“Krysta – det är väl nu jag ska knipa?”
“Krysta – det är väl nu jag ska knipa?”

"Krysta - det är väl nu jag ska knipa?"

Amanda hade förberett sig in i minsta detalj för den kommande förlossningen men missat en viktig del, krystandet!

Jag hade förberett mig extremt noga inför förlossningen. Väskan vi skulle ha med till BB packade jag i vecka 32 - lite äckligt eftersom det låg både Snickers, frukt och juice i väskan, men ändå. Låten som Charlie skulle komma ut till, Gabriellas sång med Helene Sjöholm, hade vi lyssnat på ett hundratal gånger. Femtio av dom med tårar då jag föreställde mig sekunden jag skulle få se mitt barn för första gången. Vi hade gått igenom det viktigaste från förlossningskursen. Smärtlindring, de olika faserna och samtliga fördelar och nackdelar med att stå eller sitta när man föder. Jag hade skrivit två förlossningsbrev tillsammans med två olika barnmorskor där det detaljerat stod instruktioner om hur jag vill ha det.

Jag hade gjort allt – men jag hade missförstått en viktig sak. Vad det här med att krysta innebär.

Så låg jag då där på BB. Jag var tio centimeter öppen och jag skrek till Alex att nu är det bråttom, ropa efter sköterskorna för hon är på väg ut. Sköterskorna kom och jag skrek till dom också.
“ Ta emot henne för hon kommer nu!”
“Så Amanda”, sa sköterskan och log vänligt. “Då är det dags att börja krysta.”
Jag förstod ingenting. Krysta? Det är väl nu jag ska knipa, tänkte jag. Hon måste ha sagt fel. Jag blev förbannad och tänkte att hon inte hade läst mitt förlossningsbrev.
“ Vad menar ni? Ni måste hjälpa mig att hålla igen, hon kommer nu!”
“Nej, Amanda. Nu är det dags för dig att börja krysta. Hon har en bit kvar, så du måste ta i nu.”
Jag vände mig till Alex och viskade:
“Älskling, jag ska ju hålla emot, vad är det dom säger?”

Det tog en stund för mig att förstå att det var jag som skulle få ut detta barn – av egen kraft. Jag hade missförstått allt. Hört hur folk hade pratat om att om man inte vill spricka så måste man be sköterskorna att hjälpa en hålla emot. Det var det enda jag hade tänkt på i månader. KNIP, KNIP, KNIP var mitt mantra. Jag trodde alltså att barnet skulle komma med sån fart och kraft att det svåra skulle vara att hålla emot. Det var det jag hade tränat på till Gabriellas sång.

 

Jag gav mig på första krystningen. Jag tror att det är rättvist att säga att jag tog i lika mycket som om jag skulle släppa en fis på en fin fest. När jag var färdig så stod Alex och barnmorskorna fortfarande och väntade på att jag skulle påbörja min första krystning. Stämningen i rummet var minst sagt uppgiven när de förstod att den redan var över. De insåg: det här blir en lång kväll.

Det kändes omöjligt. Jag skrek till Alex att de måste hämta sugklocka eller operera mig för det här kommer aldrig att gå, men insåg ganska snart att det bara var att kämpa på. Jag hade ingen kraft kvar och somnade mellan krystvärkarna. Jag märkte på alla i rummet att jag inte gjorde speciellt stora framsteg, men till slut sa barnmorskan att nu kan du känna hennes huvud. Jag sträckte långsamt ner handen och kände inte bara ett huvud utan lite hår på detta huvud. 

Det gjorde min bebis till en person. Det var så fint - det var min bebis och hon hade hår. Jag tror att det var då som jag verkligen förstod att jag skulle ha barn. Jag frågade sköterskan hur många krystvärkar jag hade kvar och hon svarade uppmuntrande att det inte kunde vara mer än tio kvar. Jag längtade efter bebisen med hår på huvudet. Jag tog i allt jag kunde och Charlie kom ut, hela hon på en gång. En sekund senare låg hon på mitt bröst och jag kunde inte sluta titta på hennes fina ansikte.

När Alex sedan rullade ut mig och Charlie i sängen stoppade barnmorskan mig och gav mig väskan som stått i ett hörn under förlossningen.
I väskan låg oöppnad Snickers, en möglig banan och en ospelad cd-skiva. Jag log för mig själv.

Amanda Widell

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av mama + solprodukter för bara 199 kr. Köp nu!