I Sverige föds nästan alla barn på sjukhus. Men det finns de som utmanar normen. ”Jag var helt lyrisk, det var en underbar förlossning”, säger Camilla, som valde att föda hemma.

För hundra år sedan födde så gott som alla hemma – i dag blir hemmaföderskan betraktad som udda. Hur blev det så? Helena Lindgren, barnmorska och nybliven doktor i medicinsk vetenskap, har skrivit avhandlingen ”Hemförlossningar i Sverige 1992–2005, en studie av 1 025 planerade hemförlossningar”.
Hon har själv fött barn hemma och som barnmorska har hon assisterat många andra.
– Kvinnor kan faktiskt föda! Det sorgliga är att vi börjar förlora tilltron till vår egen förmåga att göra det.

Det har blivit alldeles självklart att vi ska lägga våra barns födelse i andras händer, säger hon.
– I våra nordiska grannländer och i England och Holland har de en annan syn på vad som kan vara en lämplig plats för en förlossning.

År 2007 föddes drygt 107 000 bebisar i Sverige. Ett hundratal av dem föddes i så kallade assisterade hemförlossningar, det vill säga med en eller två barnmorskor på plats. Den låga siffran är ganska konstant år från år. Förklaringen är, enligt Helena, brist på hemförlossningsbarnmorskor eller pengar.
– Vi är bara knappt tjugo barnmorskor i hela Sverige som arbetar med hemförlossningar. Vi är ojämnt fördelade över landet dessutom. Det beror på att en barnmorska, som är anställd av landstinget, måste ha en beredskap att rycka ut till en hemförlossning i tre veckor före det utsatta förlossningsdatumet och i två veckor efteråt. Och det går inte arbetsgivaren med på, säger Helena.

Vad är då poängen med att föda hemma?

– Många kvinnor känner sig tryggare i sin hemmiljö. Och även mer i kontroll av sin egen kropp och födelseförloppet. Den som är frisk och har haft en normal graviditet kanske till och med väljer att vara ”utom räckhåll” för den traditionella vården.

Helena listar några av de saker som kvinnorna i hennes studie har angivit som anledning till att föda hemma:

Att inte vilja förflytta sig när förlossningen redan har börjat.

Att inte vilja ha bedövning eller andra medicinska insatser som fjärmar dem från förloppet.

Att undvika att mitt i förlossningen konfronteras med främmande personer och att inte riskera att förlora kontrollen över sitt barns födelse.

Helena Lindgren pekar i sin studie på att skadefrekvensen vid assisterade födslar i hemmet är lägre på flera områden, bland annat när det gäller allvarliga bristningar i kvinnans underliv.
– Men visst finns det risker med att föda hemma. Man vet ju aldrig om en förlossning har varit normal förrän efteråt, när den är över. Ingen förlossning är den andra lik, varken hemma eller på sjukhus.

Vilken är den största risken?
– Oförutsedda komplikationer kan naturligtvis inträffa, men det vanligaste problemet är att förlossningen blir oplanerat oassisterad.

Helena tycker att alla kvinnor ska garanteras en barnmorska när de ska föda, var det än är – på sjukhus eller hemma.
– Det ska inte behöva vara ett riskmoment att välja att föda hemma.

Camilla födde sonen Manne hemma i badkaret

I dag arbetar Camilla själv inom sjukvården, men när hon skulle föda sitt första barn för åtta år sedan var hon bara en förväntansfull blivande mamma – som hade gått två veckor över tiden.
– På bb avstannade plötsligt värkarbetet. ”Nej, kejsarsnitt väntar vi med”, avgjorde en läkare som gick förbi. Själv begrep jag ju ingenting, berättar Camilla.

Hon fick till slut kejsarsnitt, men för lilla dottern Cosmo blev väntan för lång. Hennes reserver var slut och hon orkade inte leva.
– Det har tagit mig åratal att bearbeta sorgen, säger Camilla. Att jag var sviken av sjukvården, som varken gav någon förklaring eller tog något ansvar, gick först senare upp för mig. I dag tycker jag att sjukhuset borde ha gjort en Lex Maria-anmälan.

När Camilla blev gravid igen tog hon kontakt med en barnmorska som följde med in till sjukhuset när det blev dags.
– Men när jag kom in överväldigades jag av alla kroppsminnen från förra gången. Värkarna blev allt svagare och Viggo förlöstes med sugklocka.

Nu hade Camilla bestämt sig. Nästa barn, sonen Manne, födde hon hemma.
– Där satt jag i mitt sköna, heta bad och lät kroppen göra sitt. Jag var helt lyrisk, nästan extatisk, och kände hur Manne långsamt skruvade sig neråt. Det var underbart.

Fjärde barnet, Lisa, föddes också hemma.
– Man har alltid ett eget ansvar, var man än väljer att föda. Det är ju vi själva som får leva med konsekvenserna – vilka de än är.

Föda hemma är ett riktigt mirakel

Elin var så övertygad om att hon ville föda barn hemma att hon anmälde sig och sin man Niklas som medlemmar i före­ningen Föda Hemma innan hon ens blev gravid.
– Jag är uppvuxen på landet och har väl lärt mig av djuren. De mår bäst om man lämnar dem ifred när de föder. Och man får inte flytta en dräktig ko de två sista veckorna. Men vi människor ska ut och åka med värkarbetet i full gång? Nej tack!

När Elin blev gravid var det knepigaste att hitta en barnmorska eftersom Elin och Niklas bor längst ut på Djurö i Stock­holms skärgård.
– Men vi hade tur och fick tag i en underbar person, säger Elin. När det var dags dröjde det visserligen ett tag innan hon hann fram, mest för att jag väntade så länge med att ringa.

Elin födde Nemo stående, med armarna om Niklas hals. Och lyckan var fulländad när hela familjen somnade hemma i sin egen säng. Ett och ett halvt år senare var Emrik på väg. Den här gången var barnmorskan på plats från start och processen blev densamma som förra gången, fast längre och smärtsammare.

För familjen slutade notan på drygt 16 000 kronor. Väl spenderade pengar, tycker de. Blir det fler barn är det föda hemma som gäller, om allt är normalt förstås.

I dag är Elin ordförande i Föda Hemma. Hon önskar att den förlossningspeng som finns i Stockholm ska bli tillgänglig över hela landet – och att många fler ska få uppleva miraklet att föda hemma.

Föda hemma går bra men bara i Stockholm

Stockholms läns landsting betalar som enda landsting för hemförlossning. De ställer dock vissa krav som att kvinnan inte är förstagångsföderska, att hon inte fått kejsarsnitt tidigare och att transport till närmaste förlossningsklinik kan ske på max 40 minuter.

För att få bidraget på artontusen kronor måste man ansöka, barnmorskan kan i regel hjälpa till. Ersättningen täcker även kostnad för barnläkarkontroll efter förlossningen och går direkt till vårdgivaren.

I Holland föder en tredjedel hemma

Holland är det land i västvärlden där över­lägset flest föder hemma, 30–35 procent. De flesta andra länder gör som vi i Sverige. Efter en bedömning av riskerna rekommenderas cirka en tredjedel av alla gravida holländskor att föda på sjukhus. Av de resterande två tredjedelarna föder cirka hälften hemma. Restiden till närmaste bb är ofta kort i Holland. Föda hemma-kit med navel­-klämma, underlag med mera finns att köpa i affärerna.

Publicerad i mama gravidbibel nr 1, 2009.