Egenföretagaren Johanna Ögren, 36, avstod sin mammaledighet och jobbade från dag ett. Ett provocerande val, visade det sig. ”Samma dag som jag snittades mejlade jag ut till mina kunder att jag skulle vara borta några timmar för att sen finnas på plats."

Johanna Ögren

Ålder: 36.

Familj: Maken Daniel Åberg, 37,  sonen Tage, 2,5, och bebis i magen.

Gör: Grundare av sajten Bokhora och online-tekniktidningen Gadgette. Driver eget företag och före­läser om sociala medier, marknadsföring och PR.

Aktuell med: Boken ”När två blev tre” (Natur & Kultur) som Johanna har skrivit tillsammans med Daniel.

Johannas tips

  • Tänk igenom noggrant hur ni vill ha det. Kör inte bara slentrianmässigt på ett upplägg bara för att alla andra gör det. Fundera på varför just ni gör era val och stå för det.
  • Våga tänka nytt och utanför traditionella ramar. Föräldraförsäkringen är otroligt flexibel. Utnyttja det!
  • Ibland kan det vara värt att fundera ett varv extra på vad familjens beslut får för konsekvenser i samhället i stort.

Johanna Ögren, 36, och maken Daniel Åberg, 37, har skrivit boken ”När två blir tre” där de bland annat berättar om sin mer otraditionella uppdelning av föräldraledigheten. Planen var att Johanna och Daniel skulle dela jämställt och fifty-fifty när deras första barn föddes. Men det blir som bekant inte alltid som man har tänkt sig.
– Vi kände starkt att det var viktigt att båda var hemma med barnet lika mycket. Vår tanke var att jag skulle vara hemma några månader först. Sen skulle vi åka utomlands tillsammans när Daniel var föräldraledig och jag skulle driva mitt företag på distans.

Men ju mer födelsedatumet närmade sig desto mer lutade det åt att Daniel skulle ta merparten av föräldraledigheten.
– Fortfarande tänkte vi att jag skulle börja vara hemma den första tiden, men Daniel var mer taggad än jag på att vara föräldra­ledig. Han hade varit på samma jobb i tio år med fasta tider och längtade efter en förändring. Jag var mitt uppe i mitt eget företagande och älskade att jobba, jag var helt enkelt inte lika sugen på att vara hemma.

Vad ingen hade räknat med var att Johanna skulle halka på en isfläck som fick lille Tage att att vilja komma ut fem veckor för tidigt. Ett dramatiskt kejsarsnitt och drygt tio dagar på neonatalen på sjukhuset kastade omkull alla planer.
– Jag hade ju gjort upp ett noggrant schema så att jag skulle hinna klart allt innan Tage föddes men nu var jag i stället mitt uppe i en massa kunduppdrag. Samma dag som jag snittades mejlade jag ut till mina kunder att jag skulle vara borta några timmar för att sen finnas på plats.

Johanna kände att hon varken kunde eller ville släppa taget om sitt företag och sina uppdrag. Hon garvar lite när hon säger att det inte var helt lätt eftersom det inte var tillåtet med mobiler på neonatalavdelningen, men under ytan finns ett allvar.
– Det är klart att det var jobbigt, man är ju inte helt pigg efter ett kejsarsnitt och en nyfödd bebis. Men samtidigt kände jag ett stort ansvar gentemot mina kunder och mitt arbete.

I praktiken började Johanna jobba från dag ett och jobbade parallellt samtidigt som hon försökte var hemma så mycket som möjligt med Tage och Daniel.
– Jag tog ett arbetspass på förmiddagen och en paus på eftermiddagen för att sedan jobba hela kvällen. I efterhand kan jag känna att jag borde ha tackat nej till vissa uppdrag men som egen företagare är det inte så lätt. Man vågar inte.

Reaktionerna från omgivningen kom direkt.
– Det blev väldigt starkt och tydligt hur annorlunda det vi gjorde var och att folk inte tyckte att det var okej. Jag tror varken jag eller Daniel hade räknat med det, jag trodde nog att vi hade kommit längre. Det var frågor som ”var har du barnet?” och barnmorskan på bvc kommenterade Tages viktkurva med att jag inte var hemma och lagade riktig mat åt honom.
Alla eventuella problem med Tage hänvisades till att det var på grund av mig och att jag jobbade.

Även Daniel fick reaktioner fast på ett annat sätt.
– Han blev ju hyllad som en hjälte för att han tog ansvar så tidigt för sitt barn, till skillnad från mammor som bara förväntas göra det, men han blev samtidigt lite av en outsider som inte passade in. Eftersom han var pappaledig åt ett så litet barn var han enda pappan i mammagrupperna och blev en manlig inkräktare som störde deras mammabubbla. Han var i vägen och det blev oro i leden.

För Johanna blev det dåliga samvetet en ständig följeslagare.
– Omgivningens reaktioner gjorde att jag kände mig ifrågasatt och försökte vara hemma med Tage så mycket som möjligt och samtidigt jobba mer än heltid. Var jag på jobbet hade jag dåligt samvete för Tage och var jag med Tage hade jag dåligt samvete för jobbet. Det tar oerhört mycket energi och det sjuka är att pappan aldrig ifrågasätts på samma sätt när han börjar jobba direkt efter förlossningen. Undersökningar visar tvärtom att pappor går upp i tid och är borta mer än tidigare när de får barn.

Mycket av ifrågasättandet handlade om huruvida Tage var trygg utan sin mamma hemma, eller om att det var något fel på henne som faktiskt ville jobba.
– Jag är övertygad om det inte handlar om vem det är, utan att det finns någon som är nära barnet och ger det trygghet. Jag kan tycka att vårt samhälle är fixerat vid mamman det första året, när det finns så otroligt många år efter det som kanske egentligen är viktigare.

Johanna upptäckte också att hennes pers­pektiv förändrades när Tage föddes.
– Det förvånade mig, men till skillnad från många andra som får barn blev jag inte så fokuserad på det lilla livet. Jag började se bortom vår familj och kände att det vi gjorde var en viktig fråga ur ett samhällsperspektiv. Jag ville visa för Tage att det visst är okej att pappan är hemma från början. Att det på sikt skulle ge honom något mycket viktigare och en annan sorts trygghet. Många vill förändra men de är inte beredda att förändra ur sitt eget lilla liv. Jag tror att det privata måste vara politiskt för att det ska kunna ske en verklig och bestående förändring.

Men det fanns också en baksida av att avstå föräldraledigheten.
– Jag kunde känna mig avundsjuk på att Daniel inte behövde tänka på det ekonomiska eller på att dra in pengar. Jag kände mig oerhört stressad över att vara den som skulle försörja familjen och den som hade huvudansvaret och att han hade det så bra som fick gå hemma med Tage och mysa. Det var jobbigare än vad jag trodde.

Tage har hunnit bli 2,5 år och går på dagis och Johanna och Daniel väntar nu sitt andra barn. Hon känner sig inte helt nöjd med hur det blev första gången.
– Om man ska vara ärlig var det inte alls jämställt, bara att vi hade ombytta roller. Med nästa barn vill jag verkligen att vi delar lika. Min dröm är att dela parallellt och vara föräldraledig halva veckor och jobba halva veckor samtidigt. Jag vet att det inte går för alla och att vi har en speciell situation eftersom Daniel nu också frilansar, men jag tror att det går att vara mycket mer flexibel än vad människor tror. Det gäller att se möjligheterna i föräldraförsäkringen som faktiskt har en enorm potential bara man vågar tänka lite annorlunda.

LÄS OCKSÅ:

Anna, 36: ”Det här är bra för vår familj”

Katarina, 40: ”Många förstod inte varför jag skulle ge bort tid till min man”