Knivlisa om att gå över tiden: "Man skriker 'vattnet har gått' för att sen inse att det var vanligt kiss"

Att vara gravid i vecka 43... Exakt vad det innebär vet bara de som (Oh. My. God! DEN magen!) själva varit där – som mamas bloggare Knivlisa. Här berättar hon i en gästkrönika hur hon också blev tvåbarnsmamma till slut – otroligt nog.

Ämnen i artikel:

”Det är bebisens hormoner som sätter i gång förlossningen, din bebis kanske inte har några hormoner?”

Min kompis ord var inte exakt det jag ville höra när jag passerat datumet för beräknad förlossning med två veckor. Det kändes nämligen inte psykiskt hälsosamt att googla vilka kroniskt livshotande bebissjukdomar som kan göra att de där hormonerna uteblir, men det blev jag ju tvingadatt göra nu. 

Innan jag gick över tiden ansåg jag mig vara en hyfsat cool gravid människa som inte var så känslig och övertolkande. 

Men när en barnmorska i princip lovat att jag inte skulle gå över tiden eftersom jag inte gjorde det med första barnet, och den här bebisen uppenbart aldrig verkar komma, ja då finns det tydligen ett annat hormon som tar över i kroppen. Övertolkningshormonet. Nej, jag har kanske inget latinskt begrepp för det, men det finns gott om existensbevis:

När någon frågar rent allmänt om man får större näsa i slutet av graviditeten gör hormonet att man blir sårad och stänger in sig på toan med ett måttband (lönlöst eftersom man inte vet hur stor den var innan). 

När man precis har nyst skriker man ”VATTNET HAR GÅTT!” För att i nästa sekund inse att det varma och blöta är hederligt kiss. 

När någon säger ”Jag hade bf tre veckor efter dig och har redan fött!” får det samma effekt som om någon sagt ”Du ser mer och mer ut som en val, fast mindre symmetrisk. Du kommer få en askomisk kasse överbliven maghud när du väl har fött.”

Och när någon säger ”Det är ju jättedåligt för barnet att vara där inne så här länge”, då gör hormonet att man för sin inre syn ser hur man i slowmotion klöser eller eventuellt stryper personen (beroende på mängd sömn föregående natt). För det allra värsta med att gå över tiden är Det stora hotet om moderkakans död. Moderkakan är nämligen så fiffigt utformad att den börjar åldras en månad före förlossningen. Jag vill inte kritisera Gud, men hen hade nog varit lite mer generös med bästföredatumet om hen vetat om att familjeliv.se skulle finnas längre fram i tiden.

Sajten gör nämligen en tekniskt sett oförklarlig omdirigering i webbläsaren när man är gravidnojare. Googlar man ”Recept kalvstek” kommer man typ per automatik till familjelivstrådar som ”Min bebis dog – moderkakan blev för gammal”. (Enormt tidskrävande och svältande, för sedan ligger man där och gråter resten av kvällen för den stackars mamman och sig själv som är på väg mot hennes öde, och kalvsteken kan man bara glömma.)

När jag närmade mig vecka 43 ringde jag min barnmorska och bad om en överburenhetskontroll. ”Det bb du valt utför inte dessa kontroller, men du kan alltid åka dit om du inte känner att fostret rör sig som vanligt!” sa hon.

”Ahaaa, du menar att jag kan dra en vit lögn?” frågade jag. Det var ju hur tydligt som helst att hon pratade kodspråk för att inte uppenbart frångå sina yrkesmässiga principer.”Eh... Nej? Det menar jag inte.””Oj, nähä.”

Lite pin, men det var ju knappast mitt fel. Det var det himla övertolkningshormonet som gjorde att det lät som världens största hint.

Ta mig till Knivlisas blogg!

LÄS OCKSÅ:

25 oväntade och fantastiska saker med att vara gravid

15 typer du garanterat möter på föräldrautbildningen

5 bästa sätten att ladda inför förlossningen

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som 60 000 andra mamas - läs vårt magasin! Se erbjudande