Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Agnes Wold listar: 10 myter som föräldrar absolut inte behöver tro på

Läkarna Agnes Wold och Cecilia Chrapkowska har precis släppt boken "Praktika för blivande föräldrar", som är en guide till föräldrar att hålla hårt i när omgivningen ska tycka, tänka och berätta hur de ska bete sig. mama lät Agnes Wold döda 10 myter som har fått leva alldeles för länge.

Behöver du någon som står på din sida när du får höra att mäns jobb skulle vara viktigare än kvinnors eller någon tar upp amning som ett argument för ett ojämställt föräldraansvar? Agnes Wold, professor och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Cecilia Chrapkowska, specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin, har din rygg!

I boken "Praktika för blivande föräldrar" slår de hål på gamla trötta argument och klassiska myter – och mixar det med medicinska fakta och svar på vanliga frågor som dyker upp under graviditeten.

Agnes Wold om 10 myter som föräldrar har gått på

1. Måste man koka nappar och flaskor innan man ger dem till barnet?

2. Hur påverkar amning eventuella allergier?

3. Hur viktigt är det att helamma i sex månader?

4. Får man dricka alkohol när man ammar, och hur mycket? Gäller samma sak för den andra föräldern?

5. När kan man börja salta maten?

6. Är det dåligt att ha husdjur hemma under småbarnsåren?

7. Hur ska man göra med handspriten?

8. Är det viktigt att tvätta alla barnkläder före första användningen?

9. Är det dåligt att ärva leksaker av andra barn, av hygieniska skäl?

10. Hur många människor kan ett litet barn knyta an till?

1. Måste man koka nappar och flaskor innan man ger dem till barnet?

– Nej. Vi har inga bakterier i dricksvattnet som ger farliga sjukdomar i Sverige. Bakterier som finns i flaskan kommer från barnet själv. De kan visserligen göra att det luktar pyton men det är barnets egna bakterier och inget farligt.

2. Hur påverkar amning eventuella allergier?

– Amning skyddar inte mot allergier. Det är något man började säga i slutet på 1980-talet av någon oklar anledning. Det har aldrig funnits någon vetenskap som stödjer det här. Troligen sade man så bara för att rent allmänt främja amningen. Den myten har orsakat oerhört mycket skada, eftersom allergi är så vanligt.

3. Hur viktigt är det att helamma i sex månader?

– Det är faktiskt olämpligt. I Sverige och i rika länder med god hygien och hög risk för allergi ska man inte helamma så länge, utan introducera olika livsmedel från några månaders ålder. Barnens immunsystem måste träffa på olika sorters mat ganska tidigt för att utveckla tolerans. Om man väntar för länge ökar risken för födoämnesallergi, det vet vi genom nya högklassiga studier. Det här rådet har sin grund i att helamning skulle skydda mot infektioner i u-länder, men är olämpligt i länder som Sverige. (Dock är det förstås upp till varje mamma att välja hur länge hon vill amma sitt barn, reds anm.)

4. Får man dricka alkohol när man ammar, och hur mycket? Gäller samma sak för den andra föräldern?

– När du ammar kan du aldrig skada ditt barn genom att alkohol kommer ut i mjölken, det är otroligt små koncentrationer det handlar om, samma mängder finns i fil och sylt. Sedan är det en annan fråga hur nykter man ska vara för att ta hand om barnet. Nyblivna föräldrar är knappast de som springer runt ute på kvällarna, de vill mest sova. Att man ska missunna just den gruppen att få dricka något ibland är så elakt. De har redan en hög stress- och ångestnivå och så ska folk hacka på dem hela tiden. De som föder fram nästa generation.

5. När kan man börja salta maten?

– Spädbarn dricker ju huvudsakligen mjölk de första månaderna. Det viktiga är att bröstmjölksersättning inte har för mycket salt. Det hade den på 1950-talet, men det har den inte längre. När man efter 3-4 månader börjar ge riktig, vanlig mat, är barnets njurar kapabla att hantera den måttliga mängd salt som de då får i sig om de äter av familjens vanliga mat – det finns ingen anledning att specialgöra maten till barnen.

6. Är det dåligt att ha husdjur hemma under småbarnsåren?

– Nej det är jättebra! Dels är det nyttigt för alla människor att umgås med djur. Hundar till exempel är evolutionerade att ta hand om oss och barnen. Sedan ungefär halveras risken för allergi hos barn om de får umgås med djur. Ännu större skyddseffekt ser man hos barn där det finns allergi i familjen.

7. Hur ska man göra med handspriten?

– Den ska man aldrig engagera sig i om man inte är inom sjukvården. Den ska aldrig köpas och bör omedelbart slängas från alla arbetsplatser. Det enda den kan göra är att förstöra dina egna hudbakterier.

8. Är det viktigt att tvätta alla barnkläder före första användningen?

– Ingen aning. Det tror jag inte att det finns någon vetenskap på. Det var i alla fall inget man gjorde på min tid. Men det är en lucka i boken och inget vi har fördjupat oss i.

9. Är det dåligt att ärva leksaker av andra barn, av hygieniska skäl?

– Nej men gud. Herregud. Nej. Vad får folk allt ifrån?

10. Hur många människor kan ett litet barn knyta an till?

– Människan är gjord för att knyta an till dem som behövs. Är det fyra människor som tar hand om barnet eller är det åtta så kommer barnet att anpassa sig därefter, det har naturen sett till. Det här påståendet om att det var bäst för barnet att bara umgås med en förälder (mamman, naturligtvis!) lanserades på 1950-talet för att främja hemmafru-ideologin. Det här resonemanget har skadat pappors rätt att ta hand om sina barn och mammors rätt att sköta sitt yrkesliv och försörjning.

 

Foto: Pressbild

Hur kom ni på idén till boken?

– Min dotter berättade för mig att när hon fick barn läste hon alltid Cecilia Chrapkowskas blogg. När jag sedan efter mitt sommarprat chattade med folk var mitt svar flera gånger "läs doktor Cecilias blogg", säger Agnes Wold till mama, och fortsätter:

– Jag har jobbat hela mitt liv inom universitet och sjukvård och jag kan ändå knappast rekommendera någon auktoritet inom det offentliga Sverige när det gäller vederhäftiga råd till föräldrar. Det enda lysande undantaget är Folkhälsomyndigheten när det gäller vacciner och infektioner. Just när det gäller spädbarnsvård är vård och myndigheter helt enkelt inte till hundra procent vetenskapliga, de tillåter tyvärr olika politiska och känslomässiga hänsyn att spela in. När vi har en extremt avancerad sjukvård och högt stående medicinsk forskning så är det märkligt att tomtemyter fortfarande får husera just på det här området. Tänk om man gjorde så i något annat yrke, när man byggde broar till exempel?

Varför finns det så många felaktiga myter om föräldraskap och barn?

– Det kan man fråga sig. Om sjukvården verkligen vill så kan de sudda ut ett felaktigt påstående. När man hade sagt till föräldrar att lägga barn på magen och många barn dog i plötslig spädbarnsdöd till följd, då gick man verkligen ut och aktivt bekämpade det felaktiga rådet. Det tog ungefär två år innan man var nere på ”normalt antal” för spädbarnsdöd igen. Jobbar man på en myndighet eller inom sjukvård och kommer på att man har sagt fel så måste man tala om det och korrigera. Men så har man tyvärr inte gjort när det gäller felaktiga råd om hur allergi ska förebyggas, om nappar och nappflaskor, amning och mycket, mycket annat.