Pojkarna - det svaga könet?

Det är en mansvärld där ute, men det är grabbarna som halkar efter i skolan. Din pojke behöver en hjälpande hand. Så här peppar du honom till plugg-glädje, bättre resultat och nya killrollen.

Gå in i vilket klassrum som helst och du hittar ett stort gäng högpresterande tjejer – och en hoper okoncentrerade killar. Det pratas om att svenska elever sackar efter, i själva verket gäller det främst pojkarna. En fjärdedel hoppar av gymnasiet, lika många förstår inte vad de läser när de går ut grundskolan. Det nya är att även pojkar i medelklassen halkar efter.

Mannen är på väg att bli det svaga könet. – Vi har låtit killarna flyga under radarn för länge, det är dags att sluta ursäkta dem, säger professor Arne Jernelöv, som beskriver utvecklingen i rapporten ”Amazonia – den framtida värld där kvinnor styr”, utgiven av Institutet för framtidsstudier.

Förändringen inleddes redan för hundra år sedan, men tog fart på 1970-talet. Det var då mammorna sjöng ”Ååå tjejer” och flickorna böjde sig djupare över skolböckerna. Samtidigt valde pojkarna att vicka på sina stolar längst bak i klassrummet i förvissningen om att det skulle ordna sig för dem ändå. 

Några decennier senare ser vi resultatet: flickor har bättre betyg i samtliga ämnen, inklusive idrott och matte. Landets bästa gymnasieskolor har i det närmaste förvandlats till flickskolor. Unga kvinnor utgör nu 75 procent av dem som tar en högre examen och dominerar inom nästan alla akademiska yrken. När 60 procent av alla jobb kräver högskoleexamen och typiska ”mansjobb” som inte kräver utbildning försvinner, ja då börjar pojkarna ligga risigt till även på arbetsmarknaden. Det oroar regeringen så mycket att man har tillsatt en utredning.– Det är ett område som man vet väldigt lite om. Man vet ATT det är så men inte varför, säger journalisten PM Nilsson, som fått regeringens uppdrag att leda utredningen och sammanställa den massiva forskning som finns.

Men faktum är att forskarna är ganska klara över vad pojkarnas kris beror på, men få vill lyssna till vad de säger – att det är mansrollen som är problemet. Det är bland annat vad regeringens utredare i DEJA (delegationen för jämställdhet i skolan) säger i sitt slutbetänkande ”Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan”, och den amerikanske sociologiprofessorn Michael Kimmel, världsledande på området, är inne på samma linje.– Världen har förändrats enormt under de senaste femtio åren, men den manliga ideologin har inte hållit jämna steg med dessa förändringar, säger han.

Män behöver inte längre fysisk styrka och aggressivitet. I dagens kunskapssamhälle efterfrågas sociala färdigheter och förmåga att bygga nätverk, vara smidig och kommunicera. Inga Wernersson, professor i utbildningsvetenskap, har studerat könsskillnader i skolprestationer och menar att det är dags att rikta ljuset mot killarna.– Hittills har vi bara jobbat med kvinnors roller i samhället. Pojkarna har vi låtit vara, eftersom de är normen, säger Inga Wernersson, som menar att den traditionella mansrollen är laddad med mycket aggressivitet och vilja att vara starkast och ha mest makt.– Nu när världen ser annorlunda ut behöver vi tona ned det. Vi är mitt uppe i den förändringen, men den tar tid, säger hon, och pekar på att kravet på pojkar att alltid vara bäst gör dem till sina egna värsta fiender. Om man är bäst behöver man inte anstränga sig för att vara det.– Mansrollens krav på att vara starkast och bäst gör det också farligare att misslyckas. Det är inte så att pojkar inte vill vara duktiga, det vill de. Men det ska helst inte märkas att de pluggar, för om de inte verkar anstränga sig kan de inte heller misslyckas, säger hon.

En av de viktigaste anledningarna till att pojkarna hamnar på efterkälken är att de fortsätter att lita till vad som kallas ”mans-bonusen”. – De har kunnat tänka att ”jag klarar mig ändå för jag är kille”. De har haft lättare att få jobb och kunnat ta genvägar, genom att jobba sig upp och lita på att deras nätverk håller dem om ryggen, säger Arne Jernelöv. Män med gymnasieutbildning har tjänat lika mycket som kvinnor med universitetsexamen. De som bara haft grundskolebetyg har tjänat lika mycket som kvinnor med gymnasieutbildning. – Det har inte varit lika nödvändigt för killar att ha bra betyg. De har inte behövt skärpa sig i skolan, menar Arne Jernelöv, som tycker att vi gör pojkarna en björntjänst genom att fortsätta låta dem underprestera med motiveringen att ”pojkar är pojkar”.

Det finns de som söker förklaringen i att pojkar skulle missgynnas i den ”feminiserade” svenska skolan, trots att problemet är globalt. För att undersöka saken lät forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) vid Uppsala universitet kontrollrätta 1 700 anonymiserade nationella prov i svenska. Skillnaden kvarstod: pojkarna presterade sämre. –  Det finns ingen betygsdiskriminering mot pojkarna. Det finns inte heller skillnader mellan könen i begåvning eller färdigheter, tjejerna anstränger sig helt enkelt mer. De gör sina uppgifter, lämnar in i tid och skriver längre, förklarar Inga Wernersson. 

Andra hävdar att pojkar inte klarar av att arbeta i projekt, utan behöver kortare och tydligare mål. Struntprat, säger forskarna. Det är lika dumt som när man förr sa att flickorna inte klarade av komplicerade tankegångar. – Högpresterande elever har dock en fördel av att kunna lägga upp sitt arbete själva, medan det är svårare för dem som är svagare. Men det gäller oavsett kön, förklarar Inga Wernersson.

Det allvarligaste är att pojkkrisen blir en ond cirkel. Ju mer flickor studerar – desto mindre anstränger sig pojkar. Eftersom tjejer pluggar blir det omanligt, inte coolt.– Det är en statusvinst för flickor att göra pojkaktiga saker, medan det är en statusförlust för pojkar att intressera sig för det som anses flickigt, säger Inga Wernersson.

Flickor läser mer – alltså undviker pojkar böcker. Att pojkarna läser för lite gör det svårare för dem i alla ämnen, även matte. Pojkar är ofta duktigare på att lösa enkla tal, men när en text förklarar matteproblemet misslyckas de. Inte för att de har usla kunskaper, utan för att de inte kan avkoda texten, läsa mellan raderna och förstå vad som efterfrågas.– Man kan hjälpa sin pojke genom att introducera honom för böcker och läsning, säger Inga Wernersson.

Pojkarna halkar också tidigt efter i förmågan att kommunicera. Forskare som studerat barns lekar på dagis ser hur flickorna styr genom att prata, medan pojkarna gör det med läten och kroppsspråk. 

Man har också sett hur småflickor och förskolefröknar hjälper killarna på traven, tolkar och ger dem det de vill ha utan att de behöver formulera sig. En grymtning vid lunchen, och så har killarna mjölken, medan flickorna tidigt blir kompetenta kommunikatörer. Samma beteende följer sedan med upp i skolan. Pojkar kräver uppmärksamhet, flickorna tröttnar på att vänta på fröken och löser problem själva.

 

Men hur ska pojkarna hjälpas upp på spåret igen? 

 

– Det går inte att behandla pojkar och flickor olika. Som förälder skulle jag göra på samma sätt med båda. Stötta med läxor, visa intresse för vad de gör i skolan, göra läxarbetet roligt och markera att skolan är viktig, råder Inga Wernersson, och pekar på att vi har för låga förväntningar på grabbar.

 

– Även pojkar måste få lära sig att hålla ordning.

Så peppar du din lillkille för plugg

1. Förmedla att skolan är viktig, då anstränger sig barnen mer.

2. Visa intresse genom att fråga om skolan och läxor.

3. Byt skola om kompisarna inte pluggar eller om lärarna har negativa förväntningar på pojkar.

4. Gödsla med beröm, tjat är meningslöst slöseri med energi. 

5. Ät gemensam middag och tala om hur dagen har varit. 

6. Var närvarande och lägg undan din smartphone.

7. Håll kontakt med lärare även mellan utvecklingssamtalen.

8. Ha en koncentrerad läxtimme utan musik och tv i stället för att låta läxorna dra ut på tiden.

9. Fortsätt stötta i läxläsningen även efter mellanstadiet. 

10. Satsa på extramatte och läxläsning i skolan.

11. Repetition är A och O. Repetera multi­plikationstabellen och ordkunskap.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.

Läs mer

Gör som 60 000 andra mamas - läs vårt magasin! Se erbjudande