Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Hur mycket sött till barnen är okej?

Är du mamman som bjussar på bullar eller mamman med nolltolerans mot sötsaker? Får barnen varje dag-godis, lördagsgodis eller ingenting alls? Socker är ett laddat ämne – men hur onyttigt är det, egentligen?

Så mycket sött är okej

Svenska barn äter i snitt 150 gram godis i veckan, vart tionde barn äter mer än 300 gram i veckan. Om barn ska få i sig den näring kroppen behöver utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket feta, sockerrika livsmedel. Barn som äter nyttigt i övrigt har ”plats” för sötsaker som motsvarar cirka 80–200 kalorier per dag, enligt Livsmedelsverket.

För barn 2-6 år motsvarar det per vecka:

½ bulle

2 småkakor

¾ dl glass

¹/³ dl smågodis, 25 gram

4 små rutor chokladkaka, 15 gram

½ minipåse snacks, 20 gram

1 glas läsk och saft, 2 dl

För barn 7–15 år motsvarar det per vecka:

1 bulle

4 småkakor

2 dl glass

1 dl smågodis, 60 gram

1 liten chokladkaka, 40 gram

1 minipåse snacks, 50 gram

5 dl läsk och saft

Att vara sugen på godis och and­ra sötsaker är naturligt. Åtminstone är sött den enda smak som är medfödd, berättar Lisen Grafström, nutritionist och leg dietist med inriktning på barn och föräldrar.– Bröstmjölken är söt, vilket gör att vi inte behöver lära oss att tycka om sötsaker. Övriga smaker måste däremot läras.

Förr var godis guldkanten på tillvaron, en liten påse på lördagen. I dag sticker många till barnen karameller, kola och Kinderägg fortare än de hinner säga ”här kommer karies”. Sam­tidigt, i takt med den starka hälsotrenden, är en godisklubba i munnen på en treåring för vissa nästan lika hemskt som vore det en cigarett. 

Så hur står man då emot den lockande, färgglada konfekten precis vid kassan? (”Men mamma, alla andra får!”) Lisen Grafströms råd är att visa att godis inte är ett naturligt inslag i vardagen.– Ge inte barn godis om de inte ber om det och använd det inte till tröst, belöning eller muta. Man måste inte stoppa något i munnen i alla sammanhang, fortsätter hon och konstaterar att småsyskon ofta visar intresse för godis tidigare än det första barnet.– Till ett litet barn räcker det oftast med några symboliska bitar. När barnet så småningom blir tre till fem år kan man ge lördagsgodis i en begränsad mängd en gång i veckan. Sockermängden i tio bitar smågodis, ungefär 50 gram, motsvarar tio sockerbitar. – Man kan också spä ut saft och läsk med bubbel- eller kranvatten. Förslagsvis 50/50. Då innehåller den en och en halv sockerbit per deciliter i stället för tre. Om man gör det från början tycker barnet att det är så saft ska smaka. Ett annat sätt att äta mindre socker är att begränsa antalet godisbitar till exempelvis tio och klippa sönder dem så att de blir fler. 

Växande barn har ett stort näringsbehov och för att deras mat ska bli tillräckligt näringstät är utrymmet för att äta tomma kalorier (som i godsaker) begränsat, berättar Lisen Grafström.– För en tvååring kan detta under en vecka vara en glass och en bulle och för en fyraåring 50 gram choklad och två bullar, säger hon.– Eftersom tomma kalorier mättar orkar små barn inte få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler via riktig mat om de äter mycket sötsaker. Ju mindre barnet är, desto viktigare är det att maten är näringstät. Magsäcken är liten hos ett litet barn, det blir snabbt mätt och äter därför i mindre volymer, men lite oftare.

Frukt och osockrade bär är naturlig sötade livsmedel och innehåller, förutom sitt eget socker, också vitaminer och mineraler.– Det introduceras med fördel när barnet börjar äta vanlig mat under sitt första år. Frukt i bit eller osötade bär kan gärna serveras ett par gånger per dag som efterrätt, till gröt eller fil, men är också ett bra alternativ till godis så länge barnen är små.

Men är inte frukt frätande för tänderna? – Jo, säger Margaret Grindefjord, klinikchef på Eastmaninstitutet, specialiserat på barntandvård, pedodonti. Det är också syrebildande, om än inte lika ”farligt” som det vita sockret.– Självklart ska barn ha fruktstund, men det är exempelvis inte bra om ett litet barn, en ettåring med nya små tänder, suger på en äppelskiva för länge. Russin och torkad frukt innehåller också väldigt mycket fruktsocker, som i tandhänseende inte heller är bra. Men det finns andra saker man också kan tänka på, som att det i lösgodis finns en massa konser­veringsmedel. 

Ibland kan föräldern i sin hälsoiver lura sig själv.– Som den gamla klassikern: nyponsoppa i flaska. Man tror att det är nyttigt, men det är förödande för tänderna. Då suger barnet under ganska lång tid och har den nära tänderna. 

Lightdrycker är inte heller något alternativ, enligt Margaret Grindefjord.– Du blir ju inte av med sötsuget och kan få frätskador på tänderna. Det ser man oftast på lite äldre barn och tonåringar, att emaljen nöts sönder och blir utsliten.Kan man äta eller dricka någonting alls, egentligen?– (Skratt) Man kan äta allt det där, men med förnuft och inte alltför ofta. Man kan också tänka på det här med fluor, vila och vatten. Att borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll, att låta tänderna vila mellan måltiderna och att dricka vatten när man är törstig. Ett knep är att skölja munnen med vatten när man har ätit, då neutraliseras syran som bildas av sötman.