Alla vill lyssna på pappapoddar

Offentligt förlossnings- och bebissnack är inte längre något som bara vi mammor sysslar med. Efter Alex & Sigges braksuccé fullkomligen exploderar nätet av pappapodcasts. Och som vi längtat.

Alex och Sigges podcast, ”Förlossningen”, 33.50 in i programmet. ”Barn-morskorna plastar in sina kroppar. Och jag uppfattar det som att hon talar sanning. Krystningarna håller på i tre, fyra minuter. Sen är barnet ute. Utan några bedövningar.” Tusentals lyssnare torkar tårarna när det berättas hur lilla baby Frances föds. Tusentals pappor.

För 2013 är inte förlossningsberättelser ett intresse unikt för mammor (om det någonsin har varit det).

Det är bara det att när papporna pratar barnafödsel så är det en annan historia som berättas. Andra perspektiv på epiduralbedövning, vattenavgång och de outhärdliga smärtorna. 

Men pappor har förstås också ett behov av att ventilera den ögonblickliga kärleken och zombieliknande stämningen i tv-rummet på bb. För att inte tala om åren som följer.

De har bara inte haft något tydligt forum för att prata om det. Förrän nu.Under året har pappapoddarna hörts, hyllats och ökat med blixtfart med pappor som delar med sig av sin vardag med trotsiga treåringar och makaroner under strumporna. Alex Schulman och Sigge Eklund pratar ofta och gärna om sina barn och föräldrarollen.– Vårt motto är att prata om föräldraskapet så att det är kul även för folk som inte har barn, så vi får inte så mycket klagomål från våra unga, barnlösa lyssnare, säger Sigge.

Filip och Fredrik gör allt för att undvika bajsblöjesnacket, men hamnar där ändå. Kristoffer Triumf använder sitt föräldraskap för att bonda med stjärnorna han intervjuar i ”Värvet”. Martin Melin och Gunnar Skarland, från bloggen ”Heja Abbe”, har gjort ett avsnitt i ”Joller” om just papparollen. I Luuk och Lokko, en podcast som till stor del handlade om skilsmässor, återkommer mediekändisarna till att prata om sina barn ur olika perspektiv.– Pappor är svältfödda på diskussioner om föräldraskap, säger Manne Forssberg, som tillsammans med Nisse Edwall identifierade behovet och startade ”Pappapodden”. De vill prata, men är generellt sämre på att organisera sig och nätverka. De bildar inte grupper som ses på familjeliv.se. Pappor går på öppna förskolan, men lyckas sällan bilda ett gäng där.

I radioformat avhandlar Manne och Nisse allt ifrån sin egen bajshumor till barnens nattskräck.– När jag och Nisse blev vänner pratade vi nästan bara om föräldraskap. Hela vår vänskap började med att vi bytte förlossningsberättelser med varandra. Efter det insåg vi att de samtalen inte fördes på någon offentlig arena, säger Manne Forssberg, som också nyligen gav ut handboken ”Pappalogi”.

I podden småsnackar Manne och Nisse om barnen som om det vore en promenad hem från förskolan. Ofta med en humoristisk och politiskt inkorrekt knorr, som förstärker bromancekänslan som ljudfilerna ofta bygger på. Så här kan det låta när Nisse berättar om sonens växtvärk:”En kväll vaknar Manne och klagar på att han har ont. Jag trodde först att Li var där inne, men upptäcker att hon är på toa. Så vi springer in båda två medan han gråter och slåss och gråter. Men jag tacklade det så att jag sa tack och hej. Jag gick ut och tittade klart på ”Top of the lake” på tv:n.”

Farsorna i poddradion ”Tack för kaffet”, Mathie Martinez och Johan Svensson, använder dråpliga historier om sina barn (och vardagsbrister som föräldrar) som humor.– Som när min son Jesper blev glömd på Ica Maxi medan jag handlade jeans, det skrattade vi gott åt en stund. Allt gick ju bra så klart, berättar Johan.

Att föräldraskapet tar plats även i pappors poddradiosändningar är ett steg i rätt riktning för jämställdheten. För trots att de förväntas ta hälften av föräldradagarna och vakna nattpass så framstår den mediale pappan fortfarande som en udda fågel. I det offentliga är bilden av pappan ett slags Don Draper, familjeförsörjare och fantasiförverkligare långt ifrån verklighetens livspusslande vabb-pappa. Det puttriga, never ending småbarnstugget i poddarna hjälper till att nyansera bilden.– Normen för pappors engagemang i familjen har förskjutits. Förr var männen rädda att bli feminiserade om de pratade för mycket om barnen. I dag är normen att dela lika. Trots det utestängs män från många föräldraskapssituationer, säger Manne Forssberg.

Känslan att stå bredvid och känna sig som ett osynligt spöke är någonting som nästan alla nyblivna pappor känner igen. I nygifta Kitty Jutbrings och Per Störbys gemensamma föräldrapodd på mama.nu vill pappa Per lyfta fram de problemen:– Som pappa känner jag mig ofta exkluderad. Som när vi var på bvc första gången och pratade om att det fanns mammagrupp. Jag undrade varför inte pappor fick komma.

Pappor som offentligt pratar om samma otillräcklighetskänslor och vardagspusselproblematik som kändismammor gjort i alla tider engagerar och mobiliserar. 

 

– Många pappor har känt skam över sin begränsade insats. Men saker har förändrats som tur är. En podd om föräldraskap behövs eftersom att ha barn i sig är att ständigt befinna sig i en kris – då behöver man allt stöd man kan få, säger Sigge Eklund. 

LÄS OCKSÅ:

Här är pappapoddarna du inte får missa!

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av mama + solprodukter för bara 199 kr. Köp nu!