Sanna Lundell har identifierat tre olika typer av förstagångsgravida. Känner du igen dig?

Par som är på smällen för första gången är bland de härligaste jag vet att slå mig i slang med. Så oanandes, så bergfast säkra på vad som komma skall, eller totalt neurotiska och livrädda för allt. Oftast tillhör de någon av tre följande kategorier:

1. De där som på fullt allvar tror att livet kommer att fortsätta precis som det var före bebben. Som inte har ställt in safarituren i Krugerparken strax efter förlossningen, som planerar att ta med sig det lilla livet på restauranger och barer och låta bebisen somna under bordet på efterfesten. De ska fortsätta sina heltidskarriärer (amma kan man ju göra på kontoret!) och träna triatlon så fort ungen har kommit ut.

2. The soon to be-päron med 1 000 frågor och inga svar. Som anar att livets största förändring är i vardande och därför känner att livet är utom kontroll. Därför försöker de förbereda sig enligt konstens alla regler. Flyttar till ett barnvänligt radhus, barnsäkrar ditot enligt konstens alla regler och köper vagn i vecka 10. De är storkonsumenter av profylaxkurser, förlossningslitteratur och mvc-besök och har ställt bebben i kö på dagis innan den blev till.

3. De som blundar. Som trots att det syns med all önskvärd tydlighet inte riktigt har fattat att de ska bli föräldrar. Som tar det som det kommer och ser helt frågande ut när man undrar om de har köpt bebiskläder, var de tänkt att föda eller om de ska bo kvar i ettan eller byta till större när bebisen kommer.

Själv var jag en kombo av ettan och trean. Totalt aningslös, men ändå fast besluten om att livet skulle rulla på som vanligt. Så här i efterhand kan jag konstatera att det hade varit skönt att ha läst åtminstone någon liten bok. Köpt åtminstone en sparkdräkt. För chocken blev så oerhört massiv. I synnerhet eftersom min etta kom tio veckor för tidigt rakt i famnen på en mamma som aldrig hade hållit i en bebis tidigare.

Babychocken kan man aldrig komma undan. Det blir nämligen aldrig någonsin som man hade tänkt sig. Jobbigare, lättare, härligare, knäppare. Det måste kategori ett och två bara inse. Hur mycket man än har förberett sig så kan man ändå aldrig föreställa sig vad som väntar där på andra sidan förlossningen. Man kan bara inte greppa hur det där lilla livet kommer att ockupera ens känslosfär och att Krugerparken och triatlon kommer att framstå som totalt ointressant när man kan snusa på en baby. Men det är just det som är det härliga. Livets största överraskning. Världens roligaste kris.

NUVARANDE Sanna Lundell: ”Att få barn är världens roligaste kris”
NÄSTA Camilla Läckberg: ”Jag älskar lättsam kultur”