mamas chefredaktör Anna Zethraeus har precis blivit trebarnsmor och tar mammaledigt ett tag. Här berättar hon om förlossningen.

ÄNTLIGEN BLEV DET SÅ DAGS för tredje lilla bebisen att komma ut. På en shoppingrunda i antikaffärskvarteren, bland dammigt porslin och broderade kuddar började värkarna komma regelbundet varje kvart. Toppen tänkte jag och Melker, åkte hem, ringde och sa gonatt till barnen som praktiskt nog redan fanns hos mormor. Och så körde vi lite klassiskt fredagsmys med juice, nötter och Micke Nyqvist-film. Nu hade värkarna tilltagit så jag ringde förlossningen. En barsk nattbarnmorska svarade.
”Har du tagit några alvedon?” frågade hon.
”Men”, sa jag ”jag har ju inte huvudvärk – jag ska ju föda barn!”

Jomen hon tyckte att man kunde gott ta några alvedon. Sex-sju minuter var alldeles för lång tid mellan värkarna för att komma in! Jag kunde åtminstone vänta tills vattnet gick. Fast jag förklarade att barn nummer två kom ut åtta minuter efter det att vattnet gick sa hon tvärsäkert att med trean tar det ALLTID längre tid. Jag står på mig och vi åker in ändå. Och naturligtvis blev vi inskrivna, fem cm öppen och tre minuter mellan värkarna. Efter en dryg timme går vattnet. Och i samma sekund är hela bebisens huvud ute. I mina trosor som jag inte hunnit ta av mig. Melker ringer på klockan så barnmorskan kommer – hjälper mig av med underkläderna och upp i sängen. Då kommer hela bebisen ut. Oj oj, fnissar barnmorskan, nu får jag bjuda på tårta, det måste man när man inte hinner få på sig handskarna.

Nu är han här, Levis!

Jag får upp den lilla hala bebisen på magen. Ett mirakel, finaste ungen i världen, precis som sina storasyskon. En liten kille. Känner mig lycklig, stark och helt osårbar. Och dessutom: glad över att man lyssnar till sin egen kropp och inte på bistra barnmorskor som vill att man ska föda hemma i hallen.
En annan som vet att det är ett lika stort mirakel varje gång man föder är fyrabarnsmamman Pernilla Wahlgren (sidan 36 i nya mama nr 11, ute den 25/9)) – och missa inte vår härliga gravidspecial!

PS. Nej såklart kan man inte föda barn och göra tidning samtidigt. Från och med nu är jag mammaledig, fast jag finns med på ett hörn och kommer att berätta om mammaledigheten för er på den här sidan. Under tiden sitter Jennifer Jansch vid rodret på mama-skutan.

NUVARANDE ”Jag får upp den hala bebisen på magen”
NÄSTA Veckans stjärnmamma