Anna, 33: ”Varför är det så provocerande att jag vill vara hemmafru?”

Anna Svalander jobbar som dagmamma, men drömmer om att bli hemmafru. Något hon anser är tabu att säga i Sverige.

H

är är jag. Hon som helst av allt skulle vilja vara hemmafru och hemmamamma på heltid – orden man absolut inte, under några omständigheter, får yttra i Sverige idag.

Anna Svalander 
Ålder: 33.
Familj: Man och två barn på 7 respektive 4 år.
Bor: Träslövsläge.
Gör: Jobbar som dagmamma.

Bloggar lifebythesea

Den senaste tiden har jag haft det lite lugnare på mitt jobb. Jag jobbar som dagmamma så hemma är jag redan, men mina jobbdagar skiljer sig givetvis en hel del från mina lediga dagar. När jag nu haft det lite lugnare har jag fått mer tid att känna efter. Det har till och med hänt att jag fått oplanerat lediga dagar då jag kunnat ägna hela min uppmärksamhet åt mina egna barn, samtidigt som jag haft både tid och energi till att tvätta, städa undan och faktiskt laga bra mat på kvällarna.

hemmafru-mamma-strand

Family first för Anna.

Jag trivs så bra med detta. Att ha tid och energi att ta hand om min familj.

”Att det är totalt tabu och anses vara en kvinnofälla är jag van vid att höra”

För ett tag sedan åkte vi på en längre bilresa. Min man och jag tillbringade stor del av tiden åt att prata om vad vi skulle göra om vi var ekonomiskt oberoende. Det jag skulle göra är just detta; att vara tillsammans med min familj och se till att vi har det bra. Kanske skulle jag till och med välja att göra det i något varmare och soligare land än Sverige under vinterhalvåret.

Det är i detta jag mår som allra bäst och det är det jag alltid skulle välja om jag fick chansen. Att det i Sverige är totalt tabu och anses vara en kvinnofälla och en smäll för jämställdheten, det är jag van vid att höra. Men jag håller inte med.

”För mig handlar jämställdhet om att alla har lika rätt till att följa och uppnå sina drömmar”

För mig handlar jämställdhet om att alla har lika rätt till att följa och uppnå sina drömmar. Oavsett vem man är och oavsett hur den drömmen ser ut. För mig handlar inte jämställdhet om att pressas in i ett arbete man verkligen inte vill ha bara för att någon annan tycker att det är bra och att det är så man borde göra. Men det är liksom det som blir kontentan av det hela. Det är det som händer när man nedvärderar att stanna hemma med barnen istället för att sätta dem på förskola.

Det är det som händer när man anses vara en bakåtsträvare om man erkänner att man faktiskt tycker om att vara den som tar hand om hemmet. Om man nu råkar vara kvinna vill säga. Är det en man som har samma inställning hyllas han till skyarna.

hemmafru-mamma-resa-med-barn

Många provoceras av Annas val att vara ”hemmafru”.

Jag tänker att jämställdhet är mer än allt det vi vanligtvis lägger in i begreppet. Att alla till exempel har rätt att stå upp för den de är och respekteras för det. Oavsett om det är en längtan efter att göra karriär och vara tillbaka på jobbet snart efter att man fått barn, eller om den längtan faktiskt innebär att man vill lämna arbetslivet helt och ägna all sin tid åt sin familj.

Jag har en son och en dotter. Min önskan för dem är att de ska känna att de kan bli och göra precis vad de vill. Inte bara vad andra människor vill och förväntar sig av dem. Jag önskar att de ska växa upp i ett samhälle där deras drömmar tas på allvar. Drömmar om karriär, eller varför inte, drömmar om familjetid.

Replik från Anita, 38: Dröm gärna om att bli hemmafru – men glöm inte riskerna


Detta är en läsarkrönika där det är skribenten som står för åsikterna. Vill du replikera på texten? Mejla minstory@mag.bonnier.se