Christian, 8, och hans syster Julia, 6, har högre IQ än de flesta – de läser vuxenböcker och löser svåra mattetal som hobby. Men det är inte alltid lätt att vara supersmart. ”Det blev problem i skolan”, säger mamma Eleonora Narvselius.

2-5 procent är särbegåvade

• Ungefär 2–5 procent av befolkningen brukar räknas som särbegåvad, en siffra som gäller både barn och vuxna.

• Även om hög intelligens ofta ses som en framgångsfaktor i livet, kan särbegåvade barn känna starkt utanförskap och stor frust­ration i skolan.

• Den som har en IQ (intelligenskvot) mellan 85 och 115, eller 90 och 110 beroende på vilken forskare man frågar, klassas som normalbegåvad.

10 tecken på särbegåvning

Mindre barn…

  • tänker och resonerar kring abstrakta ting.
  • är väldigt aktiva.
  • lär sig nya saker snabbt.
  • är känslosamma och har svårt att ta till sig kritik.
  • visar tydliga drag av perfektionism.
  • visar intresse för pussel, tal och labyrinter.

Skolbarn…

  • har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap och bearbeta information.’
  • är ofta negativa till skolan och oftast uttråkade, eftersom de sällan får utlopp för sin begåvning.
  • ser lösningar som ingen annan ser.
  • har en högt utvecklad känsla för rättvisa, vilket kan ge problem i förhållandet med kamrater.

Källor: Mensa, Lärarnas nyheter och SvD.

Familjen Narvselius i skånska Höll­viken ser vid en första anblick ut som vilken svensk familj som helst. Arton månader gamla Alicia spatserar omkring och upptäcker närmiljön medan de två storasyskonen, Christian, 8, och Julia, 6, sysselsätter sig med en surfplatta respektive en bok. Men tittar man närmare ser man att Christian löser matteproblem som
ligger långt över hans skolnivå, medan Julia slukarläser ”Madicken” som kapitelbok.

Christian och Julia är särbegåvade, vilket betyder att de har en uppmätt IQ på minst 125 (normalvärdet är IQ 100).
– Christian har alltid varit intresserad av matematik och abstrakt tänkande, berättar mamma Eleonora.
– Och Julia började läsa böcker med kompakt text vid fyra års ålder. Första gången jag verkligen hajade till var när hon kallade Christian för ”den oförskämda kanaljen”. Hon har alltid pratat väldigt vuxet och är van att vinna diskussioner.

Även pappa Lars är särbegåvad med en IQ på 131, vilket gjorde att han och Eleonora tidigt kände igen tecknen. Lars höga intelligens gjorde skolan till en frustrerande period. Även för Christian och Julia har deras intelligensnivå betytt svårigheter i skolan. Jobbigast har det varit för Christian, och det började redan i förskolan.
– Våra barn har helt andra krav på stimulans och känner sig lätt utanför. Men eftersom de gick på en Montessoriförskola förstod pedagogerna att även våra barn måste få utvecklas i sin egen takt, så vi fick snabbt stöd av en bra särpedagog. Sedan gick allt mycket bättre, berättar Eleonora.

När Christian började skolan på riktigt blev problemen större. Christian hamnade i en klass med 54 elever, och saknade plötsligt det stöd han var van vid från förskolan. Det var upplagt för missförstånd.
– Många särbegåvade barn har ett starkt rättspatos och påtalar gärna när andra gör fel. Det gjorde Christian också. Ibland försökte han till exempel stoppa lekar som bröt mot skolans regler. Det hade inte de andra barnen mycket till övers för, och Christian fick inte den reaktion han hoppats på.

Dessutom kunde Christian knuffa till en annan elev utan att något hänt den dagen som gjort honom upprörd.
– Då hade den andra eleven gjort någonting kanske två dagar tidigare, varpå Christian funderat djupt och länge och sedan kommit fram till den här reaktionen. För omgivningen såg det ut som om Christian agerade helt oprovocerat, men så var det ju inte. Han hade bara gått och tänkt väldigt noga innan han bestämde sig för vad han skulle göra, säger Eleonora.
– Det här beror på att särbegåvade barn är normalt utvecklade känslomässigt, medan deras intellektuella kapacitet ligger före. De agerar fortfarande med ett barns känslor, även om de kan ha ett väldigt vuxet sätt att tänka.

Det här hade skolan svårt att förstå. Lars och Eleonora har fått stå på sig många gånger inför pedagoger som inte förstått sig på hur särbegåvade barn fungerar.
– Christians särbegåvning gör till exempel att han skriver väldigt mycket. Det reagerade en av skolans pedagoger på, och under ett utvecklingssamtal kallade hon oss glädjedödare fyra gånger på trekvart. Hon förstod inte att det var Christians eget val att sitta och skriva. Hon trodde att det var vi som tvingade honom.

Också Julia har blivit missförstådd av lärarna på grund av sin särbegåvning.  
– Hon är väldigt selektiv när det gäller kompisar och är noga med vilka hon umgås med. Så hon har ett litet antal nära vänner. Det gillar inte lärarna riktigt, och de föreslog en gång att Julia skulle skaffa fler kompisar eftersom hennes bästis kan bli sjuk och vara borta från skolan. Då sa Julia att det aldrig hade hänt hittills och alltså inte var ett problem. Och där stod lärarna utan något bra svar. Så är särbegåvade barn. Kan du inte backa upp med argument är det kört, säger Eleonora.

Nu går det dock bättre för båda barnen. De har lärt sig att hantera sina känslor på ett bättre sätt och undvika konflikter. Till exempel brukar Christian gå åt sidan och vänta ut sin frustration när situationen blir svår.
– Han brukar checka ut, vila och checka in igen. Rent konkret går han i väg och ställer sig i en buske eller någon annanstans och väntar tills han mår bättre, sedan kommer han tillbaka och visar att han vill tillbaka in i gemenskapen igen. Lärarna har lärt sig att han fungerar så, så de accepterar det, säger Eleonora.
– De har också gett honom tillstånd att gå ifrån klassen för att läsa på egen hand. Han läser djupt och intensivt och på ett annat sätt än resten av klassen och behöver avskild­heten. Han behöver ofta avskildhet när han
leker också. Han sitter med Ipaden och ­klurar ut matematiska lösningar eller bygger avancerade modeller i Lego. Han gillar mest modeller som är avsedda för 15-åringar, med tusen bitar eller mer.

NUVARANDE Deras barn har högre IQ än de flesta
NÄSTA Fredrik, 8, besegrade cancern