Singelkompisarna Pia och Anija fick barn med bara ett par månaders mellanrum. I stället för att bo själva bestämde de sig för att flytta ihop. Nu bor de med sina barn i ett hus i skärgården. "Vi trivs verkligen med varandra", säger Pia.

Pia Davidson

Ålder: 42.

Familj: Sonen Primus, född i mars 2012. Sammanboende med Anija och hennes dotter Esmeralda (se nedan).

Gör: Föräldraledig teaterscenograf.

Bor: Yxlö, utanför Nynäshamn.

Anija Johansson

Ålder: 41.

Familj: Dottern Esmeralda, född i juni 2012. Sammanboende med Pia och hennes son Primus (se ovan).

Gör: Föräldraledig, arbetar inom socialtjänsten.

Bor: Yxlö, utanför Nynäshamn.

I taket hänger pastellfärgade ballonger efter Primus ettårskalas. De skulle kunna vara vilken barnfamilj som helst. Två vuxna och två barn i en idyllisk röd trävilla med vita knutar. Men barnen som leker på golvet i vardagsrummet är inte syskon och deras föräldrar lever inte i en parrelation. Pia Davidson, 42, är mamma till Primus och Anija Johansson, 41, är mamma till Esmeralda, tio månader. När de först lärde känna varandra på 90-talet var de två snowboardåkande tjejer som visserligen ville bilda familj, men inte just då. Livet skulle ta ett par slingriga krokar innan de hamnade under samma tak i Stockholms skärgård.

2011 lyckades både Anija och Pia bli gravida genom ivf i Danmark. Anija hade levt som singel ett par års tid och bestämt sig för att försöka skaffa barn på egen hand. Pia hade gått igenom ivf-behandlingar med sin dåvarande sambo utan resultat. Trots det valde hon att fortsätta efter att förhållandet tagit slut. När Primus äntligen kom till världen våren 2012 kände Pia inget behov av att dela vardagen med någon annan.
– Första tiden med honom ville jag bara njuta av att han var här. Jag trivdes med att bo ensam i min lilla stuga och hade folk som hälsade på för att titta på bebisen.

I juni 2012 föddes Esmeralda. Anija trivdes bra i sin centrala trea och hade vänner och familj boende hos sig första tiden. Längtan efter livet på landet växte sig dock allt starkare.

Några månader tidigare hade hon och Pia börjat prata om att hyra något ihop. Under hösten 2012 fastnade de båda för annonsen om villan ute på Yxlö. Singelmammorna blev sambor.

Att deras relation är vänskaplig är gran­narna ute på ön väl införstådda med, men i andra sammanhang kan det bli missförstånd. Det har till exempel blivit tydligt nu när de har upptäckt att de fungerar så bra ihop att de tittar på hus att köpa tillsammans.
– Mäklaren tror att vi är ett par, ”din tjej ringde” sa han till mig, säger Pia.
– Äh, de som tror att vi är ett kärlekspar får väl tro det, säger Anija och viftar avvärjande med handen.

Men ibland är det svårt att hitta de rätta orden inför varandras släkt.
– Jag berättade för pappa om en julklapp jag hade fått från ”svärmor”, alltså Pias mamma, och han var lite sådär ”Svärmor? Är det så? Du måste berätta om det blir så”, skrattar Anija.

Relationen mellan Esmeralda och Primus har blivit syskonlik. Även om de har sina egna mat- och sovrutiner och ett eget liv med sin mamma är de vana vid, och trivs i, varandras sällskap. När Anija och Esmeralda nyligen åkte på semester till fjällen, märkte Pia en förändring hos Primus direkt.
– Han blev mycket mer rastlös och ville vara hos mig hela tiden.

Anija lyssnar på Pia med blicken fäst på Esmeralda som återigen tagit sig ner på golvet.
– Alltså bara tanken på att hon kunde suttit ensam och lekt i lägenheten inne i stan får mig nästan att börja grina.

 Det är inte bara barnen som har kommit att dela vardag. Pia och Anija har en gemensam kassa för utflykter, ett städschema och i en gemensam kalender skriver de upp planer för veckan och månaden. Något de båda uppskattar är att hela tiden ha någon att dela stort och smått med, alltifrån hur barnen sovit under natten till diskussioner om politik och livsåskådning. Några nackdelar med att bo tillsammans har de inte upptäckt än, trots att de föräldralediga mammorna tillbringar det mesta av dygnets tjugofyra timmar ihop.
– Gud så fånigt det låter att ”det här är bra” och ”det här är bra”, men det är faktiskt så. Vi trivs verkligen med varandra, säger Pia.

Vissa saker sköter de enskilt. De storhandlar ihop, men köper sina egna varor och äter oftast middag på de tider som passar dem själva. Något enstaka plagg har Esmeralda ärvt av Primus, men annars har de sina egna saker.
– Vi hade nog tänkt att vi skulle ha mer gemensamt när vi först flyttade hit, men sedan har det fallit sig naturligt. Det är klart att vi kan låna blöjor eller mat av varandra, men var och en har sitt. Vi har till och med egna hyllor i kylen, säger Pia.

Än så länge sköter de sitt eget barn, men i framtiden planerar de att hjälpas åt med praktiska saker som att hämta och lämna på förskola. De har samma syn på uppfostran (båda pratar om danske familjeterapeuten Jesper Juul) och hoppas utöka familjen. Anija vill absolut att Esmeralda ska få syskon. Pia utesluter inte heller fler barn. En annan kompis som också skaffat barn på egen hand via ivf är intresserad av att flytta in om det gemensamma husköpet blir av. En partner känns än så länge långt bort för småbarnsmammorna. I dag vet de inte hur det skulle påverka deras boendesituation.
– Men det är en sådan sak vi måste prata igenom om vi ska köpa hus ihop, säger Pia, som tror att okonventionella boendeformer blir vanligare i framtiden, ”det är hur bra som helst att bo så här”.
– Ja, säger Anija. Det var inte såhär jag tänkt mitt liv, men det blev väldigt bra ändå.

LÄS OCKSÅ: Jessica är kombomamma: ”Folk undrar om man får göra så här”

NUVARANDE Singelmammorna Anija och Pia hyr ett hus ihop: ”Mäklaren tror att vi är ett par”
NÄSTA Jessica är kombomamma: ”Folk undrar om man verkligen får göra så här”