Foto: ©Rickard L. Eriksson/New Art Production AB (info@

Malin Wollin: "Ingenting biter på detta barn"

Malin Wollin hittar det mest ondskefulla lilla monstret i sin säng. Bebisen.

”Sova med fienden”. Jag minns filmen från 1991 med Julia Roberts som om jag såg den i går. Detta kan bero på att jag har sett den lika många gånger som antalet lockar i Julias magiska kalufs.

Åh, när Julia och hennes nya kärlek busar med hattarna på hans teater! Åh, när han gör ett musikalnummer med sin vattenslang i trädgården! Julia Roberts sov verkligen med fienden. Innan hon träffar mysiga teater-Ben levde hon med en fruktansvärd tyrann som slog och sparkade och krävde att de små handdukarna hängde rakt och att maten var god och pretentiös. Han var hiskeligt hemsk och elak och vidrig.

Hu.

Men ändå. Han drog henne inte i håret när hon försökte ta sig igenom sin REM-sömn, ni vet när man utstuderat grabbar tag i tjugo hårstrån för maximal smärteffekt och drar tills samtliga strån lossnar. Han sparkade inte med hälen före rakt in i ögonhålan så att själva ögonbollen kilades fast mellan hjärnhalvorna. Han lät inte handen säga SMACK rakt på kinden klockan 04:33 bara för att tillfredsställa sina sjuka behov. Inte heller drog han ner nattens vällingflaska från sänggaveln så att den landar med ett knak rakt över näsan. Och mitt i allt detta ett hjärtligt skratt därför att han älskar att skada. 

Kort sagt: Julia Roberts kanske sov med en fiende, men hon sov inte med den mest ondskefulla av fiender. Bebisen.

Alltså denna bebis vi fått i vår famn, som jag närt vid min barm. Denna bebis som vi älskar så gränslöst bortom vett och sans, hur kan han vara så omild, så grym, i sådan obalans?

När mörkret är kompakt och går att skära med en kniv. När jag är så trött att jag skulle kunna somna ifrån en förlossning och ett sabla liv. När jag skulle sälja allt jag har för att få sova en timme till. När man önskar att han bara skulle ligga STILL. 

Varje kväll när vi går till sängs är det som att somna i en värld som påminner om ”A clockwork orange”. Det är en psykisk påfrestning att försöka förbereda sig på vad som komma skall. Ska han köra sin galenskap klockan ett i natt? Eller är det en fyra-natt i natt? Nej, det var en 02:47! Vilken fint!

Vi försöker göra som vi gjorde med de andra elaka dvärgarna: ignorera. Sova som listiga rävar. Låtsas som om det regnar tills de tröttnar och somnar om av ren leda.

Denna unge: avslag.

Vi har försökt ge vatten i flaska för att lura honom att han har fått nattmål. Vi har försökt ligga nära nära, klappa lilla bebiskinden, hyssja så här: hysssssssssssjjjjjjjjjjj ömt ömt i hans upphetsade öra. Låtsas att han är en koalaunge i min armhåla. 

Men ingenting biter på detta barn. Eller jo, en sak hjälper ju. Gudarnas nektar, fullkornsvälling, fungerar varje gång. Och varje kväll tänker jag: Nehej du, nu du, nu ska du få se vem det är som bestämmer. 

När han sätter igång med sin missnöjeskakofoni intalar jag mig själv att om jag bara tar det lugnt och härdar ut så ger han upp. Men det tycks mig som om han å sin sida intalar sig själv att om han bara är en hiskeligt högljudd bebis så går vi till slut upp och vispar välling om vi så måste gå över ett berg för att hämta pulvret. Och jag förstår inte, inser han inte att han är barn nummer fyra? Det finns inget utrymme för specialbehandling. Här får man bara hänga med i farten, rätta sig i ledet, anpassa sig, haja att man är sist i kön, vänta till lilleturen och ta det piano. Ta det piano på dagen och ta det synnerligen piano när klockan är tio över tre en becksvart natt. Eller förstår han lite för bra? 

Att han är vår allra sistaste bebis och att vi kommer att stå ut med vad som helst därför att hans feta leende vinner oss varje gång? Ni hör ju. Endast en ond fiende skulle slå där offret är som svagast. 

I hjärtat.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Missa inga mama-intervjuer – signa upp dig på vårt nyhetsbrev här!