Dyra prylar duger inte – det är föräldraskapet som ger oss högst status i andras ögon. ”Alla beundrar ett lyckat familjeliv”, säger trebarnsmamman Marie Söderqvist Tralau, som skrivit en bok om status.

Status – Smaka på ordet. Om du genast blir aningen irriterad är du inte ensam – att prata om status är laddat, att erkänna att man bryr sig om vilken status andra (och man själv) har i det närmaste förbjudet.

Hela idén att jämföra sig och sin familj med andra, mäta sig med grannen mitt emot eller mamman vid gungorna, bär oss emot. Ändå är det förstås svårt att låta bli. Har de inte en betydligt tjusigare trädgård, mer väluppfostrade ungar och dessutom semesterhus på Mallis? Antydde inte mamman att hon visst ska återgå till sitt toppjobb – men inte förrän det passar henne?
– Svenska föräldrar är väldigt jämförande. Att bli mamma eller pappa innebär ytterligare en måttstock att mäta sig mot, säger Marie Söderqvist Tralau, vd för analysföretaget United Minds och författare till nya boken ”Status – vägen till lycka”.

Boken bygger på intervjuer med tiotusentals personer i olika länder och handlar om vad som är status på olika ställen i världen, och varför. Det visade sig att familjelivet påverkar människors status i väldigt hög grad.
– Det är inte prylar och fina skolor som toppar föräldrarnas statuslista, det är att ha tid med sina barn och prioritera dem, säger Marie, själv mamma till tre barn.
– Att styra över sin tid är också hög status i alla kulturer. Det signalerar status att kunna ta långledigt för att göra en resa med hela familjen, det är något många skulle vilja men inte kan göra.

Vad är status, vad består den av?
– Ungefär samma saker som gör oss lyckliga: långvariga relationer, god ekonomi, bra utbildning och god allmänbildning, lyckat familjeliv. Status handlar om att få andra människors beundran, och det vill vi alla ha.
– Men det räcker inte med en tjusig bil eller en dyr handväska, det är knepigare än så. Riktigt hög status kan inte köpas för pengar.

Några av de allra viktigaste statusmarkörerna för oss svenskar är att vara allmänbildad, att vara duktig på jobbet, att ha arbetat ihop en egen förmögenhet – och att vara en ”engagerad och duktig förälder”.
– När vi tvingade människor att välja mellan att vara duktiga på jobbet och att vara goda föräldrar valde nästan alla föräldraskapet. Hellre vara en god förälder än att ha tjänat ihop en egen förmögenhet, säger Marie.
– Det är något som alla ser upp till hos andra. Ung som gammal, rik som fattig, man som kvinna, hög- och som lågutbildad, norrlänning som skåning, tycker att det ger status att lyckas som förälder. Och vice versa, att det är omöjligt att ha hög status om man misslyckas på just det området.

När du säger misslyckas som förälder, vad menar du då?
– Att ens barn har stora problem och mår dåligt, eller att man som förälder har dålig kontakt med barnen, aldrig träffar dem eller struntar i dem. Att skälla på barnen offentligt eller slå dem ses också som misslyckat i Sverige. Det skiljer oss från till exempel USA, där många tycker att det ingår i det goda föräldraskapet med en örfil då och då.

Enligt undersökningen finns tydliga men outtalade regler för vad som ger status hos svenska föräldrar. Allmänbildning står högt i kurs, liksom att fixa allt själv – dock utan att klaga eller gå in i väggen.
– Vi lever i en riktig duktighetskultur. Som svensk mamma förväntas man klara precis allting – barnen, hemmet, jobbet, relationen – och vi ser inte med blida ögon på den som köper hjälp. I många andra länder är det status att ha råd med barnflicka eller trädgårdsmästare. Här ska man göra hela jobbet själv, då blir man beundrad, säger Marie.

Varför har det blivit så här i Sverige?
– Vi har tagit bilden av moderskap från våra mammor, som oftast jobbade mindre än vi gör utanför hemmet, och kombinerat den med den moderna mannens karriärsyn. Nu ska vi leverera på alla fronter. Dessutom ska vi vara lyckliga! För det ger ännu mer status.

Det är ju ett orimligt ideal.
– Ja, verkligen. Men det är det som är svårt att uppnå som ger högst status. Det är därför kända personer sällan erkänner att de har en massa folk som hjälper dem. De får det gärna att framstå som om de både har superkarriär och är hemma med barnen, samtidigt.

Tänker du själv mycket på status och vilken status du har?
– Ja, självklart. Det gör alla. Att sträva efter status är en biologisk drift hos oss människor, den är lika stark som vår vilja att föröka oss.

Men är det inte höjden av kylighet och ytlighet att hela tiden tänka på folks status?

– Vi rangordnar varandra hela tiden, oavsett om vi erkänner det. Spelreglerna är bra att kunna, för man kommer inte undan spelet, även om man låtsas att man inte bryr sig.

Enligt er lista har du hög status.
– Jag prickar inte in allt på listan, men en del… En grej som drar ner min status är att jag erkänner att jag köper hjälp i hemmet, det är inte så hög status i Sverige.

Du har tidigare skilt dig, drog det också ner din status?
– Det är så klart att det påverkar, jag blir också imponerad av folk som hållit ihop länge, vem blir inte det? Det är status med långa relationer och att ha gamla vänner. Det visar dels att man är en person som orkar hålla kontakten, dels att man är någorlunda trevlig att umgås med. Annars skulle man ju inte ha några vänner kvar.

Vilka svenska kändisar har hög status?
Cristina Stenbeck ligger bra till, hon är superskärpt, ödmjuk, verkar ha koll på allt och har nu blivit mamma också. Zlatan har jättehög status, han kommer undan med mycket tack vare sin enorma talang och sitt självförtroende.
Anders Borg har också många rätt – han är duktig på sitt jobb, allmänbildad, tjänar bra och satsar samtidigt på att vara en bra pappa. Och Martina Haag – hon har varit gift länge och tjänat ihop sina egna pengar.

NUVARANDE Barn är lika med status
NÄSTA Kicken i The Poodles: ”Kärnfamiljen är min största dröm”