Sex heta förlossningstrender

Tro’t eller ej, men det går trender även på bb. Vi har spanat in de sex hetaste. Vad sägs om hypnos eller planerad vaginal förlossning?

Ungen ska ut, det har alla tiders förlossningar haft som självklar final, men vad som varit ”side orders” har varierat en hel del. För ska vi göra det med droger eller utan? Ska bara ­pappa vara i rummet, eller kanske ­bästa kompisen också? Och hur gör vi förresten med intimfrisyren?

Om din egen mamma födde sina barn på exempelvis 70-talet så kunde hygienföreskrifterna inkludera att hon fick allt sitt pubeshår bortrakat, och då ska man komma ihåg att det på den här tiden verkligen inte var på modet med ”brasilianare” inom några kretsar. Efter att ha fött kunde hon sedan tvingas ligga kvar i sängen i tolv timmar. Hennes nyfödda bebis – du eller dina syskon – fick svidande ­lapis (en blandning av silver och salpetersyra) droppat i ögonen för att skydda mot gonorrésmitta. Och lilla familjen fick inte åka hem förrän tidigast på sjunde dagen.

Allt det där har i dag hamnat i barn­morskearkiven. Förlossningstrenderna 2013 handlar nämligen om helt andra saker ...

1. Barnsängstrampolinen

”Tidig hemgång” har varit ett begrepp länge, men då har man syftat på ”inom 72 timmar” efter förlossningen. Senaste bb-trenden på många sjukhus är att erbjuda supertidig hemgång – du får den hurtiga möjlig­heten att studsa upp från barnsängen och vara på väg hem endast sex timmar efter att du fött. Om du och barnet mår bra vill säga. Än så länge blir ingen nyförlöst utkörd mot sin vilja så tidigt.

2. ”Rör inte min navelsträng”

Under flera år har vi läst om sen avnavling på olika föräldraforum, men nu verkar trenden också ha nått sjukhusrutinerna på många orter, till och med i Göteborg där man varit kända för att klippa av navelsträngen rekordsnabbt.

Att fler svenska barnmorskor väntar i några minuter med att sätta en klämma om navelsträngen så att den sista decilitern blod från moder­kakan hinner pumpa tillbaka till bebisen har även med forskningsresultat från Hallands sjukhus att göra. Där konstaterade barnläkaren Ola Andersson att det extra blod som sen avklampning och avnavling innebar, gav barnen i den aktuella studien ett litet försprång i livet. Järnbrist under de första levnadsmånaderna har nämligen kopplats till försenad psykomotorisk och mental utveckling. 

På Facebook finns gruppen ”Sen avnavling – barnets födslorätt” där just barnets rätt till sitt eget blod ofta lyfts upp. Blodet som pumpas tillbaka under de första tre minuterna kommer ju ursprungligen från babyn själv, och pressades ur på vägen ut.

3. Föd under hypnos

Den senaste förlossningstekniken i den naturliga skolan, hypnobirth, har amerikanskt ursprung och går ut på självhypnosträning, genom kurser eller meditations-cd, i god tid före förlossningen. På så sätt ska den där riktigt djupa avslappningen komma som en betingad reflex under förlossningsarbetet. Kroppen är ju, som förespråkarna säger, ”en robot som gör vad hjärnan säger åt den”.Viktiga ingredienser i tekniken är en lugn andning (inte profylax­teknikens rytmiska pustande), visualisering av bilder som stärker kroppens djupa avslappning trots smärtor, och att undvika negativt laddade förlossningsord, som ”värkar” till förmån för mer positiva som ”sammandragningar”.

4. Alla (möjliga)får vara med!

Att pappa ska vara med i förlossningsrummet har varit en självklarhet sedan 70-talet, då han återigen välkomnades efter några decenniers portningar, ofta med motiveringen ”vi kan inte ha några män här inne som svimmar och slår i huvudet”. Och även om många sjukhus har begränsningar i antalet medföljare – ofta max två personer – så blir det allt vanligare med olika slags kvinnliga stödpersoner, till exempel en anlitad doula, men lika ofta mamma, syrran eller en trygg kompis som också bidrar till att hålla rädslan borta. 

Trenden handlar inte minst om att förlossningsövervakningen i dag är så teknisk: barnmorskan är mest närvarande under förlossningens senare del och det kan kännas lite ensamt ibland.

5. Hemförlossning 2.0

Runt hundra svenska kvinnor föder hemma varje år, så i antal förlossningar räknat är inte den här trenden särskilt stor, men tendensen att ifrågasätta hur medicinsk en förlossning egentligen måste vara är absolut växande.

Filmen ”Freedom for birth”, som handlar om kvinnors rätt att själva bestämma över sin förlossning, har fått mycket uppmärksamhet och hemförlossningsfrågan debatteras regelbundet. Särskilt när ännu ett landsting drar in möjlig­heterna för födande kvinnor att få hjälp av sjukhusets barnmorskor även hemma. 

I Danmark, där betydligt fler kvinnor föder hemma, säger lagen att detta alltid ska vara gratis. I Sverige gäller detta bara i Umeå och Stockholm. På andra ställen i landet kan en frilansande barnmorska anlitas och hemförlossningen kan då gå loss på cirka 20 000 kronor. 

På många håll i landet, och inom Barnmorske­förbundet, höjs nu röster för att införa en ”förlossningspeng” som gör att kvinnor lättare kan föda hemma igen om de vill.

6. Planerad vaginal förlossning

Tidig i gångsättning – induktion – är framför allt en trend utomlands, där möjligheterna att styra förlossningsdatumet är större än i Sverige. Amerikan­ska bebisar tillbringar faktiskt en hel vecka mindre i livmodern i dag jämfört med för tio år sedan, eftersom förlossningar där sätts i gång ibland så tidigt som i vecka 37. Medicinska skäl är förstås vanligast, men även familjeagendan kan påverka, och 2011 var det också poppis att försöka tajma in det magiska ­födelsedatumet 11-11-11.Även i Sverige har antalet igångsättningar av förlossningar ökat, mest beroende på ändrad praxis vid överburna graviditeter. Det händer också att man sätts i gång på grund av förlossningsrädsla, som ett alternativ till kejsarsnitt. Att ha ett bestämt datum kan ge en viss känsla av kontroll och ökad förberedelse, samtidigt som processen kan kombineras med en tidigt satt epidural.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Missa inga mama-intervjuer – signa upp dig på vårt nyhetsbrev här!