Sanna Lundell: "Kräksjukan är på ovälkommet besök"
Sanna Lundell: "Kräksjukan är på ovälkommet besök"

Sanna Lundell: "Kräksjukan är på ovälkommet besök"

Sannas krönika. För andra gången i vinter har den förhatliga vinterkräksjukan hälsat på hemma hos Sanna Lundell. När ska forskarna utrota viruset?

Kräksjukan, den förbannade. Vad är lite småputtrig turistdiarré i jämförelse med vår svenska obarmhärtiga kräksjuka? Varför är man ens rädd för baciller i Indiens masalagrytor, Thailands vatten, Egyptens buffébord, när det är det svenska spyviruset som däckar halva befolkningen vinter efter vinter?

Dessutom har det vidriga lilla aset till virus smartness nog att mutera sig och återinfektera oss i princip hur många gånger som helst. Immunitet kan man glömma. Två veckor efter familjens sista spya kan det alltså vara dags igen.

Behöver jag ens skriva att vi har kräkis på ovälkommet besök för andra gången den här vintern? Allt har sett så lovande ut sedan jul. Bara jag har gått och dragits med nån slags halvtäppt näsa, i övrigt har det varit friskt och helt och glatt och vab-befriat. 

Men så kommer  då kvällen när lilla Lo valsar runt och pyser av odefinierbart missnöje. Något är fel, det är lite väl mycket ”aj, aaaaj”, allmänt gnäll och små utbrott över tröjor som inte går att ta av och det där ständiga suget på mjölk och juice, kex och glass som olovandes hämtas ur frysen. (Varför vill barn så gärna bunkra upp magsäcken med junk när de tre timmar senare ska kaskadkräkas upp rubb och stubb?).

Han somnar med visst motstånd, tre timmar senare går man själv och lägger sig och just innan man ska somna känner man stanken av mögelost/gammal bakfylla, alltså en stank som man inte förväntar sig komma ur en blondlockig kerub-baby. Men det är inifrån Los fullsmockade magsäck den här odören sprider sig. Han rapar ut hin håle, och då vet man ju med sin erfarenhetsbank att det snart är dags för mer.

Ändå, och det här förvånar mig, lägger jag ner huvudet på kudden och låtsas som ingenting. Lever på hoppet om att Lo kanske bara har en dålig matsmältningsdag. Jag går in i lala-land och tror på fullt allvar att vi ska somna allihop och vakna friska och ognälliga i morgon. 

Tre minuter senare kommer den: The spya! Dagens samlade matintag halvsmält över båda duntäckena, kuddarna, och min älskade missonifilt. Here we go again. Virus över hela sängen. Virus över mig, min pyamas och på min kind.

Nu är det bara en fråga om timmar innan jag själv och resten av familjen ligger däckade och snackar med porslinet. Snälla forskare - utrota skiten!

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Köp 5 nr av mama - få lyxigt kit från Estelle & Thild. Läs mer