Förlossningsberättelsen: Felicias förlossning tog totalt två timmar

När Felicia, 24, skulle föda sin tredje son hade hon blivit lovad en igångsättning. Istället startade förlossningen spontant och gick i raketfart.

Hela min tredje graviditet gick ut på att försöka övertyga barnmorskor och läkare om att jag i princip spottar ut bebisar. Med mitt andra barn tog förlossningen sammanlagt tio timmar och vattnet gick i bilen med 1,5 mil kvar till sjukhuset.

Man kan ju tänka sig att jag inte borde vara nervös efter att redan ha fött två pojkar, men oavsett det var jag på många möten med barnmorskor och läkare för att få en beviljad igångsättning, så att jag slapp dramat med vattenavgång i bilen.

Du har en tre meter lång tapp och bebisen uppe i halsen

Sagt och gjort. Gravid i vecka 34 fick jag tid hos en läkare som gav mig tid för igångsättning den 25 maj, då jag skulle vara i vecka 38. Jag var överlycklig över detta, även om han inte kunde lova något.

Den 25 maj kom och vi hade fixat barnvakt till de stora pojkarna. Vi var inne på förlossningen vid åtta på morgonen och de kontrollerade att både jag och bebisen mådde bra.

Läkaren kom vid tiotiden för att känna om jag var mogen. Otrevlig och hårdhänt. Hon tryckte som rackarns och var stressad.

– Nä, du är inte mogen. Fem centimeter lång tapp, inte öppnad och bebisen ligger snett och högt, sa hon, vilket i mina öron lät som ”du har en tre meter lång tapp och bebisen uppe i halsen och du kommer inte föda på typ fyra veckor”.

Jag duschade och ringde förlossningen

Så besviken jag blev. Jag grät hela vägen hem men hade fått en ny tid veckan efter, alltså den 1 juni, för en ny koll.

Hela den kommande veckan hade jag förvärkar. Den 31 maj var vi hos svärmor och fikade och vi hade kört dit i vår fina raggarbil för att visa upp den.

Klockan 03.50 natten till den 1 juni vaknade jag med ett ryck av att jag måste kissa. Jag gick på toaletten och hade lite ont i magen så försökte även bajsa. Var trött och gick tillbaka till sängen, men det gick inte så jag gick ner och satte mig på toa igen.

Min man kom ner och frågade hur det var med mig. Jag sa att jag hade ont i blygdbenet och satte mig sedan på golvet i duschen och ringde förlossningen samtidigt.

En gullig student frågade om hon fick känna hur öppen jag var

Jag va superrädd att vi inte skulle hinna in eftersom det är 50 minuter till sjukhuset i Värnamo. Barnmorskan sa att jag gärna fick komma in så min man bar ut BB-väskan medan jag ringde svärmor som skulle ta de stora barnen.

Vi åkte i ilfart vid 04.30 och var framme vid sjukhuset vid 05.05. Där stod en sköterska och väntade med en rullstol.

– Ska vi vänta på din man? undrade hon.

– NEJ. KÖR! Han hittar själv upp! skrek jag.

På förlossningen fick jag komma in i ett undersökningsrum och en gullig student frågade om hon fick känna.

– Nej någon annan! Gör det fort så jag kan få lustgas! skrek jag.

Medan läkaren satte bedövning fick jag en värk och SPLAFF så gick vattnet

Jag var öppen 5 centimeter och ville så gärna ha ryggbedövning denna gång eftersom jag inte hunnit få det med de andra två.

Jag fick komma in på förlossningsrummet och de ringde dit narkosläkaren. Jag låg och flåsade i masken och tjatade om denna ryggbedövning. Medan han höll på fick jag en värk och SPLAFF så gick vattnet. 8 centimeter öppen.

 

Min man har berättat att alla liksom stannade upp en sekund och sedan blev det bråttom med bedövning. Jag fick en spinalbedövning 05.40 som gjorde att det började klia på benen.

– Klia mej! skrek jag, så det stod två barnmorskor och kliade mig på benen och småskrattade lite.

Detta var den bästa förlossningen jag haft och min förlossningsrädsla har försvunnit nu

Plötsligt kände jag att jag behövde krysta och i nästa sekund höll bebisens huvud på att flyga ut ur mig. Barnmorskorna blev lite chockade och sa åt mig att vänta. En höll runt huvudet och den andra tog emot när jag krystade ut resten av bebisen. Där var smärtan borta och jag kunde slappna av. Klockan var 05.59 när jag födde vår fina pojke Elliott.

Förlossningsberättelse om snabbt förlopp

Han vägde 4715 gram och var 53 centimeter lång. Han var stor för att födas i vecka 39+0, men oj vad bråttom han hade haft. Min förlossning tog alltså två timmar från första värken till han var ute.

Detta var den bästa förlossningen jag haft och min förlossningsrädsla har försvunnit nu! Jag fick en förlossning jag drömt om med bedövning och världens bästa barnmorskor samt min älskade man som stöttar mej genom allt.

forlossningsberattelsen-snabbt-forlopp

Vill du dela med dig av din förlossningsberättelse?

Vi på mama är nyfikna på er läsare och era förlossningsberättelser. Är du sugen på att bli publicerad på mama.nu och dela med dig av din upplevelse är du välkommen att mejla din historia (max 6000 tecken) samt en bild från första tiden med bebisen till webbredaktör Lisa Nylén: lisa.nylen@bt.bonnier.se.

Alla historier är välkomna – såväl solskenshistorier, som förlossningar som inte blev som det var tänkt. Kejsarsnitt och vaginalförlossningar.

(OBS! Texten kan redigeras. Ingen ersättning för text eller bild utgår)

NUVARANDE Förlossningsberättelsen: Felicias förlossning tog totalt två timmar
NÄSTA Picknickmat – 13 tips till sommarens alla utflykter