Ensam mamma söker-Theodora: Jag blev lämnad när jag väntade mitt tredje barn

Det är en spudlande blivande tv-kändis med fast handslag och ett ”vad kul att få träffa dig” som möter mama inför premiären av ”Ensam mamma söker”. Trebarnsmamman Theodora Larsson, 31, osar energi när hon berättar om sommaren 2018, då hon fick chansen att dejta sju killar.

– Det var några kompisar som sökte åt mig utan att jag visste om det. Först tänkte jag ”aldrig i livet”, men sedan ”äh, hur många gånger i livet blir man erbjuden en sådan grej?”.

Har du varit singel länge? 

– Jag och barnens pappas separerade för nästan sju år sedan och jag skulle ljuga om jag sa att jag varit helt själv, men jag har inte hittat någon att bygga något med. Det är svårt när man har tre barn som bor hos en nästan hela tiden. Man kanske inte vill dra med sig barnen på dejt, även om det skulle vara lite spännande, fnittrar hon.

I programmet visste istället killarna om förutsättningarna, så frågan är om hon hittat kärleken?

– Ja… det gjorde jag, säger Theodora och strålar samtidigt som hon ser lite hemlig ut.

– Det är häftigt, tillägger hon och berättar att de idag är sambor.

”Det är en speciell situation att stå själv med en 4-åring, en 2-åring och en nyfödd”

Barnen Leia, 10, Cornelia, 8, och Jasper, 6, har varit väldigt peppande under hela processen, något som betytt mycket för Theodora. Hon har nämligen varit ensamstående sedan Jasper låg i magen.

– Barnens pappa bara gick ut genom dörren en dag. Han lämnade oss när jag var i vecka 22, så jag fick föda vårt tredje barn själv.

Theodora har varit ensamstående sedan tredje barnet, Jasper, låg i magen.

En av Theodoras närmaste tjejkompisar var med på förlossningen, vilket visade sig bli en fin upplevelse.

– Det blev väldigt häftigt både för mig och henne och vi står varandra ännu närmare nu. Det var väldigt mäktigt, som en kvinnokraft. Med sin partner kanske man blir lite ”tyck synd om mig, jag har jävligt ont och det är ditt fel!”, men här var det inte så, det var mer styrka i rummet.

Barnens pappa har kommit och gått genom åren, och numera bor barnen hos honom varannan helg.

– Relationen mellan oss är bra trots allt, men när barnen var mindre var det stundtals väldigt tufft. Det är en speciell situation att stå själv med en 4-åring, en 2-åring och en nyfödd. Många gånger undrade jag om jag skulle orka vakna nästa morgon och andra dagar kände jag ”fasen jag klarade det, vad häftigt”.

”Jag märker att barnen inte är sådana som gapar på sin mamma”

De första åren efter separationen drev Theodora en blogg som blev hennes ventil. Den fick många läsare och blev hennes försörjning, därför valde hon att ha barnen hemma tills äldsta dottern började skolan.

– Jag kunde inte riktigt lämna barnen och jobba heltid, så detta blev min lösning. Stundtals var det skitjobbigt men det funkade.

Hur kunde en vanlig dag se ut?

– Jag gick ju inte runt och var försörjd hemmafru eller arbetslös, utan fick ju rodda och jonglera. Det blev mycket öppna förskolan och att hitta på saker med andra familjer som var hemma. Vi gjorde mycket utflykter, men sedan blev det ju att jag satt vid datorn också.

– Jag märker att barnen inte är sådana som gapar på sin mamma. De har fått klara sig lite själva eftersom de vet att jag inte räcker till. Det har nog varit rätt nyttigt för dem i efterhand. Där och då kunde jag ju inte ana att jag skulle vara tacksam och glad för det idag.

Du var bara 20 år när du blev mamma första gången.

– Ja, det var inte planerat, utan blev så, och jag förföljdes av alla ”oj vad du är ung”. Fast jag själv kände inte att jag var det. Jag kunde inte förlika mig med att jag var en ung förälder. Jag fick bevisa att jag var bra och kunde prestera som mamma och att jag inte skulle misslyckas. Jag kunde känna att jag fick kämpa lite mer än de andra i mammagruppen som kanske var 40. Att de var lite skeptiska. Jag kunde få frågor som ”vad har du för erfarenheter som du tar med dig in i ditt föräldraskap?”. Jag tror inte att de andra behövde svara på det.

 Theodora drev under många år en blogg som blev hennes ventil.

Och vid knappt 25 var du plötsligt ensamstående trebarnsmamma.

– Ja, och då tänkte jag ”Vad gör du, vad har du gjort?”, men då hade jag ju två val; antingen faller allt eller så ser jag till att klara det här.

”Tänk att jag får vara 31 och vara nykär! Vilken ära det är!”

Theodoras fem syskon samt mamma och pappa bor utspridda i Sverige och Norge, så även om hon haft support från dem har den där vardagliga hjälpen saknats.

– Men jag har ändå varit ganska envis och velat klara mig själv. Jag är nummer två av sex syskon, och då blir man lite så, lite ”det är ingen fara”. Men var det kris kom de såklart. En gång fick pappa komma från Oslo på kvällen efter sjätte dygnet med tandsprickning på min lille kille. Då var jag mer en grönsak än människa.

Hur ser du på framtiden med din nya kärlek? 

– Tänk att jag får vara 31 och vara nykär! Vilken ära det är! utbrister Theodora.

– Jag kan känna att många träffar kärleken när de är yngre, eller inte alls. Och tänkt att jag får göra det igen när jag är äldre. Det är häftigt.

Om fem år tänker hon sig att hon är gift och att hon och familjen har ett fint boende. Om någon hade frågat henne om fler barn för några år sedan hade hon sagt ”aldrig i livet, jag har tre barn, jag fyller ett baksäte”, men nu låter det annorlunda.

– Min kille har inte barn, men jag vet att han vill och jag vill inte missunna honom det. Tänk vad häftigt att vänta barn med någon som verkligen vill!

Var det inte så tidigare?

– Han sa att han ville, men jag tror kanske inte att det var så.

– Så det kanske blir fler barn, vem vet, avslutar Theodora med ett leende.