Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Fråga mama-psykologen: ”Vår bossiga 4-åring bestämmer allt – vad ska jag göra?”

Vera, 37, upplever att hennes 4-åriga dotter bestämmer allt hemma och vet inte hur hon ska hantera situationen. Psykologen Anna Sylvén Björnör ger sina bästa råd. 

Hur ska man bemöta en bestämd 4-åring?
Hur ska man bemöta en bestämd 4-åring? Foto: Shutterstock

Vera, 37: ”Min viljestarka fyraåring är bossen hemma hos oss” 

”Min viljestarka och bossiga fyraåring bestämmer allt från vad vi ska äta och se på tv, till vilka utflyter vi gör och vänner vi träffar. Om jag säger nej eller ger andra förslag får hon vansinniga utbrott. Det blir verkligen kaos. Och det gör i sin tur att jag tappar humöret ibland, även om jag har läst på mycket om lågaffektivt bemötande, där man ska avleda och vänta in. 

När jag blir arg känner jag mig som en usel mamma, som inte kan kontrollera mina känslor eller uppfostra mitt barn. Min sambo bara skakar på huvudet och säger att han lever med två drama queens. Jag vill inte att min dotter ska få problem med vänner sedan när hon börjar i skolan (hon går inte på förskolan, utan jag är hemma med henne).”

mama-psykologen svarar: ”Barn vet inte vad de behöver”

Hej Vera! Det låter som en svår situation för er där hemma. Både för er dotter och för er vuxna. Hur började allt detta? Hur har du det med din ilska? Och får du hjälp i den här situationen av er dotters pappa? Jag tänker att det låter viktigt att ni vuxna där hemma tar tillbaka rollen som de som ska guida ert barn i livet. Visst ska vi vuxna följa barnet i dess behov men det betyder inte att barnet vet svaret på alla beslut. Jag tänker att barn ofta vet vad de vill, men inte vad de behöver. Det är vi vuxna som har ansvaret för att guida våra barn i det. 

När det gäller olika metoder, som lågaffektivt bemötande, tänker jag att det viktigaste är att du lyssnar in dig själv. Jag förstår att det blir för mycket för dig ibland och det låter väldigt viktigt att ni vuxna börjar samarbeta kring ert barns behov och signaler. Hur kan du ta hjälp av din sambo i att säga nej och stå stadigt i det trots dotterns ilska? Det är ju normalt att bli frustrerad när man inte får som man vill, men det är viktigt att man inte får bete sig hur som helst för det. Det låter som en riskfylld situation om det får fortsätta och viktigt att varken du eller din dotter blir för ensamma med era känslor. Om det fortsätter vara svårt skulle jag rekommendera er att söka hjälp hos närmaste BVC. Lycka till!/ Leg psykolog Anna Sylvén Björnör.

Du kanske även vill läsa om 3 mammors frustration: Mina bonusbarn gör mitt liv till ett helvete!
Eller försöka skratta lite åt denna lista: 10 sjuka krav du fått från din 5-åring