Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Kroppsaktivisten Fi Lindfors: ”Mitt första kejsarsnitt var fruktansvärt”

Två kejsarsnitt har lämnat spår som gör att Fi Lindfors, 37, inte kan få fler barn. "Kan man föda vaginalt tror jag att det är det absolut bästa", säger hon.

Foto: Hannah Hedin

– Jag har gjort två snitt, båda ganska dramatiska. Mitt första snitt var akut och gjordes 72 timmar efter att vattnet gick. Det var en fruktansvärd upplevelse utan fullgod bedövning. När jag försökte förklara att jag kände allt viftades det bort och till slut sa de bara att barnet måste ut och höll fast mig – det var verkligen hemskt!

– Mitt senaste snitt var inte heller planerat, och det var inte förrän jag gick över tiden och de upptäckte att min dotter Bonnie Corinne var väldigt stor som de fattade beslut om att snitta. Jag var jättepeppad på att föda vaginalt och ville absolut inte ha ett snitt. Men med en femkilosbaby och väldigt svagt värkarbete första gången råddes jag till det. Det visade sig vara tur, eftersom jag hade enorma sammanväxningar och ärrbildning i magen från snitt nummer ett.

"De hade varit två kirurger som bokstavligen klippt sig in"

– Det brukar ta några minuter att få ut ett barn, den här gången tog det nästan en timme. Dagen efter berättade läkaren att de hade varit två kirurger som bokstavligen klippt sig in. Jag förlorade nästan två liter blod. Trots det skulle jag säga att upplevelsen var väldigt fin, vi lyssnade på musik och skojade. Personalen var så proffsig att vi aldrig märkte att något var fel.

Fi med Bonnie Corinne, 4 månader, som är lillasyster till Marielle, 4.
Fi med Bonnie Corinne, 4 månader, som är lillasyster till Marielle, 4. Foto: Hannah Hedin

Ny onlinekurs för trötta föräldrar: Sova hela natten – ge ditt barn bättre sömn utan sömnmetoder

Hur mådde Bonnie Corinne när hon kom ut?

– Hon var rätt medtagen, behövde andningshjälp och fick vara på neonatalavdelningen de första timmarna. Det är tydligen rätt vanligt vid planerade snitt att barnet mår lite sämre.

Önskar du att du fått föda vaginalt?

– Absolut. Det är någonting galet häftigt över vad kvinnokroppen kan – och en förlossning verkar frigöra en sådan urkraft. Det tog ett tag att sätta ord på det, men jag kände mig faktiskt snuvad när det inte fungerade. Det kanske låter lite konstigt, men jag var jättepeppad på revansch inför förlossning nummer två. Nu blev det ju tyvärr inte så…

Hur gick återhämtningen?

– Det tar lång tid att återhämta sig efter ett snitt, och att man i Sverige som regel skickas hem efter två dygn känns helt vansinnigt. Första veckan kunde jag knappt göra någonting utan hjälp. Jag kunde inte ens grina ordentligt, utan tårarna liksom rann tyst när det var som värst. Det känns lite som om någon slitit ut allting i kroppen och sedan kastat in det igen, lite huller om buller.

"Tyvärr satte mina kejsarsnitt stopp för fler barn. De har bedömt att min livmoder inte håller för en graviditet till"

Hur är din relation till din kropp och ditt ärr?

– Avslappnad och bra. Jag tycker att det är häftigt att se och känna hur kroppen återhämtar sig. Mitt ärr älskar jag, det känns liksom lite hard core med ett så stort ärr! Det påminner mig om hur cool jag är. Dessutom är det ju inte alla som har en mage som ler åt en.

Pratar du om snittet med dina barn?

– Ja, absolut! Barn är rätt okomplicerade och accepterar det mesta. Min stora tjej vet att bebisar antingen kommer ut genom snippan eller så får doktorn öppna magen och plocka ut bebisen.

Fi känner sig cool med ärret från kejsarsnittet.
Fi känner sig cool med ärret från kejsarsnittet. Foto: Hannah Hedin

Här har vi samlat alla artiklar från vår temavecka #jagochmittsnitt

Vad tycker du om kejsarsnittsdebatten?

– Jag tycker alltid att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar, däremot tycker jag att det är olyckligt när man tror att kejsarsnitt är någon sorts ”lätt väg ut”. Det är ett allvarligt ingrepp som medför risker och återhämtningen är tuff. Hade jag inte haft min partner som lagt vår dotter till mitt bröst hade jag inte ens klarat av att amma. Det är naturligtvis bra att snitt finns, men jag tror att färre kvinnor skulle välja det om förlossningsvården såg annorlunda ut.

– Är man rädd finns hjälp att få. Jag gick i aurorasamtal under min andra graviditet och det är någonting jag verkligen kan rekommendera. Kan man föda vaginalt tror jag att det är det absolut bästa – både för mamma och barn.

– Tyvärr satte mina snitt stopp för fler barn. Sammanväxningarna och ärrbildningen från första snittet var så omfattande att man nu bedömt att min livmoder inte håller för en graviditet till. Det känns jättetråkigt, men jag är givetvis så oerhört tacksam över att vi har två fina tjejer.

Av: Malin Lundberg Aguilera 

 Foto: Hannah Hedin  

 Hår och makeup: Filippa Smedhagen/Agent Bauer

Artikeln är tidigare publicerad i mama nr 7 2017