Saga förlorade minnet efter en cykelolycka: ”Barnen kändes inte som mina”

För sju år sedan var trebarnsmamman Saga, 34, med om en cykelolycka som gjorde att hon tappade minnet. Från att knappt ha känt igen sin familj har hon idag blivit nykär i sin man, startat ett smyckeföretag och fått ett till barn: "Levi har gett mig minnena tillbaka".

Saga Gevargez

Ålder: 34

Familj: Sambon Erik, 31, och barnen Alva, 12, Lo, 10, Leon, 7, och Levi, 3.

Bor: Örebro

Gör: Smyckedesigner med egna märket Saga Melina

Morgonen den 9 november 2011 lämnade den då 27-åriga Saga Gevargez sin sambo Erik och barnen Alva, då 5, Lo, då 3, och 3 månader gamla Leon för att cykla till jobbet. Någon minut senare kände hon ett slag mot bakhuvudet.

– Det var som i en film, jag rörde mig framåt på cykeln i luften men jag såg ingenting. Sedan försvann jag.

Hon vaknade på marken med cykeln bredvid sig och hade ingen aning om vad som hade hänt. Lite längre fram vevade en kvinna ner sin bilruta och undrade hur hon mådde.

– Jag skakade oförstående på huvudet, men då körde hon bara vidare. Jag vet fortfarande inte vem den där kvinnan var, om det var hon som hade kört på mig eller om hon hade sett någonting.

Saga melina gevargez

Foto: Carolina Byrmo

Saga jobbade tidigare som projektledare för UN Women.

Saga satte sig vid vägkanten och tog fram telefonen. Där ringde hon det senast uppringda numret, som visade sig vara hennes sambos.

– Han hörde att jag lät konstig, men jag förstod ingenting själv. Jag visste inte var jag var, så han bad mig att beskriva hur det såg ut. Det visade sig vara hundra meter från där vi bodde. Jag hade lämnat hemmet kanske 20–25 minuter tidigare och måste alltså ha legat medvetslös länge.

Ibland visste jag inte vad jag hette eller vad jag hade för personnummer.”

När Erik kom visste hon vem han var, men har fortfarande svårt att beskriva hur det kändes att se honom.

– Jag kände igen honom, men allt var väldigt oklart. Det går inte att sätta ord på det. Jag kände mig så främmande till allt omkring mig.

Saga skjutsades till sjukhuset, där hon under de kommande veckorna fick genomgå otaliga tester.

– De röntgade hjärnan och ställde jättemånga frågor om min koordination, och jag gjorde väldigt mycket fel. Ibland visste jag inte ens vad jag hette eller vad jag hade för personnummer.

Det konstaterades att olyckan hade orsakat en kraftig hjärnskakning och hjärntrauma. Stora delar av Sagas minne hade försvunnit och en lång sjukskrivning inleddes. Hemma väntade de tre barnen. Att vara mamma blev en utmaning – Saga kunde ju knappt ta hand om sig själv.

Saga melina barn

Foto: Carolina Byrmo

Saga blev gravid med Levi (t h) efter olyckan.

Före olyckan ammade Saga Leon, men plötsligt sinade mjölken.

– Jag var orolig över att han inte åt, men då undrade BVC-sjuksköterskan om jag varit med om någonting traumatiskt, för jag gick från att ha väldigt mycket mat till ingenting. Då berättade jag om olyckan och då sa hon att det var därför mjölken sinade.

Hur reagerade de äldre barnen?
– De förstod inte så mycket. Det var mer att ”mamma mår inte bra”. Jag tror inte ens att de vet hela historien i dag. Leon, som är sju år nu, sa härom dagen att: ”Mamma slog sig i huvudet och då glömde hon saker”.

Leon var väldigt liten när du var med om olyckan, hur påverkade den er relation?
– Jag känner lite mer skuld gentemot honom än mot de två äldre. De var ändå lite mer självständiga. Jag har dåligt samvete, även om det inte var mitt fel, över att jag inte kunde vara mer mamma när han var liten, så som jag varit med de andra.

Jag vill kunna komma ihåg hur förlossningarna gick till.”

En stor del av Sagas mammaliv har försvunnit från hennes medvetande. Hon minns varken graviditeterna eller förlossningarna, och även om kärleken till barnen är oförändrad upplever hon att hon har mist mycket tid med dem.

– Det är jättesvårt. Jag har förlorat många av mina egna barndoms- och tonårsminnen och det har jag accepterat, men att inte minnas stora händelser kring mina egna barn… Det blir så annorlunda. Jag vill kunna komma ihåg hur förlossningarna gick till.

– Det finns mycket fotografier, så när jag pratar minnen är det ofta utifrån en bild. De har blivit mina minnen, utan dem hade det nog varit helt blankt.

Även kärleken till Erik förändrades – men på ett positivt sätt. Från att knappt ha känt igen honom blev hon plötsligt nykär i honom, den där killen som hon träffat när han fortfarande gick i gymnasiet och som var pappa till hennes tre barn.

– Det var så lustigt, för jag kände ju ett band mellan oss, men ändå inte. Han och barnen kändes väldigt främmande till en början. Det var som att jag bara hade placerats i en miljö där jag skulle befinna mig. Jag kände inte att ”det här är min man” och ”det här är mina barn”. Men då kom det något nytt ur det, och jag blev nykär och lärde känna min sambo igen. Det var märkligt, men härligt! Det hade ju kunnat bli tvärtom, liksom ”Vem är du!?”, säger Saga och skrattar.

Saga melina familj

Foto: Privat

Saga blev nykär i sambon Erik efter cykelolyckan.

Fyra år efter olyckan blev Saga oplanerat och glatt överraskande gravid med ett fjärde barn, men denna gång drabbades hon av extrem förlossningsrädsla.

– Det var ju fjärde barnet! Det borde inte ha varit en så stor grej. Och de andra förlossningarna hade tydligen gått galant, har jag fått berättat för mig. Men trots att det här var min fjärde graviditet var allt så nytt och jag var så rädd. Det var jättejobbigt.

De andra graviditeterna har tydligen varit sjukt bra, men den fjärde var jättehemsk.”

Graviditeten blev en lång sträcka av ångest, då hon inte visste om hon skulle kunna behålla barnet.

– Före olyckan hade jag tagit bort lite av livmoderhalsen, och det gjorde att jag drabbades av komplikationer under hela graviditeten. De sa redan från andra månaden att det var stor risk för missfall. De andra graviditeterna har tydligen varit sjukt bra och jag har kunnat träna hela vägen, men den fjärde var jättehemsk på alla sätt.

Vad fick du för hjälp från vården?
– De satte igång mig. Det var tal om kejsarsnitt, men jag valde att bli igångsatt, och det var en kontrollerad situation.

Och hur gick förlossningen till sist?
– Den gick jättebra. Jag låg mestadels i vatten, vilket jag tyckte var skönt, och personalen var fantastisk. Men jag skulle inte vilja göra om det!

Saga melina

Foto: Carolina Byrmo

Saga med Lo, Leon, Levi och Alva.

Även om graviditeten och förlossningen med Levi – som i dag har hunnit bli 3 – var tuffa hade de även några positiva effekter på Sagas minne.

– Tack vare mitt fjärde barn kom faktiskt några minnen tillbaka från de andra graviditeterna och förlossningarna. Jag hoppas att Levis första skoldag kanske får mig att minnas de andras också.

Jag hade ett superminne och mina kollegor sa ofta att de inte kunde förstå hur jag kunde suga in allt och sedan gå hem.”

Sagas minnesförlust har framför allt påverkat hennes tidigare minnen, men hon har svårt att komma ihåg saker i vardagen även i dag. Hon lever på anteckningar och kom-i-håg-lappar och fotograferar mycket – en stor kontrast mot hur hon var före olyckan, framför allt i sitt yrkesliv. Då jobbade hon som projektledare för FN-organet UN Women i Sverige. Under styrelsemötena använde hon aldrig dator, utan höll alla datum och siffror i huvudet.

– Jag hade ett superminne och mina gamla kollegor sa ofta att de inte kunde förstå hur jag kunde suga in allt och sedan gå hem.

I dag har hon svårt med siffror och minns knappt hur gammal hennes sambo är. Dessutom har hennes personliga egenskaper förändrats.

– Vårdpersonalen berättade att den ena hjärnhalvan är dominant och den andra mer passiv. På grund av slaget växlade den på mig. En del människor är jättekreativa från födseln och andra gillar mer struktur och är ordningsamma. Det var det som växlade, så jag fick en annan personlighet.

Saga melina armband

Idag jobbar Saga heltid som smyckedesigner med egna märket Saga Melina.

Att den kreativa hjärnhalvan tog över har resulterat i att Saga har bytt karriär. I dag jobbar hon som smyckedesigner med egna märket Saga Melina. Under sin nästan 1,5 år långa sjukskrivning hoppade hon på en kvällskurs i silversmide.

– Det var så skönt att vara på en plats där ingen visste vem jag var eller kände till min historia. Det var ingen som frågade ”kommer du ihåg det här?”. Jag kunde koncentrera mig på att jobba med händerna och vara i nuet – det kändes som rehabilitering för mig. Att befinna mig i min egen bubbla och bara sitta och fila i flera timmar.

Gick du någonsin tillbaka till ditt gamla jobb?
– Ja, men det var jättemärkligt. Jag kom dit och skulle hålla ett föredrag och så tappade jag bort ämnet. Så stod jag där framför en publik och kände ”det här går ju inte”. Jag blev så chockad att jag lämnade över till en kollega och gick ut.

Jag är väldigt orädd, så jag låter det få gå åt vilket håll som helst. Jag har inga gränser.”

I dag jobbar Saga heltid med sitt smyckeföretag och har verkstad och showroom hemma i Örebro, samt återförsäljare i såväl Sverige som Irland och Storbritannien. Men när hon väntade minstingen Levi stötte hon på en motgång.

– När man håller på med ädelmetaller finns det risk för att barnet i magen får fosterskador, så jag var tvungen att sluta med det. Jag var ganska nystartad och kände bara att ”ytterligare ett hinder!”. Först deppade jag i några månader men sedan ryckte jag upp mig och började experimentera med andra material och fastnade för läder.

– Mitt första smycke i läder blev nominerat till ett designpris, och hade det inte varit för Levi hade det ju inte hänt!

Hur ser du på framtiden?
– Jag är väldigt orädd, så jag låter det få gå åt vilket håll som helst. Jag vill expandera och fortsätta. Jag har inga gränser.

Sugen på att uppdatera barnens garderober? Missa inte vårt fantastiska shoppingevent i Stockholm den 15 september! Med märken som Livly, Gardner and the Gang, Mrs. Mighetto och Garbo&Friends. 30-70% rabatt på allt!

Insta fast mamamarket

NUVARANDE Saga förlorade minnet efter en cykelolycka: ”Barnen kändes inte som mina”
NÄSTA Missfall räknas! ”Det är inte okej att man ska gå och blöda i ovisshet”