Charlotte är Sveriges första divorce planner: ”Jag vill hjälpa par som ska skilja sig”

Ett äktenskap som tar slut genom skilsmässa varar i genomsnitt elva år. För Charlotte Ljung, grundare av Sveriges första digitala divorce planning-sajt, blev äktenskapet kortare än så.

– Jag och min exman var tillsammans i totalt knappt fyra år, och bara gifta en kort tid. Vi var väldigt olika varandra, med olika uppväxt, bakgrund och kulturer. Vi fick två barn med 15 månaders mellanrum. Vi hade dessutom karriärer att tänka på och jag jobbade jättemycket, jag var samtidigt i en vd-roll, vilket var krävande, säger Charlotte Ljung.

Deras barn var 1 och 2 år. Skulle de verkligen bryta med varandra? Hur skulle det bli för barnen? Charlotte berättar att hon upplevde en enorm social press att försöka hålla ihop äktenskapet, no matter what. Trots att singelhushåll med barn, och familjekonstellationer som bonus- och stjärnfamiljer, blir vanligare, kände hon en skam över att inte kunna hålla ihop vad hon då såg som en självklar familj; mamma, pappa, barn. 

– Jag hade själv vuxit upp i ett hem med mamma och pappa som var lyckligt gifta. Självklart speglade det min vision av hur en familj ska se ut. Men verkligheten, framför allt under småbarnsåren, visade sig vara ganska långt ifrån den här perfekta bilden jag hade målat upp, säger Charlotte och fortsätter:

– Jag tror att vi kvinnor sätter väldigt stor press på oss själva att hålla ihop familj, äktenskap och hem. Vi ser utvalda skärvor från andras liv på sociala medier och tror att alla har det bra. Men verkligheten är full av käftsmällar och jobbiga saker. 

Charlotte Ljung har varit skild i tio år och har nu skapat den tjänst hon själv saknade vid skilsmässan. Foto: Endbright, Unsplash

Charlotte kom till en punkt där hon inte orkade mer. Hon var djupt olycklig. Var det så här livet skulle vara… och bli? Svaret hon kom fram till var nej, och skilsmässa blev vägen framåt.

– Jag var 30 år då och såg separationen som ett stort misslyckande. Mina vänner var i en helt annan fas – de förlovade sig, gifte sig och skaffade barn. Jag hade ingen i min omgivning att fråga om hjälp eller stöd, och ingen som kunde relatera till min situation. 

Eftersom barnen var så pass små när Charlotte och hennes exmake gick skilda vägar delade paret till en början upp dagarna så att de skulle få träffa barnen mer frekvent än varannan vecka.

– Det är klart att det många gånger är svårt att vara borta från sina barn, men då försöker jag fokusera på annat och lyfta fram bra saker som man kan göra under den barnfria tiden. 

Det Charlotte i efterhand tycker att hon och exmaken gjorde bra var att försöka vara synkade och visa att de kunde komma överens inför barnen. 

– Barn känner av om föräldrarna vill åt samma håll. Om man har en väldigt infekterad relation kan det vara bra att inte träffas under en period, och sköta hämtning och lämning via skola eller förskola. Men om man kan fika eller äta middag ihop alla tillsammans, så tror jag det gör väldigt mycket för barnen. De finner ett lugn i att se att mamma och pappa vill åt samma håll och kan vara sams. Det tror jag gäller även små barn, som kanske inte förstår allt ni säger, men känner av energi och stämning. 

”Om man kan äta middag ihop tillsammans tror jag att det gör väldigt mycket för barnen”

Varje år gifter sig 50 000 par i Sverige, och 25 000 skilsmässor går igenom. Hur separationsstatistiken ser ut för sambor eller par som inte har ingått äktenskap är svårare att hitta. En separation kan vara jättejobbig känslomässigt och mentalt, men Charlotte berättar att en skilsmässa även kan vara svår rent praktiskt. 

– Många upplever juridiken som formell, läskig, högtravande och dyr – varje timme kostar massa pengar. Även ekonomin, hur man ska få allt att gå ihop. Boendesituationen, vem ska bo var. Och barnen så klart. Hur ska man dela upp tiden och vårdnaden? Och hur hanterar man saknaden?

När Charlotte skilde sig upplevde hon de olika delarna som pusselbitar som flöt omkring. Hon skötte allt det praktiska kring skilsmässan, vilket hon upplevde som tufft och ensamt. Det var svårt att veta i vilken ände hon skulle börja och hur hon skulle göra för att få alla bitar på plats. 

– Nu är det snart tio år sedan jag skilde mig. Jag tyckte då, och tycker fortfarande, att det är en spretig och svår situation att befinna sig i. Trots att skilsmässor är vanligt upplever många fortfarande att det är tabubelagt och skämmigt att skilja sig. Det är inget man öppet delar med sig av eller frågar kompisar om råd. 

Att sätta barnen i första rummet vid en skilsmässa är viktigast, även om vuxenrelationen är infekterad. Foto: Endbright

Just rörigheten, att information och hjälp inte fanns samlad någonstans, var det som gjorde att Charlotte startade sitt företag Endbright för ett år sedan – en skilsmässoplattform som ska hjälpa till med alla delar av en skilsmässa.

– Jag vill inte göra reklam för, eller marknadsföra att, folk ska skilja sig, men jag vill hålla de som har bestämt sig i handen hela vägen. De ska veta att de inte är ensamma och att det kommer gå bra, säger Charlotte. 

Charlotte jämför en skilsmässa med andra stora händelser i livet. När vi föder barn går vi förberedande kurser och laddar ner gravidappar, när vi ska gifta oss kanske vi anlitar catering eller en wedding planner, när någon närstående dör sköter begravningsbyrån mycket av det praktiska. Charlotte tycker att det borde vara lika självklart och enkelt att ta hjälp vid en skilsmässa. Endbright bygger på medlemskap där man själv väljer nivå; från grundläggande information och rådgivning, till att anlita en helt egen divorce planner som hjälper till med allt. 

”En divorce planner är motsatsen till en wedding planner”

Vad är en divorce planner?
– Rent krasst är det motsatsen till en wedding planner. Någon som personligt hjälper dig med alla delar av en skilsmässa, från det praktiska till det mentala.

Du är Sveriges första divorce planner, är det vanligt utomlands?
– Nej, inte vad jag vet. Jag tror att vi i Sverige är redo för det här konceptet eftersom vi är mer jämställda än i många andra länder, i kombination med att vi har hög divorce rate. 

Vad tycker folk generellt är det svåraste med en skilsmässa?
– Nu generaliserar jag jättemycket, men förutom det emotionella är det många kvinnor som tycker det är svårt med juridiken och ekonomin. Många som kontaktar oss vet inte om de har råd att skilja sig, det kanske är partnern som hanterar de gemensamma lånen och räkningarna, medan man själv inte har så bra koll. Där kan vi hjälpa till att se över de ekonomiska tillgångarna och göra en hushållsbudget. Många har råd, även de som inte tror det först, men kanske behöver man vara beredd att göra avkall på vissa saker. 

”Många kvinnor har råd att skilja sig, även de som inte tror det först”

Idag ser sig Charlotte som ”lyckligt skild”, men det är något som har tagit tid.

– En separation är en sorg. Oavsett om man ser det som ett misslyckande eller ej, så är det ett definitivt avslut på en relation och ett liv tillsammans. Det kan ta lång tid innan man lyckas få så mycket distans att man kan få ett fågelperspektiv. 

Om man funderar på att skilja sig och har barn tillsammans, vilket är ditt bästa råd?
– Att ta sig samman. Även vuxna människor kan behöva höra det ibland. Det är så lätt att bli arg, bitter och säga elaka saker i affekt, men har man barn tillsammans måste man ta sig samman och vara den större personen. Tänka: Hur kan vi tillsammans göra så att det här blir så bra som möjligt för både barnen och oss vuxna? 

Färska siffror visar att skilsmässorna har ökat under coronapandemin, märker ni av det?
– Vi såg en markant ökning av nya medlemmar redan i våras. I kriser, oavsett om det är krig eller en pandemi, så tänker vi över vårt liv och får ett här-och-nu-perspektiv. Många inser att livet inte är för evigt och att man är värd att ta till vara på sitt liv. September och februari brukar vara de mest belastade månaderna för oss, det vill säga efter längre ledigheter när folk tillbringar mycket tid tillsammans. Corona har tvingat oss att vara hemma tillsammans under speciella omständigheter, vilket leder till fler skilsmässor.   

3 mammor berättar: Så har vi lagt upp tiden med barnen efter separationen

Saras dotter bor mest hos henne: ”Bra att hon har en fast punkt”
”Min dotter var ungefär 1,5 år när vi delade på oss. Hon bor mest hos mig, men sover hos sin pappa två fasta nätter i veckan. Vi byter både på förskolan och hemma. Vi kom fram till vårt upplägg genom att läsa olika rekommendationer, och tänkte att det vore bra för henne att ha en fast punkt hos mig eftersom jag har varit med henne hela föräldraledigheten och tagit ett betydligt större ansvar. Snart ska vi utöka tiden med hennes pappa. De dagar hon är hos sin pappa jobbar jag kväll, så då märker jag inte lika tydligt att hon är där. Det känns som att någon vrider om hela min kropp vid tanken på att inte få träffa min dotter varje dag.” /Sara

Miriam kör 2-2-3: ”Det blir inte för lång tid utan barnen, samtidigt som jag får andrum”
”Jag och mina barns pappa separerade för två år sedan, när barnen var 2 respektive 4 år. Vi kör 2-2-3 och byter via förskolan. Till exempel: Om jag hämtar på fredag så har jag dem till måndag lämning, sen är de hos pappa från hämtning till onsdag lämning.
Vi kom fram till 2-2-3 genom att jag lyssnade mycket på barnpoddar, framför allt med psykoterapeuten och barnmorskan Louise Hallin. Hon pratade mycket om att anknytningen kan bli störd och att en vecka är mer för föräldrarnas skull än för barnens. Jag och barnen hade heller inte varit ifrån varandra längre än typ ett dygn sedan de föddes, så en vecka kändes helt galet.
Mina känslor var som en berg-och-dalbana i början. Jag hade dåligt samvete när jag tyckte att det va skönt att vara ensam, och frågade mig många gånger om det var rätt beslut.
Många säger att 2-2-3 låter krångligt och rörigt, men för oss har de funkat bra. Det blir inte för lång tid ifrån varandra, man hinner få lite andrum och tålamodet tar inte lika snabbt slut. Sen är vi flexibla och hjälper varandra i den mån vi kan. Vi brukar Facetime:a nästan varje kväll med den andra också om barnen vill det. Vi har, tack och lov, alltid kunnat prata och föra en vettig dialog.
Nu när barnen är 6 och 4 rullar det på bra och jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Vi har båda blivit bättre föräldrar efter separationen. Vardagspusslet är ju svårt att få ihop många gånger, men sänker man kraven på sig själv och tänker att pannkakor, chicken nuggets och gurka också är mat, och att lite grus i hörnen inte skadar, så löser sig det mesta.” /Miriam

Sara byter varannan vecka: ”Vi har familjetid mitt i veckan”
”Vi testade först att byta var tredje eller fjärde dag och sov över hos varandra ett par gånger för att sonen på 3 år skulle få en känsla av normalitet, men det blev för hattigt. Nu har vi kommit överens om varannan vecka, fast med familjetid mitt i veckan. Vi har alltså bytesdag på måndagar, men träffas två gånger i veckan tillsammans som familj för att övergången inte ska bli så hård eller konstig för vår son. Vi har alltid sagt att vår son är vår största prioritet, hans välmående kommer alltid i första hand för oss båda. Jag brukar hänga lite hos hans pappa och hans pappa kan hänga hos mig för att lillen ska se att allt är bra mellan oss, trots att vi bor på olika ställen. Eftersom vi har separerat som vänner har det inte varit några problem alls. Och om vi hade skilts som ovänner är jag övertygad om att situationen hade sett likadan ut. Det finns ingen anledning att låta vår relation gå ut över livet vi har skapat.” /Sara

Läs också: ”Vi blev bättre mammor efter separationen”
Eller vår intervju med fyrabarnsmamman Hannah Graaf: ”Vi brukar skoja om att det var Sveriges onödigaste skilsmässa”