortfarande den jag är. Varken jag eller Jocke har gått in med inställningen att vara en barnkanal. Hade jag haft barn i den åldern hade de nog inte fått titta på oss men jag tycker inte att det ska ligga hos mig, utan hos föräldrarna. Deras barn får förmodligen inte kolla på ”Beck” men de skriver ju inte till de som har gjort ”Beck” att de måste ändra innehållet?

Vad hoppas du att dina barn får för förebilder?
– Någon som de känner att de lär sig någonting av. Jag vill inte att mina barn håller på med Youtube förrän de vet vad det innebär. Jag tycker att föräldrar idag är väldigt ointresserade av vad deras barn håller på med och inte förstår hur mycket skit det finns på internet.

Läs även vad Jonna sa när Lunabelle låg i magen!
Och vår intervju med Jonna om Youtube-kritiken: ”Jag är inte mamma till andras barn”