Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Årets framtidsmamas 2019, Klimatklubben: ”Vi måste fostra våra barn till klimatskötare”

Motivering: De är småbarnsmammorna som startade Klimatklubben på sociala medier. Budskapet är enkelt: ”från klimatångest till handlingskraft”. Med fakta och konkreta råd visar de hur vi alla kan driva förändring och faktiskt göra skillnad för vårt klimat – och skapa en hållbar framtid för våra barn. Årets framtidsmamas är Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.

Klimatklubbens Emma Sundh, Johanna Nilsson och Maria Soxbo med barnen Bodil, Majken, Ingrid, Tilda och Alfred.
Klimatklubbens Emma Sundh, Johanna Nilsson och Maria Soxbo med barnen Bodil, Majken, Ingrid, Tilda och Alfred. Foto: Emily Dahl

Det är just de tre mammornas kamp för en klimatsmart framtid som fört dem samman. Och efter en lunch för lite över ett år sedan så bildade Maria Soxbo, Emma Sundh och Johanna Nilsson Klimatklubben – ett nätverk som lyfter klimatfrågan på ett rappt sätt, där medlemmarna kan få svar på klimatfrågor, dela med sig av hållbara tips i stort och smått, sätta press på företag och politiker och peppa till förändring – med målet att kunna överlämna ett hållbart samhälle och en välmående planet till nästa generation. 

– Vi måste ju fostra våra barn till klimatskötare och inte planetförstörare som vi själva har varit, säger Maria och Johanna fyller i: 

– I vår bok ”Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” har vi med ett citat från Jonas Gardell där han uttrycker det så bra: ”I alla år har människan varit beredd att offra sig själv för att barn och barnbarn ska få det bättre. Vi är den första generation som gör precis tvärtom”.

– Det handlar ju om våra barns framtid, säger Emma som tillsammans med sina två kollegor känner sig hedrad att bli Årets framtidsmamas eftersom klimatfrågan är superaktuell i just den målgrupp som mama har: föräldrar till de som ska leva i den värld vi lämnar efter oss.

Vad är det absolut första man kan göra som förälder för att vara med och påverka till ett bättre klimat?
– Börja med att testa dina utsläpp på Klimatkalkylatorn.se. Genomsnittssvensken släpper ut cirka 10 konsumtionsbaserade ton växthusgaser varje år. Vi ska ner till 1-2 ton per år och person. Generellt är nöjesresor med flyg det som ofta blir den största utsläppsposten för enskilda individer. En utlandsresa, fram och tillbaka, kan gå loss på över 3 ton per person. Så börja med att ändra om dina semestervanor, och ta tåget istället om det är möjligt, så har du genast lastat av några ton från din budget, säger Maria. 

Hur bör man tänka när man handlar kläder och prylar till sina barn?
Johanna:
Handla second hand! Barn växer ur allt så vansinnigt fort så det allra mesta går att ärva, låna, byta eller köpa second hand. Dessutom känner jag mig som en mycket skönare person när min unge har lekt så mycket att hon kommer hem med skitiga eller förstörda kläder om det inte är nya grejer! 

Emma: Det är så mycket av konsumtionen som är kopplat till att vara förälder. Man spelar ofta på det dåliga samvetet när det kommer till alla saker man ”måste ha” för att skydda sitt barn. Men du vet aldrig vad du får för unge, om bärsjal kommer vara lösningen på alla dina problem. Köp begagnat om du är osäker, då blir klimatavtrycket inte så stort om det visar sig att ditt barn ratar dina inköp. 

”Allt nyproducerat är alldeles för billigt med tanke på hur mycket negativ klimatpåverkan det har”

Ert instakonto @klimatklubben.se har vuxit snabbt, och där har ni skapat egna ordet ”gretaonans”?
– Jo, gretaonans är det när våra värderingar inte går ihop med hur vi lever. Exempelvis när vi tänker på oss själva som medvetna och klimatsmarta men samtidigt inte riktigt kan motstå en resa till solen med flyg. Eller hejar på Greta, men inte vill ställa om så som Greta Thunberg och klimatforskare vädjar till oss. Då skapas kognitiv dissonans: gretaonans. Våra hjärnor försöker ju ofta rättfärdiga valen genom att skjutsa fram tankar som ”men jag är ju värd detta” och ”vad spelar det för roll om jag…”, säger Emma.

Om ni skulle ha möjlighet att ändra den svenska lagstiftningen kring miljön – vad är det första ni skulle göra?
Maria:
En svår sak att genomföra, men jag hade velat ha en obligatorisk märkning med klimatavtryck på varenda vara som finns i affärerna. Då kan vi stå där och jämföra tre olika sorters flingor eller schampo – och välja den minst dåliga även utan förkunskaper.

Johanna: Att vi helt ska leva efter Parisavtalets riktlinjer och att vi ska införa en koldioxidskatt på prick allt. Allt för att vi på allvar ska börja betala det verkliga priset på det vi köper och gör, som det är nu är exempelvis allt nyproducerat alldeles för billigt med tanke på hur mycket negativ klimatpåverkan det har!

Emma: Det skulle bli olagligt för restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat. I Frankrike finns redan en sån lag, så det är fullt möjligt. Vi slänger så ofantligt mycket mat i det här landet och vi måste förstå alla de här sakerna vi håller på med – och bryta vanor och normer.

Emma Sundh

Ålder: 36.

Familj: Maken John, 38, Majken, 4 och Bodil, 3.

Bor: Hägersten, Stockholm.

Gör: Journalist, återbruksproffs och hållbarhetsinfluencer. Medgrundare av Klimatklubben.

Maria Soxbo

Ålder: 42.

Familj: Maken Stefan, 47, och tvillingarna Tilda och Alfred, 6.

Bor: Huddinge, Stockholm.

Gör: Journalist, bloggare och föreläsare inom hållbarhet. Medgrundare av Klimatklubben.

Johanna Nilsson

Ålder: 33.

Familj: Sambon Johan, 33, Ingrid, 2,5.

Bor: Solna.

Gör: Föreläsare, moderator med mera, med fokus på hållbart mode, driver bloggen och podcasten Slowfashion. Sveriges Second Hand Profil 2019. Medgrundare av Klimatklubben.

Läs om alla Årets mamas 2019 här!

Text: Annika Leone
Foto: Emily Dahl
Stylist: Malin Rudén
Hår och make: Sarah Grundén
AD: Vendela Zandén