Manne Forssberg: "Män måste inse att deras arbete inte är det viktigaste i världen"

Foto: Gordon Andersson

När kvinnor får barn försvagas deras ställning på arbetsmarknaden medan männens ställning stärks. Orsaken är det ojämställda uttaget av vab-dagar och föräldraledighet. Låt oss satsa på ett jämställt vabbruari 2016, skriver Manne Forssberg, krönikör och bloggare på mama.nu.

Den oförutsedda vabbens urscen: Tidig morgon. Två föräldrar har gjort sig i ordning för en arbetsdag med mängder av viktiga uppgifter. Luften är så mättad av stress att den är lätt frätande. När barnet ska väckas märker man att pannan är varm och ögonen är feberglansiga. Stress går över i panik. Någon måste stanna hemma. Snabbt ska föräldrarna komma överens om vems extremt viktiga arbetsdag som är allra viktigast.

I 63 procent av fallen kommer man fram till att kvinnans arbetsdag är mindre viktig än mannens. Det är hon som stannar hemma med sjuklingen och kanske får de en underbar dag tillsammans. Hon kanske rullar ut vagnen i den friska luften och njuter av vårvintersolen och barnsamvaron. Eller tittar på Frost med den lilla febervarma kroppen tätt intill sin och sjunger med i sångerna. 

Ändå är det problematiskt att kvinnors arbete ses som mindre viktigt än mäns arbete 63 procent av gångerna och värderas lägre i både status och pengar. 

Oftast är det den som tjänar minst pengar i en familj som är hemma mest med sjuka barn. Eftersom kvinnor som grupp tjänar betydligt mindre pengar än män som grupp är det ofta bättre för familjeekonomin om han går till jobbet. Enligt Katarina Boye, som är doktor i sociologi och har forskat om vab, blir löneutvecklingen sämre ju mer man vabbar. En ond spiral uppstår. Den som tjänar minst vabbar mest och tjänar därför ännu mindre. Det ojämställda vårdandet av sjuka barn leder till en sjuk arbetsmarknad. 

Eftersom kvinnor dessutom är föräldralediga betydligt längre ses de som mer osäkra kort på arbetsmarknaden. Män ses som mer pålitliga men det gör också att många arbetsgivare fortfarande ifrågasätter den man som måste vara hemma med sjukt barn eller är föräldraledig länge. Dessutom går män miste om mysig och värdefull tid med sina barn. 

Kvinnors ställning på arbetsmarknaden försvagas om de får barn, men de får mycket mysig barntid. Mäns ställning på jobbet stärks om de får barn, men det förutsätter att de inte är så mycket med barnen. Vi är alla förlorare. Om män och kvinnor kunde vabba lika mycket och vara föräldralediga lika länge skulle problemet lösa sig som en brustablett i ljummet vatten.

Det är dock långt dit. 195 år närmare bestämt. På 25 år har papporna ökat sitt vabbande med 1,7 procentenheter. Under samma tidsperiod har deras föräldraledighetsuttag ökat tio gånger så mycket. Ändå är det öronbedövande tyst om det ojämställda vårdandet av sjuka barn. Jag vill se politiker drämma näven i bordet. Jag vill ha förslag från alla politiska håll på hur man kan lösa det här problemet och få en mer jämställd arbetsmarknad. Bonus för jämställt uttag av tillfällig föräldrapenning? Ersättning baserad på den sammanlagda inkomsten? Höjning av taket i ersättningen? Någon som gör tusen nålar på arbetsgivare som muttrar när manliga anställda tar hand om sjuka barn? 

På familjeplanet gäller det att män inser att deras arbete inte är det viktigaste i hela världen. Att en av föräldraskapets uppgifter är att vara hemma hälften av de dagar då barnet är för sjukt för att vara på förskolan. 

Låt vabruari 2016 bli jämställt. Om vårdandet av sjuka barn är rättvist fördelat och noggrant planerat slipper vi stresspanik på morgnarna och vårdar på samma gång våra sjuka barn och en sjuk arbetsmarknad.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som 60 000 andra mamas - läs vårt magasin! Se erbjudande