Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Insta-barnmorskan Asabea Britton: ”Jag kommer att föda mitt andra barn hemma”

Asabea Britton är barnmorskan som har blivit en folkbildare på Instagram. Genom sitt konto (med nästan 34000 följare!) upplyser hon om kvinnokroppen, graviditet, amning och eftervård. För mama berättar den blivande tvåbarnsmamman om sin kommande hemförlossning, synen på tvåbarnschocken och vilket budskap hon vill sprida till sina följare.

Barnmorskan Asabea Britton väntar sin andra son i augusti.
Barnmorskan Asabea Britton väntar sin andra son i augusti. Foto: Hannah Hedin

Asabea Britton, 31, sitter nedsjunken i en låg bred fåtölj på ett folktomt café i en förortsgalleria i Stockholm. Att folk rör sig i närheten, om än i mindre utsträckning än en vanlig fredagseftermiddag, bekommer henne inte. Hon är inte rädd för corona.

– Jag var väldigt orolig av mig när jag var yngre, men nu blir jag i princip bara orolig gällande min son. Det jobbigaste jag vet är när han är sjuk, som nu, men trots det är jag inte jätterädd för corona. Jag gör det jag kan för att inte bli smittad, sen blir det som det blir, säger hon lugnt.

Asabeas Instagramkonto har i skrivande stund nästan 34000 följare och det är många kvinnor som hör av sig till henne med frågor. Just nu handlar mycket om corona och förlossning.

– Jag försöker vara saklig och dela med mig av det jag vet utan att jaga upp någon, för det handlar ofta om att de inte har fått rätt information. Många tror att partnern inte får vara med på förlossningen, men på de flesta kliniker gäller det bara om partnern har symptom, och då försöker jag ge lite råd för hur man kan tänka om det mot förmodan blir så.

Asabea Britton

Ålder: 31.

Familj: Sambon Amat, 33, en son som fyller 2 i maj, samt lillebror i magen, med BF i början av augusti. Pappa Sven Britton är framstående läkare och mamma Hannah Akuffo är professor i parasitologi.

Bor: Stockholm.

Gör: Barnmorska på en ungdomsmottagning, samt insta-profil.

Instagram: @asabea 

Det är ungefär 2,5 år sedan Asabea blev färdigutbildad barnmorska. Från början var planen att bli läkare som pappa, men under tiden hon sökte läkarlinjen hoppade hon på sjuksköterskeutbildningen och det var när hon extrajobbade som undersköterska på förlossningen som hon bestämde sig för att bli barnmorska. Instagramkontot startade hon när hon var nyutexaminerad, främst för sina vänner.

– Det började med att jag skrev om vaginala bristningar. På den avdelning jag jobbade gjorde vi gyn-undersökning efter alla vaginala förlossningar och då använde vi oss av pedagogiska bilder på bristningar – bristningskort – för att tydligt visa patienten vad bristningen innefattade. Jag tyckte att de var väldigt bra och visade dem i förbifarten på Instagram – att jag gick runt med olika bristningar i fickan på tunnelbanan tyckte jag var lite komiskt. Jag fick oväntat många reaktioner och en hel del som blev skrämda av bilderna. Då bestämde jag mig för att beskriva närmare vad de föreställde i hopp om att öka kunskapen och förhoppningsvis lugna. På den vägen är det.

”Det ska bli intressant att se hur min son reagerar på att en annan bebis ska amma,” säger Asabea.
”Det ska bli intressant att se hur min son reagerar på att en annan bebis ska amma,” säger Asabea. Foto: Hannah Hedin

När Asabea började skriva om sitt jobb upplevde hon inte att det fanns några andra Instagram-konton med sådant innehåll. Att kontot snabbt har växt tror hon beror på att det finns ett stort intresse för graviditet, förlossning och amning. 

– Jag var väldigt inne i det eftersom jag var nyutexaminerad och gravid med mitt första barn, så jag delade gärna med mig.

För en utomstående kan det dock låta lite blygsamt att det endast är ämnena som lockar – Asabeas välformulerade inlägg, personliga amningsbilder och lugna, varma approach bidrar nog också till den stora följarskaran.

Sonen har hunnit bli nästan 2 år och nu ligger en lillebror i magen, beräknad att födas i början av augusti. Även om Asabea var väldigt nöjd med sin första förlossning kommer hon att göra helt annorlunda vid nästa.

– Jag hoppas på att få föda hemma. Det är nog därför som jag är ganska lugn, för än så länge ser det ut som att jag kan göra det. Det jag vill undvika är att behöva färdas fram och tillbaka till sjukhuset och slippa momenten med ”ska jag åka in eller inte?”. Och så vill jag inte behöva tänka på vem som ska vara där. 

”Jag vill undvika att behöva färdas fram och tillbaka till sjukhuset”

Dessutom vill hon gärna ha med såväl sina två systrar som en vän, utöver två hembarnmorskor och sambon Amat. Hennes ett år äldre syster Opokua var med även på den första förlossningen och bestämde sig efter det för att bli doula. Åtta år äldre Elizabeth var själv höggravid och kunde därför inte närvara. 

– Vissa barnmorskor är lite kinkiga med att ha mycket folk i rummet, så det hade varit tråkigt att inte få ha med dem jag ville. Jag och mina systrar är bästa vänner och har ett band som alltid varit starkt men som blivit starkare efter att vi alla blivit mammor.

De två barnmorskorna bokade hon precis före corona-utbrottet och hon har även varit ute i god tid när det kommer till att hyra en pool.

– Poolen ser jag fram emot. Den har som en liten sits och är så stor att man kan röra sig fritt. 

Planerar du att föda i poolen?
– Jag vet inte. Vissa barnmorskor rekommenderar att man undviker badet innan man är öppen 6 centimeter, eftersom de upplever att värkarbetet kan stanna av då. Jag tror att det kan ha hänt mig vid förra förlossningen. Jag älskade verkligen badet då men kanske kommer jag gå i lite senare denna gång. Om jag vill föda ut barnet i vattnet vet jag inte än, jag tar det i stunden.

Lillebror kommer att födas hemma hos Asabea.
Lillebror kommer att födas hemma hos Asabea. Foto: Hannah Hedin

Berätta om din första förlossning!
– Om man skulle läsa min journal skulle man nog inte tycka att det lät så roligt men jag älskade min förlossning. Jag fick nog en så bra upplevelse delvis för att min syrra och kille var där och var ett så bra team. Redan när jag kissade på stickan tänkte jag att Opokua måste vara med när jag föder barn! 

Från första värken till att sonen var ute tog det drygt två dygn. 

– Det var ett normalt förlopp men det tog lång tid. Jag hade en lång latensfas hemma som jag tyckte var absolut jobbigast. På vägen in sa jag ”Tänk om jag bara är öppen 1 centimeter”, och så var jag det och blev hemskickad! Det var tungt. Sedan åkte vi in igen och då ville de skicka hem mig igen, men då sa jag nej, så då fick jag en sovdos, sov i fem timmar och vaknade som en ny människa.

”På gott och ont har man sina egna erfarenheter att referera till som barnmorska”

Tycker du att det är skillnad på att ge kvinnor råd efter att själv ha fött barn mot innan?
– Absolut på ett sätt, för på gott och ont har man sina egna erfarenheter att referera till. Jag kände starkt kring det här när jag pluggade till barnmorska, för det fanns vissa som tyckte att det var sjukt att man skulle bli barnmorska utan att ha barn, men annat inom vården har man ju sällan personlig erfarenhet av. Självklart kan man bli en fantastisk barnmorska utan att ha fött barn. Däremot tyckte jag det var väldigt kul att få egna erfarenheter av saker jag bara känt till teoretiskt. Så jag passade på att testa mycket som jag undrat över under min egen förlossning.

Som vadå?
– Sterila kvaddlar var en sådan där grej som jag bara var tvungen att se hur de var. Om det verkligen gjorde så där ont som många säger. Jag tyckte inte att det var så farligt, men det kanske var för att jag var beredd på att det skulle vara smärtsamt. Jag provade även TENS hemma och att sitta på förlossningspallen. Och så tog jag epidural. Nästa förlossning vill jag testa massa annat nytt, till exempel att skippa medicinsk smärtlindring. Vi får se hur det går!

”Generellt tycker jag att jag gör ett bra jobb som mamma.”
”Generellt tycker jag att jag gör ett bra jobb som mamma.” Foto: Hannah Hedin

Gjorde det så ont att föda som du trott?
Asabea tänker efter.
– Jag säger ofta det angående att föda barn, att smärtan inte är linjär, det behöver inte eskalera utan den kan ändra karaktär. Tror man att det bara ska bli värre är det lätt att få panik om det redan i början känns väldigt tuff. Smärtan förändras i takt med förloppet och i takt med att man hittar sätt att hantera den.

Fick du någon bristning då?
– Ja, en liten, en grad ett som behövde sys.

Frågade du ”Vilket kort använder du?!”
– Haha, nä, men när hon sa att det var en etta blev jag glad. Jag hade känt att framfödandet gick väldigt lugnt och fint framåt och jag hade bra kontroll över vad jag gjorde. 

Fram tills föräldraledigheten i sommar jobbar Asabea på en ungdomsmottagning i norra Stockholm. Tidigare jobbade hon på BB och det passar henne att byta arbetsplats ofta. Att jobba på en förlossningsavdelning är dock inget som lockat hittills, men hon vill testa det längre fram.

– När jag tog examen var jag gravid så då kände jag att jag inte orkade jobba på förlossningen, det skulle bli för slitigt. Jag önskar att det var andra villkor med en födande åt gången, för det känner jag att jag fixar, men att bolla flera stycken samtidigt känns tufft. Jag hatar att det ska behöva vara så, men trots det planerar jag att testa att jobba på förlossningen efter nästa föräldraledighet.

”Jag upplever att barnmorskor generellt vurmar lite extra för vaginal förlossning”

Upplever du ett generationsskifte bland barnmorskor när det gäller till exempel synen på kejsarsnitt?
– Jag upplever att barnmorskor generellt vurmar lite extra för vaginal förlossning och amning. Generellt! Min upplevelse är att man blir väldigt inpräntad det under utbildningen; att vaginalt är säkrare och amning är bättre för barnet. Jag tycker alla får bestämma själv hur de vill föda eller mata sitt barn men jag tror på att det ska vara ett informerat beslut och inte något lättvindigt. Samtidigt som jag kan bli galen på att det kan ta en evighet att få ett kejsarsnitt beviljat.

Är det samma sak med amning kontra flaskmatning?
– Det finns vissa likheter, som att vi barnmorskor uppmuntrar amning, men jag tycker ändå att de flesta inser att det är varje kvinnas val. Jag är ju en amningsförespråkare, bland annat för att jag har ammat länge själv och har jobbat med amning. På Instagram vill jag skriva om det jag själv är intresserad av och kunnig inom, men jag vill poängtera att för mig får man göra precis som man vill.

”Min son hade ett otroligt närhetsbehov och jag bar honom i sjal konstant tills han var typ 10 månader.”
”Min son hade ett otroligt närhetsbehov och jag bar honom i sjal konstant tills han var typ 10 månader.” Foto: Hannah Hedin

Ammar du fortfarande?
– Typ… Jag tror hela tiden att jag har slutat men så blir det en liten amning, som nu när han är sjuk. Jag har velat mycket fram och tillbaka kring att sluta, amning har varit väldigt viktigt för mig, men så har det ändå skett ganska naturligt att han har velat amma mindre. Nu när vi gör det så här lite känner jag inte att det vore så jobbigt att amma två barn. Däremot, om både han och lillebror vill amma jättefrekvent, då kommer jag nog tycka att det är slitsamt.

Vad har du mer för tankar inför att bli tvåbarnsmamma?
– Jag är mer peppad på att få barn den här gången. Förra gången ville jag verkligen ha barn, men jag visste ju egentligen inte vad det handlade om. Jag tror jag sporrades att få barn mycket för att båda mina systrar hade fått det och jag ville härmas lite, som en typisk lillasyster! Jag längtade också efter att få vara gravid och föda barn, kanske ännu mer än att få barn. Det kanske låter hemskt... Men jag hade ganska svårt att föreställa mig hur det skulle vara att ha ett barn 24-7. Nu tycker jag bara att det ska bli jättekul att få ett till, för jag vet lite mer om vad som komma skall.

”Jag hade ganska svårt att föreställa mig hur det skulle vara att ha ett barn 24-7”

Är du rädd för en eventuell tvåbarnschock?
– Inte direkt, men jag tänker en del på hur det ska påverka relationen med min kille, för det är inte som att vi har jättemycket tid för varandra nu heller. Min kille sover oftast i min sons säng för jag och min son samsover. Det är väl inte det bästa för vuxenrelationen, men vi har pratat om det väldigt mycket. Det är ju inte för att vi inte tycker om varandra, men det är så läget är just nu. Jag har svårt att föreställa mig att min son skulle vara ensam i ett annat rum, men den dagen kommer den också.

Hur ser du på samsovning med bebisen då, med tanke på rekommendationerna?
– Jag är positiv till det, så längde det görs på ett säkert sätt. Vi barnmorskor ska ju inte rekommendera det enligt Socialstyrelsen, så när jag arbetar nämner jag alltid att ”rekommendationerna är så här, men för många bebisar funkar det inte att sova ensamma”. Det är ju många som verkligen kämpar med att barnen ska ligga för sig själva från start och för vissa innebär det mycket lidande och sömnlösa nätter. Jag försökte också ha min son sovandes avskilt från mig när han var alldeles nyfödd men vilken befrielse det var när jag skippade det och började samsova istället!

– Nu kan jag tänka, ”vågar jag samsova med en så liten igen?”, men jag var ju alert och hade sådan koll när jag var nyförlöst och sprängfylld med amningshormoner. Jag har i alla fall långa flexibla bröst, så jag behöver inte hålla på att vända fram och tillbaka i sängen, haha!

”Jag har i alla fall långa flexibla bröst, haha!”

Hur är du som mamma då?
– Ja du, det borde man kanske fråga någon annan… Jag trodde nog att jag skulle vara lite strängare och gilla att leka mindre än vad jag gör men jag gillar faktiskt att leka med min son. Generellt tycker jag att jag gör ett bra jobb som mamma, men en grej jag vill bli bättre på är att vara mer närvarande och ha fullt fokus på honom när vi är tillsammans. Jag tycker också att det blir roligare och roligare att vara mamma ju mer jag lär känna min son. För mig kom kärleken direkt, men den var inte sådär storslagen och pirrig som många föräldrar pratar om. Jag väntade ganska länge på att få uppleva den obeskrivliga kärleken, men när de känslorna kom, då kom de med besked!

”Jag vet inte hur länge jag kommer samsova med min son, jag tycker det är så mysigt och har svårt att föreställa mig att han skulle vara ensam i ett annat rum,” säger Asabea.
”Jag vet inte hur länge jag kommer samsova med min son, jag tycker det är så mysigt och har svårt att föreställa mig att han skulle vara ensam i ett annat rum,” säger Asabea. Foto: Hannah Hedin

Redan runt vecka sex berättade Asabea för sina tiotusentals följare att hon var gravid med nummer två. Något som är ganska ovanligt då många väntar till efter vecka 12 med att avslöja nyheten. 

– Det var lite av ett statement, för jag har tänkt mycket på det där, att det nästan finns en uppfattningen om att man inte FÅR berätta att man är gravid före vecka 12. Det handlar ju om att det är större risk för missfall i tidig graviditet och om man då berättat att man är gravid behöver man också berätta att man fått missfall, vilket fortfarande anses tabu på vissa håll. Jag kände att om jag skulle få missfall skulle jag bli jätteledsen och inte vilja bära den sorgen själv så jag kunde lika gärna berätta. En tidig graviditet är också en graviditet och värd att få fira och dela med sig av om man vill det. Dessutom är 12 veckor en oändlig tid för mig att hålla en sådan hemlis.

”En tidig graviditet är också en graviditet och värd att få fira och dela med sig av om man vill det”

Har du fått missfall tidigare?
– Nej, hade jag det kanske jag hade känt annorlunda. Det var en del som skrev till mig att de hade berättat tidigt och sedan fått missfall så andra gången ville de inte berätta tidigt. Det kan jag förstå. Alla är olika men jag tror att jag hade velat vara öppen med det om jag fick missfall, som ett sätt för mig att bearbeta sorgen. Jag önskar generellt att vi pratade mer om missfall så att det kunde normaliseras, det är trots allt väldigt vanligt.

Till sist, vilket är ditt viktigaste budskap till dina följare?
– Mitt viktigaste budskap är att kunskap är makt. Lär dig så att du vet vad du har för alternativ och rättigheter när det kommer till din kropp!

Några veckor efter vårt möte fylls Instagram av svarta rutor och hashtagen #blacklivesmatter. Asabea skriver ett långt inlägg om hur svarta kvinnor i världen får sämre förlossningsvård och löper högre risk att dö i samband med förlossning än vita.

https://www.instagram.com/p/CBCkdIkJd39/

I samband med detta passar jag på att ställa några följdfrågor till Asabea. 

När du ser tillbaka på din första förlossning, kan du uppleva att det fanns några brister i bemötandet mot dig?
– Nej egentligen inte. Men jag har ju ett särskilt privilegium i och med att jag är barnmorska och dem jag möter ser mig som en kollega. Jag hade också förberett så att jag skulle träffa så lite nya människor som möjligt och den barnmorska jag helst ville ha hos mig jobbade när jag blev inlagd.

Hur tänker du nu angående din stundande hemförlossning? Har bemötandet inom mvc- och förlossningsvården påverkat dig i ditt beslut?
– Jag har flera skäl till att jag hoppas kunna föda hemma. Ett stort skäl är att jag i förväg vill veta vilka som kommer finnas hos mig när jag föder, och jag vill kunna bestämma det själv. Det handlar dock inte om att jag är rädd för diskriminering inom vården, just där känner jag att jag har en otrolig fördel eftersom jag vet vad jag har för rättigheter och valmöjligheter och kan uttrycka det. 

”Blivande mammor har skrivit till mig med en oro att möta rasism när de föder”

Har gravida kvinnor hört av sig till dig nu i och med dina insta-inlägg?
– Inte så väldigt mycket mer än vanligt. Det jag har fått har varit från folk som tycker det är bra att jag lyfter frågan. Men i kommentarerna till inläggen kan man se många som vittnar om att ha varit med om rasism i vården och många som är oroliga för att möta det. Även innan detta har jag haft en del blivande mammor som skrivit till mig med en oro att möta rasism när de föder och velat bolla de tankarna med mig. Jag brukar försöka lugna utan att vifta bort det och rekommendera att om man har möjlighet ha med sig doula eller annan stödperson utöver eventuell partner som kan hjälpa till att föra ens talan när man inte orkar eller kan. 

Du kanske också vill läsa om Fatmeh Jafar som flydde från Syrien: ”Jag såg min dotter försvinna i en annan båt”
Eller om vad svenska mammor ute i världen säger om corona?