Barnkonventionen har blivit lag i Sverige! mama reder ut vad den nya lagen faktiskt innebär – och hur du tolkar punkterna.
Barnkonventionen har blivit lag i Sverige! mama reder ut vad den nya lagen faktiskt innebär – och hur du tolkar punkterna. Foto: Istock

Barnkonventionen har (äntligen) blivit lag – så tolkar du punkterna

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. mama reder ut vad den nya lagen innebär och går igenom några av de viktigaste punkterna – och hur de ska tolkas i praktiken.

Barnkonventionen är FN:s konvention om barns mänskliga rättigheter och antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Alla jordens länder utom USA har valt att förbinda sig att förverkliga konventionen och den 1 januari 2020 blev den svensk lag = hurra! Detta innebär att barns rättigheter och lika värde stärks ytterligare. 

Trots det viktiga innehållet kan punkterna i den nya lagen vara aningen svårtolkade och byråkratiska. mama har därför, med hjälp av beteendevetaren och tvåbarnsmamman Paulina Gunnardo, valt ut sex viktiga punkter och förklarat hur de kan tolkas och appliceras i vardagen. 

Tvåbarnsmamman och beteendevetaren Paulina Gunnardo förklarar några av de viktigaste punkterna i barnkonventionen. Foto: Privat

1. Barn har rätt till lek, vila och fritid. (Punkt 31)

Det här betyder det i praktiken: Att ha rätt till fritid innebär inte att barnet ska få gå på exakt alla fritidsaktiviteter som för stunden verkar roliga. Punkten är till för att främja lek och ro utan avbrott. Har ni en fullspäckad helg innebär det också att det ska finnas chans för barnet att få återhämta sig, även om det inte tycker att alla aktiviteter är toppen och superroliga. Även den mentala vilan ska räknas in i den här punkten.

2. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. (Punkt 12)

Det här betyder det i praktiken: Att få höras i alla frågor innebär inte att barnet får vetorätt på att skippa de (välbehövliga) termobyxorna när det är minusgrader ute. I stället syftar punkten på att vuxna ska ha det övergripande ansvaret för barnet men att det ska få göra sin röst hörd. Är det dags att varva ner inför läggdags kan det handla om att låta barnet vara med och bestämma om detta ska ske genom att läsa en bok eller kanske pyssla. 

Har ni en fullspäckad helg? Se till att få in stunder av återhämtning. Foto: Istock

3. Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. (Punkt 13)

Det här betyder det i praktiken: Att låta ditt barn ha rätt till sin åsikt. Det innebär inte att barnet har fritt fram att uttrycka sin åsikt om att lillasyster är dum, men att hen får tycka att rött är den bästa färgen medan syrran hävdar att blå är bättre. 

Läs också: 8 personer ditt barn inte behöver krama  

4. Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. (Punkt 17)

Det här betyder det i praktiken: Att få tillgång till information innebär inte att barnet ska få se varenda video som någonsin laddats upp på Youtube. Punkten kretsar mer kring att det alltid är en förälders ansvar att skydda barnet från diskriminerande och kränkande innehåll. Ett barn har även rätt att få möjlighet till god läsning och staten ska se till att det finns ett bibliotek som erbjuder ett bra utbud av information till barn. 

Mobilen kan även användas till att läsa böcker! Foto: Istock

5. Barn har rätt till ett privatliv. (Punkt 16)

Det här betyder det i praktiken: Att barnet ska ha rätt till ett privatliv innebär inte att du måste säga ja till en ff-fest till tonåringen. I stället är målet med punkten att barnet ska kunna skriva dagbok eller ha ett samtal med en kompis utan att en förälder tränger sig på. Barnet kan dock behöva lotsas i vad som är en bra och en dålig hemlighet. Vissa saker kan det vara bra att du som förälder vet om medan du kanske inte behöver veta allt om Nassims och Pennys hemliga piratklubb. 

Det är viktigt att prata med ditt barn om vad som är bra och dåliga hemligheter. Foto: Istock

6. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda. (Punkt 5)

Det här betyder det i praktiken: Punkten handlar om att se till barnets bästa och ta ansvar för barnets utveckling. Det kan handla om att lyssna på vad barnets behöver för att trivas i skolan eller läsa böcker som kan utveckla barnets ordförråd. Under rättigheter infaller alltså inte att få godis varje dag eller den senaste (svindyra) leksaken. 

 

Paulina Gunnardo påpekar dock att det inte finns något direkt facit över hur lagen ska tolkas och att barnkonventionen inte kräver en perfekt förälder utan är till för att tillgodose behoven för varje unikt barn. Hon tipsar även om att föräldrar som behöver rådgöra med någon och få stöd alltid kan vända sig till staten för hjälp. 

För mer viktig läsning: Veronica är familjehemsmamma: ”När ett barn flyttar vidare blir det tomt”


Vi rekommenderar även (från vår systersajt Vi Föräldrar): Självkänsla hos barn – så grundläggs den 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Missa inga mama-intervjuer – signa upp dig på vårt nyhetsbrev här!