Jessika Gedin ny krönikör i mama!
Jessika Gedin ny krönikör i mama!

Jessika Gedin ny krönikör i mama!

Nu ska ni få en riktigt fin present av oss. Den här roliga, kloka mamman har bytt 90-talets klubbliv mot galna mathelger med Isa, 5, och pappan Robinson-Pål. Och nu är hon er! Välkommen Jessika Gedin!

Hej Jessika, från och med det är numret är du ny krönikör i mama. Hur känns det?
– Roligt förstås, och lite nervöst. Kommer jag att kunna komma med nåt nytt? Det får vi se.
 
Vad drev dig när du var yngre?

– Ärelystnad och en mycket självklar framtidstro. Att allt skulle ordna sig, om inte nu så åtminstone snart. Jag trodde nog också att jag kunde nästan allt, att jag kunde bli vad som helst. Att världen var mitt ostron.

Är du typen som drömde om barn?
– Nej... Jag drömde stora drömmar om mig själv först och främst, och sen om den stora kär­leken. Barn var nog mest en sån där sak som jag trodde skulle ploppa ut när det var dags – utan att jag skulle behöva tänka så mycket på det.

Hur träffade du Pål (Hollender, konstnär, känd från Robinson samt för den spektakulära dokumentären ”Buy bye Beauty”)?
– Pål och jag var vänner länge innan vi blev ihop (han var kompis till Jessikas ex Ola Lindholm, reds anm). Han är en extraordinär man, klok och rolig och sexig och otroligt lyhörd för andra människor. Dessutom kan han nästan allting, och det han inte kan, det kan jag.

Kom bebistänket direkt för er?
– Nej. Vi hade inget tänk alls. Vi var bara väldigt kära och det var kanske självklart att snarare SLUTA tänka då, och att bara låta livet liksom ha sin gång.

Hur var din graviditet och förlossning? 

– Med Isa var det lätt som en plätt allting. Provocerande enkelt, faktiskt. Eller så är det bara en efterkonstruktion, men jag tror inte det.

Var det en chock att få barn eller flöt allt mest bara på?

– Nej, det var inte en chock. Pål har ju barn sen tidigare, så när jag tvivlade kunde jag bara snegla på honom och se om han såg ut att tycka att allt var normalt. Men jag tyckte att det var jobbigt att försöka kommunicera med nån som inte kan föra en vettig konversation. Bebistiden bestod av ett evigt gissande bara, tyckte jag. Jag blev fruktansvärt lycklig – och lättad – när Isa började prata och jag kunde börja fråga henne saker om hennes liv.

Har du förändrats av mammalivet?
– Jag har blivit mycket mer dubbelmoralisk. Jag tycker på riktigt att en sak är okej för mig, men inte för Isa. Du vet – som att svära till exempel. Eller att äta godis på måndagar. Eller att gå mot röd gubbe. Eller – så småningom – att röka och dricka och ligga runt. Och tusen andra saker av mer eller mindre allvarlig karaktär.

Vad gissar du att du delar med de flesta mammor?

– Jag är väldigt, eh, normalorolig för mitt barn. Och tjatig i och med det. Gud vad ofta jag säger AKTA! varje dag. Akta trappan! Akta bilen! Akta glaset! Akta allt. Men jag ska bättra mig. Bli lite mer som Mia Skäringers frisörmorsa – det är mitt mål.

Hur ser en vanlig helg ut hemma hos er?
– Jag hänger mycket med mina syskon och deras familjer, så vi är antingen här hos oss eller hemma hos nån av dem. Och sen äter vi bara. Från morgon till kväll lagas det stek, bakas bröd och vispas pannkakssmet. Vi är galna i att äta.

Vill du har fler barn?

 


– Vi får väl se. Vi är inte så mycket för planerade barn Pål och jag, så det får helt enkelt bli som det blir med den saken.

 

 


Till sist: Har du gjort några särskilda mamma­spaningar för 2009?

 


– Nej. Inte ännu. Men för några år sen spanade jag på att den dåliga mamman skulle komma tillbaka – den där storrökande, halvfabrikatsköpande mamman som har tv:n som barnvakt lite för ofta. Men det var nog bara jag som hakade på den trenden, haha.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av mama + ett hårkit från IDA WARG för 199 kr. Köp nu!