Angelica Lagergren: ”En jul som separerad förälder är ingen jul – eller?”

Julaftonsmorgon och förväntansfulla barn som tassar fram till sina julstrumpor? Nej, inte i år. Julbord där det bara äts köttbullar, korv och potatis. Med massa ketchup? Nej, inte i år. Uppspelta barnröster från soffan när Kalle Anka börjar? Nej, inte i år. En jultomte som undrar om här finns några snälla barn? Nej, inte i år – för barnen är hos sin pappa.

En jul som skild eller separerad förälder är ingen jul. En jul utan barn kan lika gärna gå och dö. Eller? När jag blev lämnad och gick igenom en skilsmässa sommaren 2017 krävde jag att barnen skulle vara hos mig den första julen. Den kändes helig. Som ett litet halmstrå jag kunde hålla kvar vid. Av något som bara var som vanligt, fastän hela livet vänts upp och ned. Julen känns som barnens högtid. Som att den där dagen när jag blev mamma, då blev högtider som jul och midsommar för barnens skull. Det är genom deras nyfikna leenden och skratt som jag får glädje. Hur skulle det då bli att fira julafton utan barnen? Mina älskade, fina små apor.  

Min första jul utan barnen blev julen 2018. Jag ville lämna Sverige och allt vad julklappsstress, svindyra kungsgranar och tomtenissar heter. När folk på jobbet pratade om hur de skulle fira jul stängde jag av. Det gjorde för ont. Någon buffade mig på armen och sa ”Men du, ryck upp dig! Det är bara en dag på hela året, det gör väl inte så mycket? Det kan vara skönt att bara vara du och din kille, eller hur?”. Skönt? Om man säger så till en mamma som ska fira sin första jul utan dem som betyder allra mest, då har man förmodligen inte själv varit utan sina barn. 

En jul utan sina barn är ingen jul – eller? Foto: Privat

Hur gjorde jag då den första julen utan barnen? Jag bestämde mig för att fokusera på det som var bra. Hur mycket jag än ville be barnens pappa om att alltid få ha barnen på julafton kunde jag inte det. Det kändes egoistiskt och jag vet att Alice och Philip har det lika bra hos sin pappa. Jag bestämde mig för att fira med min älskade sambo och med min tvillingsyster och hennes familj. Jag valde glädje framför ångest och sorg. 

”Glöm inte att det är okej att gråta. Tomtens skägg har rätt bra uppsugningsförmåga!”

Visst grät jag när tomten kom och knackade på dörren och mina två barn inte var där för att öppna. Visst gjorde det ont när det inte stod ”God jul Alice” eller ”God jul Philip” på något av paketen. Visst saknade jag barnen av hela mitt väsen. Att vara ifrån mina barn i vanliga fall är omänskligt. Det går knappt att beskriva sorgen som bor i mitt hjärta av att bara få ha barnen halva tiden. När min dotter fyller, säg 10 år, då har jag bara haft henne i 5. Halva tiden. 

Mitt bästa tips är att göra julen till vad du vill att den ska vara. Vill du gå all in och fira med tomte, julgröt och gran även om barnen inte är hos dig? Gör det! Vill du resa bort till en strand och fira jul i flipflops och bikini? Gör det! Gör det som du mår bäst av. 

Jag kan nu i efterhand hålla med personen som buffade mig på armen och sa det där om julen. Att det bara är en dag av många andra. Det är bara det. En dag. För att må så bra som möjligt gäller det att tänka positivt. Men att det skulle vara skönt att vara ifrån mina barn på julafton, barnen som är det finaste jag skapat – det kommer jag aldrig känna. Och du, glöm inte att det är okej att gråta. Tomtens skägg har rätt bra uppsugningsförmåga!  

Text: Angelica Lagergren
LÄS OCKSÅ: Massor med julklappstips till barnen – från bebis till 10 år 

Se också: ”Varannan vecka går mitt hjärta sönder...”