50- och 60-tal blandas med nytt och trendigt hemma hos Siv Tone, designern bakom trendiga barnklädesmärket Finger in the nose, och hennes man Jonathan i Paris.

Familjen Kverneland Miltat

Siv Tone Kverneland, 42, Jonathan Miltat, 39, Gabriel, 12, Selma, 10, och Gaspard, 8.

Bor: I ett hus i Paris.

Gör: Siv Tone är medgrundare  av och designer för barnklädesmärket Finger in the nose. Jonathan är konsertproducent.

Att kliva in i det norsk-franska paret Siv Tone Kvernelands och Jonathan Miltats hem är lite som att hamna i en retroinspirerad tavla. Här sparas det inte på teakmöbler, rökfärgade vaser och brungnistrande keramik, allt blandat med moderna och mer urbana möbler med stilsäker hand. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att Siv Tone är grundare av, delägare i och designer till coola barnklädesmärket Finger in the nose.

Inredningen påminner faktiskt på sätt och vis om Siv Tones barnklädesdesign – det ska se bra ut men också hålla i vardagen.
– Finger in the nose står för en praktisk rock’n’roll-attityd. Barnkläder är spännande att arbeta med, de kräver en helt annan sorts design än det jag hade gjort tidigare. Man måste tänka på saker som funktion och slitstarka material. Det kan vara en utmaning att förena det med en trendig look, säger Siv Tone.
– Själv gillar jag barnkläder som inte är så högtidliga, utan humoristiska och coola. Och så gör det så klart inget om man som vuxen önskar att man kom i dem.

Trevåningshuset ligger på Seines östra sida, i närheten av den stora kyrkogården Père-Lachaise.

Inredningen i hemmet genomsyras av en kärlek till nordisk 50- och 60-talsdesign. Det är långt från Siv Tones hemstad Stavanger till Paris, som hon bott i de senaste tjugo åren, men med hjälp av nordisk design håller hon Skandinavien närvarande i sitt franska hem.
– Som norska betyder den nordiska stilen mycket för mig. De strama, rena linjerna, träfärger och inte minst keramiken väger tungt i den skandinaviska designtraditionen. Just känslan av att vara skandinav har jag nog haft ännu mer lust att betona som bosatt i ett annat land, säger hon.

I vardagsrummet står ett soffbord i italiensk design mellan de vita Ikeasofforna. De två sideboarden är designade av Charlotte Perriand för Knoll. I taket hänger två Tobia Scarpa-lampor designde 1966 för Flos.

– Men det är inte bara 50- och 60-talet som jag gillar. Jag tycker också om samtida design, industridesign och 80-talsstilen. Och jag hade en lång passion för 70-talet och tycker fortfarande om det – det är fyllt av barndomsminnen. Det är bara synd att huset är för litet för att allt ska få plats!

Gabriels och Gaspards rum är kreativt inredda med vykorts- och postercollage på väggarna.

Trevåningshuset som Siv Tone bor i tillsammans med Jonathan och barnen Gabriel, 12, Selma, 10, och Gaspard, 8, är på 120 kvad­ratmeter och ligger nära kyrkogården Père-Lachaise i den östra delen av Paris.
– Vi föll direkt för huset. Gatan utanför är ganska livlig, men som tur är har vi treglasfönster och på baksidan ligger en liten och lugn trädgård dit vi kan bjuda vänner på grillkvällar och trädgårdsfester.
– Och det är rymligt, vi har en hel barnvåning och en stor matsal där hela familjen kan samlas.

Mattan är ett zebrafärgat koskinn från Maison Fichet, det vitlackerade träbordet är designat av en vän. Teakspeglar och vintagelampa, loppisfynd. 50-talsbyrån rymmer Siv Tones keramik- och glassamling. Stolar, Hay.

I matsalen hänger Siv Tones spegelsamling. Varje gång hon besöker Norge får en ny spegel i teakram följa med hem. Vintage-lampan i taket har fått nya skärmar från Habitat. Byrån däremot är norsk, från 50-talet, och rymmer delar av Siv Tones glas- och keramiksamling.
– Jag älskar samlingar, men det krävs ett stort tålamod att bygga upp dem. Jag letar hos antikhandlare och på loppmarknader.
– I perioder har jag samlat teakspeglar och skålar, rökfärgade och orange glasvaser och keramik i svarta och röda färger. Just nu är det lampor som gäller. Men mest för enskilda delar. Källaren är full av lampskelett som väntar på den rätta skärmen eller elkabeln.

Taklamporna är från 50-talet, men har fått emaljskärmar från 70-talet. Sänglampan är en orange Joe Colombo, designad 1967 för Kartell. Den inbyggda bokhyllan fanns redan på plats i huset och fungerar som utställningsplats för parets konstböcker.

Familjens mörka trappa vrider sig upp genom huset som en skulptur för att högst upp övergå till lekfullt, färgstarka trappsteg.
– Barnens våning är nästa stora inredningsprojekt, jag funderar på några drastiska förändringar. Huset är över lag inte färdigt. Bland annat har vår lilla trädgård stor potential.

Den svarta trappan snor sig upp genom husets våningar nästan som en skulptur.

Vad är du mest nöjd med hittills?
– Vardagsrummet! Det är funktionellt och ljuset är nästan perfekt – mjukt och varmt. Och så tycker jag om spegelväggen i matsalen.

I ett av barnrummen har tre rullbrädor förvandlats till en hylla.

Det är inget tvivel om att Siv Tone har sista ordet när det gäller hur det ska se ut i huset.
– Jag är tacksam för att Jonathan låter mig inreda hur jag vill utan protester. Han är å andra sidan ansvarig för matlagningen, och musiken så klart – han är ju konsertproducent och älskar musik.

NUVARANDE ”Vi har en hel våning för barnen”
NÄSTA Carin da Silvas son ska heta…