Caroline tillsammans med sonen Milo, 6 månader.
Caroline tillsammans med sonen Milo, 6 månader.

Caroline fick cancerbesked tre veckor efter förlossningen

Caroline Lind, 24, tolkade sin trötthet och blekhet som något normalt eftersom hon precis fött barn. Men tre veckor efter förlossningen fick hon beskedet att hon hade cancer. "Först skulle jag smälta att jag hade blivit mamma och lära känna den här lilla bebisen och sen samtidigt försöka smälta att jag hade cancer", säger Caroline.

Den 25 februari blev Caroline Lind, 24, och hennes sambo Emil, 26, föräldrar för första gången. Då föddes sonen Milo. Tre veckor senare får Caroline beskedet att hon har cancer, en sjukdom som heter Hodgkins lymfom.Det började med att amningen plötsligt slutade att fungera. Sen blev Caroline blek och trött, men det var ju inte så konstigt att hon var blek med tanke på blodförlusten vid förlossningen och att man känner sig trött när man inte sover hela nätter är ju bara förväntat, resonerade Caroline.

Men så kom torrhostan som inte ville ge med sig. Inga andra förkylningssymtom dök upp. En släkting till Caroline som är sjuksköterska kom förbi och tittade till Caroline.- Hon ville att vi skulle åka till akuten på en gång eftersom hon sa att det kunde vara en blodpropp. Jag blev såklart jätterädd, säger Caroline.

På akuten trodde man att det var antingen en lunginflammation eller en blodpropp och Caroline röntgades.- När läkaren sa att det inte var någon blodpropp blev jag så lättad. Men så sa han att de hade hittat en stor tumör vid ena lungan. Först kunde jag inte ta in vad han sa, jag var nog i chock. Sen frågade jag om det var cancer, men de ville inte säga något mer utan skickade mig till hematologen (avdelning som behandlar blodsjukdomar, reds. anm.).

Caroline låg hela natten ensam på avdelningen med en miljon tankar snurrandes i huvudet.- Jag trodde att jag skulle dö. Jag funderade på om det kunde vara lungcancer eftersom jag hade rökt mycket några år tidigare.Eftersom Caroline inte ville göra Emil orolig så ringde hon honom och sa att läkarna inte fått provresultaten ännu och att hon därför skulle bli inlagd. Sen ringde hon sina svärföräldrar, berättade vad som hänt och bad dem att åka hem till familjen eftersom Emil inte varit ensam med Milo så länge tidigare. På morgonen berättade de för Emil vad som hänt.- Emil blev såklart jätteledsen, mina svärföräldrar berättade att han gått ut till vedboden och slängt lite saker omkring sig.

När Caroline fick diagnosen Hodgkins lymfom så googlade hon en massa på sjukdomen.  - Läkarna sa att jag hade i alla fall 50 procents chans att överleva, eventuellt mer. Men de ville vänta och se hur jag svarade på behandlingen.

Att vara precis nybliven mamma och samtidigt hantera ett cancerbesked, hur gör man det? - Ja, först skulle jag smälta att jag blivit mamma och lära känna den här lilla bebisen och sen samtidigt försöka smälta att jag hade cancer. Jag känner att jag missade mycket av Milos första veckor. Emil fick ta väldigt mycket. Jag hade hela tiden moderskänslor för Milo, men det var först när han var 3 månader som jag kände att jag kunde fokusera på att vara mamma.

Eftersom tumören satt så nära hjärtat var strålning inte ett alternativ utan Caroline påbörjade en behandling med cellgifter. Vissa dagar orkade hon inte ta sig ur sängen, andra dagar mådde hon bättre.- Jag oroade mig för om Milo skulle behöva växa upp utan sin mamma. Jag tänkte till och med att det kanske var bättre att försvinna innan Milo lärde känna mig.

Samtidigt var Milo hennes styrka i allt det jobbiga.- Milo är min stora drivkraft. Det är lättare att ta sig igenom vardagen när man får vakna till hans jollrande.

Som tur var svarade Caroline bra på behandlingen. I dag, sex månader efter cancerbeskedet, finns ingen cancer kvar. Men hon har fortfarande några cellgiftsbehandlingar kvar och lämnar blodprov varje vecka.- Jag är cancerfri, men man blir inte friskförklarad förrän man varit det i fem år.

Caroline skriver bloggen Milosmamma på mama.nu, där ger hon besökarna en inblick i hur det är att drabbas av cancer, om hur hon ser på håravfallet som cellgifterna orsakar och om sin vardag. Nyligen startade hon och två andra cancerdrabbade mammor bloggen Cancermorsor, också här på mama.nu. Hon vill också tipsa andra drabbade om Ungcancer.se, en ideell organisation för unga vuxna som drabbats av cancer.- Jag vill gärna ge stöd åt andra drabbade och åt anhöriga till drabbade. Ingen ska behöva känna sig ensam, det är det viktigaste.

Hur har dina upplevelser påverkat dig?- Det är konstigt, man tror ju att cancer bara är hemskt. Men jag skulle faktiskt inte vilja vara utan den här upplevelsen. Jag har vuxit som människa, jag försöker att ta vara på vardagen och jag har fått större tålamod. Jag har förstått vad jag vill och som är viktigt för mig. Min och Emils relation har blivit ännu starkare, vi tjafsar inte längre om småsaker.- Jag är en bättre människa i dag. Jag är det tack vare cancern.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Köp 5 nr av mama - få lyxigt kit från Estelle & Thild. Läs mer