Avskärmad eller påkopplad – hur mycket skärmtid är lagom för barnen?

För våra barn är mobiler och surfplattor lika självklara som Gameboys och pussmuntelefoner var för oss. Så behöver vi verkligen begränsa deras tid framför skärmen – och hur gör man det i så fall bäst?

Hjälp, han är som en zombie!”, ”Hallå, hon går aldrig ut!”.

Medierna svämmar över av artiklar och rapporter om skärmtid hos barn och experter pratar om skärmberoende. Det är inte konstigt att vi blir rädda för att våra barn ska få vampyr-hy och gamnacke.

Och flera undersökningar visar faktiskt att skärmar är det som orsakar flest bråk i familjen. Men är det verkligen så farligt? Borde vi kollektivt digitaldetoxa barnen och låta dem leka med kottar i stället?

Barn har ofta begränsad skärmtid

Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank, och utsedd till en av mamas mäktigaste mammor 2016, tycker inte att vi behöver oroa oss för det här med skärmtid.

– Vi går mot en alltmer virtuell värld, där gränserna mellan den digitala och den fysiska verkligheten kommer att suddas ut allt mer. I framtiden tror jag att den virtuella världen blir viktigare, och då kommer begrepp som skärmtid inte att finnas längre, säger Anna, mamma till Lou, 9, Lea, 7 och Tom, 5.

”Samhället kommer bli mer demokratiskt”

Anna menar att barn i dag inte reflekterar på samma sätt som vi vuxna gör, om huruvida de rör sig i en virtuell eller i en fysisk värld. Båda finns där naturligt och gynnar kreativiteten sinsemellan.

– Min son spelar Lego Star wars på paddan och det föder kreativitet och
leklust i den fysiska världen. Vi pratar mycket om Anakin vid matbordet, och när det sedan är läggdags så ska gosedjuret Yoda också nattas, säger hon. Den ökande digitaliseringen kommer att göra samhället mer demokratiskt, menar Anna.

– I och med det blir också utbildning mer lättillgängligt, för när all kunskap finns ett par knapptryck bort blir det lättare för alla att ta del av den. Samtidigt blir det viktigare för skolan att lära ut de kunskaper som man inte kan tillgodogöra sig digitalt.

– Mänskliga värden, som intuition och empati, kommer att vara det som stiger i värde och som riskerar att bli en bristvara på arbetsmarknaden. Allt det vi gör i grupp och allt det som händer i mötet med andra människor kommer att bli ännu viktigare att lära sig, menar Anna Felländer.

Använder skärmar i undervisningen

Många skolor använder i dag skärmar i undervisningen. På Vittraskolan vid Telefonplan i Stockholm, är digitala verktyg en stor del av verksamheten. De lite mindre barnen har varsin Ipad, de större har datorer. Skolan har ett uttalat fokus på hur it kan användas i läromiljön.

– Våra barn tillhör en generation som växt upp med it som någonting helt naturligt, det är en del av deras vardag. För oss vuxna gäller det att försöka hänga med i utvecklingen, så att vi kan använda barnens naturliga förhållningssätt till skärmar och it i undervisningen, säger Susanne Romsäter, lärare i årskurs 4–6 på Vittraskolan och tvåbarnsmamma.

Barn har mycket skärmtid

Skärmar används i de flesta ämnen.

– Men det är inte så att man ger en Ipad till barnen och så får de sköta sig själva. Vi ser det som ett verktyg, inte en lösning. Det är alltid pedagogen som undervisar, inte Ipaden, säger Susanne.

”Vi har fortfarande papper och pennor”

På Vittraskolan används både appar och olika läroplattformar i undervisningen.

– Appar är ofta väldigt enkla, till exempel i går när jag hade matte, använde vi en app som fungerar som en digital kulram. Då kunde eleverna använda den i stället för att jag skulle dela ut fysiska kulramar till alla, säger Susanne.

Det ska vara kul att lära sig, samtidigt får det digitala inte ta fokus från undervisningen. Det är långt ifrån alla elever som är hjälpta av att jobba digitalt. För vissa kan det vara svårt att hantera det abstrakta i en app, eller att jobba i olika fönster på datorn. Då får pedagogerna ta till andra verktyg.

– Vi har fortfarande papper, pennor och böcker, och använder givetvis det också, säger Susanne.

Hon säger att det är viktigt att läraren hjälper barnen att navigera på webben. Att prata om källkritik, nätmobbning och trakasserier. Och om sociala medier, som blir en allt större del av barnens vardag.

– Jag skulle ljuga om jag sa att barnen aldrig kollar på sociala medier under
lektionerna. Det är en daglig diskussion.

Stillasittandet är största problemet

Bland föräldrarna är inställningen till skärmtiden oftast positiv, enligt Susanne.

– Det de är mest fundersamma kring är det här med den fysiska rörelsen, att barnen inte ska bli stillasittande för länge. Och det är vi också väldigt noga med. Är det rast så ska man gå ut och röra på sig, då plockar vi undan skärmarna, säger Susanne.

Just stillasittandet är också det som forskningen kommit fram till är en av de största utmaningarna med dagens digitala vardag. Om du sitter stilla för långa stunder i taget, oavsett om det handlar om att spela digitala spel, titta på tv eller läsa en bok, så ökar riskerna för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gäller både dig själv och dina barn.

”Förr spelade man fotboll istället”

Journalisten Björn Solfors har skrivit boken ”Skärmtid – familjens guide till den digitala vardagen”.

– Det jag reagerade mest på när jag skrev var just forskningen kring barns stillasittande, och att det oftast är kopplat direkt till skärmtid. Förr gick man hem efter skolan och spelade fotboll med sina kompisar, nu sätter man sig vid skärmen i stället. Det är mycket roligare, och dessutom har man sina kompisar där inne i skärmens värld, säger han.

Det är alltså helt okej att sitta och spela spel – så länge man tar en bensträckare, går och hämtar ett äpple och pausar då och då. Vi vet alla att det kan vara svårt att få barnen att slita sig från skärmarna, men här gäller det att vara påhittig och föreslå lite mer aktiva användningsområden för skärmarna: Ta en promenad och skype:a samtidigt med farmor, ge dig ut i naturen och köra geocaching, eller sätt på en video med Dolly style och dansa loss i vardagsrummet.

Begränsad skärmtid för trötta barn

barn-skarmtid
Något som ofta lyfts fram i rapporteringen kring skärmtid är att skärmarna skulle kunna påverka barnens hjärnutveckling negativt. Björn menar att det ännu inte finns någon säker grund för det i forskningen. Exakt hur det uppkopplade livet påverkar barnens hjärnor kommer vi kanske att få svar på först om 20 år.

– Det finns forskning som visar att det blå ljuset från skärmen rent kemiskt påverkar hjärnan på ett sätt som inverkar på sömnen. Så har du barn som är onormalt morgontrötta, eller inte sover tillräckligt länge, kan det vara idé att begränsa skärmtiden och inte låta barnen använda skärmen för sent på kvällen, säger han.

Det finns också psykologiska aspekter av skärmtid, och här gäller det att som förälder försöka vara uppmärksam på vad ens barn gör på nätet och hur de mår, om det förekommer trakasserier eller mobbning på internet och i sociala medier.

– Jag tror på att börja prata om internet och det som försigår i skärmvärlden redan med små barn. Var intresserad och visa att du bryr dig om vad de gör, bygg upp ett förtroende. Det kommer du att ha igen när
barnet blir större, säger Björn.

Som med det mesta när det gäller föräldraskap handlar det med andra ord om att vara närvarande, engagerad och intresserad. Ju mer kunskap du har om vad ditt barn använder skärmen till, vad som händer i sociala medier och hur barnen upplever sin vardag på nätet, desto lättare blir det att hjälpa dem att få en hälsosam digital vardag.

Tre mama-läsare svarar: Hur mycket skärmtid har dina barn?

Victoria Enbäck, 43, mamma till Oskar, 13, och Milla, 9.

Viktoria om sina barns skärmtid
– Vi har tre bestämda ”skärmdagar”. De andra dagarna får de titta på vanlig tablå-tv. På vardagarna är det efter klockan 17 som gäller, efter att de har gjort läxorna. På lördagar blir det mer skärm, men det får inte bli hela dagen. Vårt system fungerar hyfsat. Ibland blir det lite tjat och ibland vill de byta skärmdag om de inte hunnit spela så mycket.

 

Anna Lundblad, 45, mamma till Tindra, 11, och Lilly, 2, samt bonusmamma till Vincent, 9, och Isabel, 7:

Anna om sina barns skärmtid
– Vi är inte så strikta och har inte satt någon maxtid eller speciella dagar. Däremot har vi bestämt att barnen inte får hålla på med skärmar för nära läggdags, så efter middagen brukar vi köra skärmfritt. I perioder har de stora barnen bara fått spela spel om de spelat tillsammans, då blir det en bra samarbetsövning. Det är sällan bråk om skärmtid, barnen accepterar för det mesta när vi säger att det är dags att lägga undan paddan eller telefonen.

 

Mona Davidsson, 47, mamma till Lizeth, 8:

Mona om dotterns skärmtid

– Vi har inga konkreta regler, skärmtiden beror på vad Lizeth gör. Har hon tittat på ”Fixa rummet” i två timmar säger jag att det är dags att göra något annat, men oftast använder hon skärmen till många olika saker. Hon spelar, lyssnar på musik, tittar på tv, slår upp ord. Vissa dagar tittar hon inte alls. Så länge hon använder skärmen varierat och den inte tar tid från att gå ut eller röra på sig ser jag inga problem.

Text Cecilia Billgren
Foto: Bulls, iStock

Denna artikel är tidigare publicerad i mama nr 6 2016, som går att läsa digitalt i appen mama PLUS – dessutom gratis för alla prenumeranter!

mama-plus-app-logga

NUVARANDE Avskärmad eller påkopplad – hur mycket skärmtid är lagom för barnen?
NÄSTA Veckans förlossningsberättelse – Daisy tog med sin mamma till sjukhuset