Alla julkalendrar genom tiderna – en härlig nostalgitripp!
I över 60 år har vi kunnat titta på julkalendern i tv. Här har vi listat alla julkalendrar genom tiderna från den första, ”Titteliture”, till årets julkalender ”Kronprinsen som försvann”. Spänn fast dig för en nostalgisk åktur som borde räcka ända fram till påska!
Ända sedan 1960 har SVT:s julkalender samlat hela familjen för en spännande och mysig nedräkning till julafton. I början var det svartvita kalendrar som ”Titteliture” (1960), ”Lill-Stina på reportage i Storskogen” (1964) och ”Gumman som blev liten som en tesked” (1967). På sjuttiotalet fick vi stå ut med de vuxnas dåliga samvete kring miljö och konsumtion genom ”Broster Broster!” och ”Barnen i höjden”, via den oerhört populära ”Trolltider” (1979). Ett åttiotal som kämpade lite med att hitta sin plats bland tomtar och julstök, men som landade lyckligt med ”Ture Sventon privatdetektiv” (1989) och framgångsrika ”Mirakel” (2020).
– Julkalendrarna är en del av Sveriges minne. De är unika tidsdokument och barndomssymboler för så många. Men julkalendrarna är också drivande i tv:s framtid. De samlar alla åldrar och har utvecklat tv-berättandet och tv-tekniken, från gumman som blev liten som en tesked till spökena på Greveholm, enligt SVT:s vd Hanna Stjärne.
Några av de klassiska kalendrarna har lyckats charma generationer och är många år efter att de sändes fortfarande lika populära. Spänn fast dig för en nostalgitripp, här har vi samlat alla julkalendrar genom tiderna!
Julkalendern genom tiderna: 1960 – 2021
1960-talet
1960-talets julkalendrar gick mestadels i svartvitt (den första julkalendern i färg var ”Hercules Jonssons storverk” 1969). Men det stora genombrottet för tv-sända julkalendrar fick vänta till 1967 då ”Gumman som blev liten som en tesked” hade premiär. Fler vuxna än barn bänkade sig varje kväll framför nedräkningen fram till julafton, och 1976 sändes den i repris till mångas förtjusning.
1960: ”Titteliture”
Historien spelades in i en studio där man byggt upp ett adventshus, och bakom varje lucka fanns en gäst eller en gåta. Rollen som Titteliture gjordes av Victoria Kahn. Kalendern började sändas redan den första advent, den 27 november.
1961: ”Julbåten Juliana”
Handlade om julbåtens besök i olika länder.
1962: ”Tomtefamiljen i Storskogen”
Tomtarna reste runt i en helikopter och samlade in barnens önskelistor.
1963: ”Den tänkande brevbäraren”
Sören Alm spelade brevbäraren Kalle som var god vän med alla.
1964: ”Lill-Stina på reportage i Storskogen”
Reporten Lill-Stina och programledaren Julle i barnens egen aktuelltstudio där de tog emot rapporter om vad som hände i Tomteskogen.
1965: ”Farbror Pekkas handelsbod (Diversehandeln)”
Pekka Langer var en särdeles märklig handelsman i en särdeles märklig affär, som låg vid foten av fjället i Vinterbo.
1966: ”En småstad vid seklets början”
Handlade om en mellansvensk hamnstad strax före första världskriget.
1967: ”Gumman som blev liten som en tesked”
Teskedsgumman spelad av Birgitta Andersson med västgötadialekt och allt, blev det stora genombrottet för den tv-sända julkalendern. En halv miljon barn och inte mindre än två miljoner vuxna bänkade sig framför tv:n detta år. Succén följdes av en tv-serie i färg (1973) med samma skådespelare, samt en repris av julkalendern 1976. Radioversionen av kalendern har gått i repris så sent som 2007.
1968: ”Klart spår till Tomteboda”
Bisarra händelser på en tågstation.
1969: ”Hercules Jonssons storverk”
En vanlig familj tills mamman uttalar en magisk ramsa och förvandlar pappan till barnet Bara Jonsson och sonen till den fiffige Hercules. En av de julkalendrar som mest är ihågkommen för avsaknaden av julanknytning. Vilket egentligen inte riktigt stämmer, visserligen utspelar sig den mesta av handlingen under sommaren. Men i det sista avsnittet firar familjen jul, äter julmat och får besök av en jultomte. Så det så!
1970-talet
1970-talets barn-tv-tablå var präglad av de vuxnas ”dåliga samvete”, så även julkalendrarna under detta något flummiga ”PK-decennium”. Vi som minns fick ta del av ”Regnbågslandet”, ”Broster Broster!” (så 1970!), om köphysteri och miljöförstöring och ”Barnen i höjden” om barn i miljonprojektets höghussatsning. Men också underhållande guldkorn som ”Trolltider” (älsk!) och ”I Mumindalen” som vittnade lite mer om vad åttiotalet skulle komma att ha i sitt sköte.
1970: ”Regnbågslandet”
Regnbågslandet var den andra julkalendern som inte var svart-vit, och man lade stort fokus på färger. Serien fick dålig kritik på grund av noll julkänsla. Den anklagades även för att vara ett plagiat på ”Alice i Underlandet” och ett kommersiellt jippo eftersom man samtidigt passade på att sälja dockor, böcker, LP-skiva och annat med koppling till serien. Hörde vi sjuttiotalet protestera!?
1971: Broster Broster!
Familjen Wikmansson väntar barn och kämpar mot köphysteri och miljöförstöring. Kalendern beskrevs som julevangeliet i 1970-talsversion där karaktärerna flyttade ut på landet i kampen mot köphysteri och miljöförstöring.
1972: ”Barnen i höjden”
Här får vi komma hem till Snucke som bor tillsammans med sin ensamstående mamma i ett 24-våningshus i betong. Snucke utforskar en våning i taget med början på bottenvåningen. Stämningen bland grannarna är dålig men blir bättre ju närmare julafton man kommer. Det framkommer också att många inte ens har råd att fira jul. Julkalendern väckte rabalder för att den inte innehöll någon julstämning, och beskylldes för att få folk att bli deprimerade. Och i sann gör-det-själv-sjuttiotalsanda var själva kalendern en byggsats som fick sättas ihop med klister och tejp till en modell av ett höghus där vissa av fönstren var luckor.
1973: ”Jul i Mumindalen”
Hela Muminfamiljen och Filifjonkan, Snusmumriken och Lilla My stod i fokus när berättelserna baserade på Tove och Lars Janssons böcker om Mumintrollen blev julkalender 1973. ”Jul i Mumindalen” var både läskig och sorglig, och hade jättespännande scenografi. Liksom en blandning mellan tecknat och verkligt. Handen upp alla som får nostalgipirr i magen bara av att tänka på det! Introt när alla karaktärerna kommer fram i det snöiga jullandskapet som utgjorde själva julkalendern, den man öppnade luckorna på. De klumpiga och bulliga polyesterdräkterna som gav muminkaraktärena en så speciell gång, Lilla My som dansade fram och den förnuftiga Snusmumrikern. Det här var en julkalender som en julkalender ska vara, med snö, granar, mys och spänning med en fantasieggande inramning. Serien fick bra kritik efter tre år med hård kritik. Det här var också första året då julkalendern visades i TV2, en kanal som inte alla i Sverige kunde se på den tiden.
1974: ”Rulle på Rullseröd”
Handlade om Rulle som bodde på en gård i Bohuslän med sin farmor och farfar.
1975: ”Långtradarchaufförens berättelse”
Beppe Wolgers är ute och åker lastbil med dockorna Posi och Maggan.
1976: ”Teskedsgumman” (repris från 1967)
Åh, Teskedsgumman, ett starkt julkalenderminne, trots svartvit och allt, men vilken spännande TV-fest för en sjuåring! Underbara Birgitta Andersson och Carl-Gustaf Lindstedt gjorde Alf Prøysens karaktärer rätta med råge. (Visste du förresten att uttrycket ”Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!” inte finns med i boken. Det var Birgitta Andersson som lade till det själv när hon gav gumman sin västgötska gestalt).
1977: ”Fem myror är fler än fyra elefanter”
Bokstäver i stället för siffror på luckorna om Magnus Härenstam, Eva Remaeus och Brasse Brännström får bestämma.
1978: ”Julius Julskötare (Kalenderhuset)”
Björn Skifs var julskötaren som lotsade tittarna genom Svenska Jullagerfabriken och andra företag av olika slag. Och i sann sjuttiotalsanda slängdes en liten demonstration in i mixen – en skara barn som krävde tidigareläggning av julafton. En rolig detalj var att scenografi och papperskalendern var identiska, ritade av Ewert Karlsson.
1979: ”Trolltider”
Trolltider ändå. Varken förr eller senare har det kommit en kalender som kan mäta sig med detta mästerverk. Först och främst, knarret av den osynliga vättens spår i snön! Snö, för övrigt en regel för julkalendrar, det måste alltid finnas snö! För julkänslans skull, och helst glitter, guldstjärnor och fina kostymer (lex 1970-talet). Siw Malmqvists vackra uppenbarelse, Dorabella gick ju inte att ta ögonen i från. Och så är det något visst med småfolk (lex Teskedsgumman) som rör sig i en stor värld. Faktum är att ”Trolltider” blev en sådan succé att den visades igen sex år senare.
1980-talet
1980-talets julkalendersatsningar fick ärva ett visst mått av samvete och flum från sjuttiotalet, med skrothandlarna Albert och Herbert, Staffan ”Vilse i pannkakan” Westerberg, prat om stjärnbilder och grekiska gudavärlden samt ”Marias barn”. Men sedan började det ordna upp sig på underhållsfronten med en repris av ”Trolltider” 1985, följt av ”Julpussar och stjärnsmällare”, ”Liv i luckan” och Ture Sventon.
1980: ”Det blir jul på Möllegården”
Om skånsk jul för mer än hundra år sedan.
1981: ”Stjärnhuset”
En pedagogisk succé kan man väl ändå säga om ”Stjärnhuset” som visats i repris flera gånger om sedan dess (dock ej som julkalender). Men den som kom för julkänslan och tomtarna hade kommit fel, här fanns inget som vittnade om att julen var i antågande. I stället fick vi sagor ur den grekiska mytologin och de olika stjärnbilderna samt en del astronomi. Men så hade vi ju precis lämnat ett decennium för ett annat, och gissningsvis inte riktigt hittat den rätta vägen...
1982: ”Albert och Herberts jul”
En klassisk julkalender om Abbe och Hebbe som är skrothandlande excentriker i en ansträngd far-och-son-relation. Sammanboende i en träkåk i Haga i Göteborg, bjuds vi här på humoristiska förvecklingar i sann buskisanda.
1983: ”Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus”
Jul i byrålådan hos Staffan Westerberg tillsammans med Lillstrumpa och Systeryster.
1984: ”Julstrul med Staffan och Bengt”
Staffan Ling och Bengt Andersson förestod en lanthandel i en liten by långt från Umeå.
1985: ”Trolltider” (repris från 1979)
Succékalendern från 1979 om småtrollen Tova och Kleva, gubben Gorm som är vaktmästare i stubben och hans son Kotte. Utöver det finns det en vätte, en fe och en häxa med i mixen. Som upplagt för trollbindande spänning flera gånger om.
1986: ”Julpussar och stjärnsmällar”
Bygger på Busnäsböcker av Hans-Eric Hellberg.
1987: ”Marias barn”
Detta var en animerad berättelse om Marias barn, Jesus.
1988: ”Liv i luckan med julkalendern”
Staffan Ling presenterar korta julberättelser som bygger på inskickade manus från barn.
1989: ”Ture Sventon privatdetektiv”
Det här året dramatiserades Åke Holmbergs böcker om den semmelälskande privatdetektiven Ture Sventon. I de 24 delarna jobbar Sventon med att lösa fyra av de mest farliga och komplicerade fallen i sin karriär. Vilken tur att han har den ovärderliga sekreteraren fröken Jansson och gode vännen herr Omar vid sin sida i kampen mot skurken Ville Vessla. Alla 24 avsnitt finns att hitta på SVT:s Öppet arkiv.
1990-talet
90-talets julkalendrar bjöd på några riktiga klassiker med välkända profiler. Vad sägs om Sune, Pettson & Findus och Pelle Svanslös. För att inte tala om ”Mysteriet på Greveholm” från 1996 som röstats fram till en av de mest populära genom tiderna av tittarna på SVT:s Öppet arkiv.
1990: ”Kurt Olssons julkalender”
Pysslande, tävlingar och avslöjande reportage blandas när Kurt ”Kurtan” Olsson sänder från sin farfars farfars farfars gård. Vimsigt!
1991: ”Sunes jul”
Tjejtjusaren Sune och hans knasiga familj gjorde stor succé som julkalender 1991. Julkalendern utsågs 2016 till den bästa julkalendern någonsin i en omröstning gjord av Öppet arkiv. Och visst kan man förstå det, även om vissa av skämten numera känns lite mossiga och kan behöva förklaras för den yngre generationen.
1992: ”Klasses julkalender”
Julkalendern 1992 var livesänd. Klasse Möllberg var huvudpersonen och vi fick hänga med när han skapade julstämning i sin julstuga uppe i en hög gran.
1993: ”Tomtemaskinen”
Baserad på Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus handlade julkalendern 1993 om den snälla gamle gubben och hans busiga katt. På klassiskt julkalender-manér närmar det sig julafton i stugan och Pettson lovar Findus att tomten ska komma på besök. Där tar historien och även bygget av en helt egen tomtemaskin sin start.
1994: ”Håll huvet kallt”
1994 års julkalender baserades på boken ”Eddie och Johanna” skriven av Viveca Lärn (som också syns själv i julkalendern). I centrum för berättelsen står astmasjuke Eddie, 7, som åker till Lysekil för att hälsa på faster och farbror.
1995: ”Jul i Kapernaum”
I staden Kapernaum är allt man längtar efter en jul med snö. Men istället för invånarna uppleva när jorden skälver och det pyser ur marken. Mystiken ligger i luften!
1996: ”Mysteriet på Greveholm”
”Mysteriet på Greveholm” är en av de mest populära bland SVT:s julkalendrar. Så pass att den fick en uppföljare julen 2012. Och vem minns inte familjen Olsson som flyttar ut till ett slott för att fira jul? En mysig (och stundvis lite läskig) julkalender man nog aldrig kan se för ofta. Alla 24 avsnitt finns att hitta på SVT:s Öppet arkiv.
1997: ”Pelle Svanslös”
Många av de klassiska julkalendrarna har sin start i böckernas värld. Historien om Pelle Svanslös är inget undantag. Baserat på Gösta Knutssons böcker om katten som saknar svans blev den filmatiserade julkalendern från 1997 en succé. Alla 24 avsnitt finns att hitta på SVT:s Öppet arkiv.
1998: ”När karusellerna sover”
En hemlig ingång till ett vinterstängt nöjesfält. Låter som en dröm för alla barn, eller hur?
1999: ”Julens hjältar”
Visst kan livet som julgransdekoration vara härligt, mysigt och alldeles underbart. Ja, i alla fall fram till den dagen man av misstag råkar hamna i soporna... Alla 24 avsnitt av den här populära julkalendern finns på Öppet arkiv.
2000-talet
Under 00-talet bjöd julkalendrarna på lite av allt: Kända karaktärer som Sunes lillebror Håkan Bråkan, superdetektiverna Lasse och Maja i Valleby, superhjältar och ett gäng galna dockor som påminner om Mupparna.
2000: ”Ronny & Julia”
Ronny och Julia blir grannar - och vänner. Manusförfattare till 2000 års julkalender är samma personer som skrivit den populära tv-serien ”Eva & Adam” - och visst finns det vissa likheter.
2001: ”Kaspar i Nudådalen”
I Nudådalen bor 8-åriga Kasper med sin morfar (spelad av Per Oscarsson). Byn Nudådalen är så liten, att den inte ens går att hitta på kartan. Varje morgon öppnades en lucka i julkalendern i barnprogrammet ”Bolibompa”.
2002: ”Dieselråttor och sjömansmöss”
Ofelia och Philémon upptäcker en värld full av dieselråttor och sjömansmöss på pappas atlantångare. Jingeln satte tonen för hela serien med sin mystik.
2003: ”Håkan Bråkan”
2003 var det äntligen dags för Håkan att stå i centrum när vi får hälsa på Sune och hans familj i en ny version. Mamma Karin är bortrest och nu är det upp till pappa Rudolf att ta hand om alla tre barnen (vilket visar sig inte vara helt lätt!).
2004: ”Allrams höjdarpaket”
2004 var Allram Eest värd för årets julkalander när han tillsammans med Tjet sände jul-tv från en stuga i norrländska fjällen. Många lite äldre barn klagade på att kalendern var för barnslig, men familjens småttingar (och vuxna med barnasinnet i behåll) älskade att få hänga med Lipton, Luleå, Ester, Franke och de andra Höjdarna.
2005: ”En decemberdröm”
11-åriga Bobo kastas in en underjordisk drömvärld där det finns både tomtar och tröstare. Förvåningen (så här i efterhand) är stor när Hollywoodstjärnan Alicia Vikander dyker upp i ett klipp.
2006: ”Lassemajas detektivbyrå”
Lasse-Majas detektivbyrå bygger på böckerna av Martin Widmark och Helena Willis. Detektivparet Lasse och Maja löser kluriga deckargåtor och får hjälpa självaste polismästaren.
2007: ”En riktig jul”
Allt 10-åriga Mila önskar sig i sitt brev till Tomten är en ”riktig jul”. Då dyker tomtens ”lataste tomtenissa” Elfrid dyker upp för att (försöka) uppfylla hennes önskan.
2008: ”Skägget i brevlådan”
2008 får vi följa med till framtiden i julkalendern ”Skägget i brevlådan”. Där får vi träffa Klas, Lage och Renée som driver en ingenjörsfirma tillsammans - och de är alla på jakt efter Tomten.
2009: ”Superhjältejul”
Supersnällasilversara och Stålhenrik har blivit gamla och i 2009 års julkalender får vi följa med dem bland superhjältar och superskurkar när de läser för sina barnbarn ur stora hjältedådsboken.
2010-talet
Kanske handlar det bara om att vi fått upp ögonen för julkalendern på nytt i och med att vi fått egna barn, men visst känns det som att 2010-talet har bjudit på några riktiga höjdarkalendrar? Påkostade produktioner med riktigt bra skådisar och miljöer, som fina ”Tjuvarnas jul”, uppföljaren till 1996 års kalender ”Mysteriet på Greveholm – grevens återkomst” och härliga ”Selmas saga” med den oförglömliga karaktären Efraim von Trippelhatt, spelad av Johan Ulveson. Och så Erik Haags och Lotta Lundgrens lite udda ”Tusen år till julafton”, som kanske tilltalade vuxna mer än barn…
2010: ”Hotell Gyllene Knorren”
Hur svårt kan det vara att driva ett hotell på landsbygden? Svårt visar det sig. Familjen Rantanen drömmer om ett idylliskt liv på landet men märker att hotellet inte har några gäster.
2011: Tjuvarnas jul”
När åttaåriga Charlie rymmer från barnhemmet och letar upp sin pappa Kurre visar det sig att han försörjer sig som ficktjuv. Charlie – spelad av Tea Stjärne som vi nu känner som Sunes storasyster Anna – ansluter sig till tjuvligan Klappsnapparna och visar sig vara en naturbegåvning. Men något är lurt med ligans ledare Madame Bofvén. En riktigt klassisk julkalender, delvis inspelad på Skansen i Stockholm.
2012: ”Mysteriet på Greveholm – grevens återkomst”
Äntligen! Familjen Ohlsson flyttar in på slottet Greveholm igen. Även om mystiken som vi minns från Greveholm förra gången (kanske har vi själva blivit äldre?) inte är lika påtaglig så är det kul att återse Jean, Staffan, Lillan, Ivar, Melitta, pappas Leif och mamma Astrid. Julkänslan är på topp!
2013: ”Barna Hedenhös uppfinner julen”
Stenåldersfamiljen Hedenhös befinner sig plötsligt i ett nutida Stockholm och det är som upplagt för dråpliga och roliga situationer.
2014: ”Piratskattens hemlighet”
Glöm snötäckta gator och julpyntade hus. I julkalendern 2014 får vi följa med syskonen Sam och Minna till Orkidekusten där de springer på en piratskatt.
2015: ”Tusen år till julafton”
Erik Haag och Lotta Lundgren ger oss en historielektion när de i 24 avsnitt berättar barnens historia från år 1015 till 2015.
2016: ”Selmas saga”
Selma, 8, och lite den märklige forskaren Efraim von Trippelhatt ger sig ut på en luftfärdsexpedition med målet: Tomtens Rike. Selma har nämligen en viktig önskan att framföra. Fängslande för både stora och små.
2017: ”Jakten på tidskristallen”
Tiden riskerar att stannas för alltid och Arsin, Lima och Max blir antagna till Framtidsakademien där de får i uppdrag att rädda julfton (och världen!).
2018: ”Storm på lugna gatan”
2018 kunde vi njuta av mama-favoriten Cissi von der Esch som tävlingslystna mamman Sanna Storm, som tar upp kampen om stans finaste julpynt mot Lussan Silverhjälm, genialt spelad av Lena Philipsson. I rollen som oerhört tafatt kommunalpamp ser vi Olof Wretling från humorgruppen Klungan.
2019: ”Panik i tomteverkstan”
I 2019 års kalender ser vi bland andra Per Andersson, Pernilla Wahlgren och Suzanne Reuter. Upptakten är att allt färre barn tror på tomten - något som hotar tomtebyn Tomteverkstan AB.
2020-talet
2020-talet börjar starkt med julkalendern ”Mirakel”. Åtminstone våra barn satt som klistrade från start! Återstår att se hur årets ”En hederlig jul med Knyckertz” står sig i konkurrensen.
2020: ”Mirakel”
Mira och Rakel bor i samma rum i samma herrgård – men hundra år ifrån varandra. När ett konstgjort och förrymt svart hål råkar krascha på deras vind byter flickornas själar plats med varandra. Den föräldralösa flickan Mira från 2020 färdas 100 år bakåt i tiden och den fina flickan Rakel från 1920 hamnar i vår moderna tid. Men tidsresor sker sällan utan problem…
2021: ”En hederlig jul med Knyckertz”
Familjen Knyckertz är, precis som deras efternamn antyder, en riktig bovfamilj. Sonen Ture vill att hela familjen ska fira jul tillsammans som en vanlig familj, men då gäller det att ingen – särskilt inte mamma och pappa – råkar knycka något och så de åker in i finkan dagarna innan julafton...
2022: Kronprinsen som försvann
I ett land för länge sedan blir kronprinsen Carl Vilhelm Gyllencrona anklagad för att ha kidnappat sin egen mamma, drottning Lovisa. Han tvingas fly det kungliga slottet och nere i staden möter han den fattiga flickan Hilda, som hjälper honom att gömma sig under falsk identitet. Vem är det som vill ta över makten och komma åt rikets skattkammare? Det blir en kamp för att rentvå prinsen, rädda drottningen och ta tillbaka tronen!
Källa: SVT
2023: Trolltider – legenden om Bergatrollet
För mycket länge sedan enades trollen, feerna, häxorna och människorna för att med gemensamma krafter stoppa det mäktiga Bergatrollet framfart i Norden. Med hjälp av en magisk bärnsten fick de honom att falla i sömn. Men en dag råkar en människa hitta stenen och bryta magin. Tolvåriga Sagas och trollungen Loves vägar korsas, och de bestämmer sig för att tillsammans hitta bärnstenen innan Bergatrollet vaknar och tar över världen. I jakten på stenen möter de karaktärer ur den klassiska julkalendern ”Trolltider” från 1979, som häxan Mara och maktmästaren Gorm.
LÄS MER: 24 mysiga julfilmer att titta på tillsammans med barnen
LÄS MER: Vinteroverall för barn och baby – bästa köpen just nu
