Glöm sopande curlingmammor och drillande tigermorsor - nu gör flipperföräldern efterlängtad entré.

Låter du dina barn cykla själva till skolan, fixa mellisen eller packa gympapåsen utan din övervakning? Då kan du vara den nya flipperföräldern! Flippermamman vill att barnen ska vara hyfsat självständiga för sin ålder. Deras barn blir inte lika bortskämda och överbeskyddade som curlingförälderns.

I stället skjuter flipperföräldrarna försiktigt ut barnen i livet och låter dem studsa fram och tillbaka som flipperkulor, få sina törnar och samla livspoäng på egen hand. Om de faller igenom, vilket de gör ibland, står mamma och pappa där och fångar upp dem och låter dem hämta nya krafter innan de skickas ut på banan igen.

Skribenten Erik Helmerson introducerade begreppet flipperförälder i DN i våras och några timmar senare hade ordet spridits, framför allt bland bloggande mammor. De flesta tog emot begreppet med ett ”äntligen”. Nu gick det att känna igen sig själv.

Flippern är en ny sorts föräldraskap där man ser till barnens egen förmåga att tåla tillfälliga motgångar, ta lärdom av problem och växa med successivt ökande ansvar. Eller är det kanske en gammal föräldrasort som gör comeback? När dagens mammor själva växte upp var det inte alls konstigt att cykla själv till simskolan eller värma en fryspizza i micron när man kom hem från skolan.
– Ja, det ligger nog något i det. Trender kommer och går i en pendelrörelse. Nu är curlingtrenden gammal. I framtiden kommer man att minnas 2005 och tänka att det var då som barnen blev bortskämda och inte kunde göra någonting själva, säger Erik Helmerson, själv pappa till två döttrar på 11 och 16 år.

Hans barn var ganska små när curlingföräldern kom på tapeten. Under årens gång har han mött trendens avarter.
– Det som jag har reagerat emot är när barnet alltid står i centrum. När det invaggas i en egocentrisk världsbild och blir som en liten hustyrann, säger Erik.

Han tar som exempel mamman i bekantskapskretsen som fortsatte att gå upp varje helgmorgon klockan halv sju för att göra frukost åt sin dotter. Även sedan dottern hade hunnit fylla åtta, nio år.
– Allvarligt. Kom igen!

Just motreaktionen till curling banar vägen för flipperföräldern. Och det handlar inte om att låta barnen fostra sig själv utan om att hjälpa dem att växa. Att lära dem breda sina egna mackor till frukost, om de känner för att gå upp i ottan på helgerna. Något som hela familjen mår bra av, inte minst barnet som får självförtroende av att klara saker på egen hand

Föräldratyperna just nu:

FLIPPER:
Ger barnen utrymme och eget ansvar. Nojar inte över om barnet går på nitar utan tror att han/hon utvecklas och lär sig av motgångar.

CURLAREN: Sopar frenetiskt isen framför sina framglidande barn för att de ska få en enkel och smärtfri väg mot vuxenlivet. De hämtar vid skolan med bilen och åker vidare mot aktiviteter, tar över barnens konflikter och låter barnen bestämma det mesta från klädval och middagsrätter till vart man ska resa.

TIGERN: Stenhårt inriktad på prestationer, barnen ska fostras till högpresterande vuxna. De får inte slösa tid på kompisar, tv eller dataspel. I stället drillas tigerns barn med fiolspel eller pianoklink i timmar varje dag utöver läxläsning.


HELIKOPTERN:
Slutar aldrig att hovra över sina barn trots att de vuxit upp. Ordnar studentbostäder, håller koll på barnens räkningar och fixar jobbintervjuer. Mobilen är deras främsta arbetsredskap för att ständigt hålla koll.

FACEBOOKAREN:
Vill vinna föräldra-SM genom att hämta tidigast på dagis, åka på de härligaste aktiviteterna, ha mysigaste fredagsmyset och mest hembakade bullarna. Allt förevisas på Facebook. Mys!

NUVARANDE Flippermamman – nya föräldratypen
NÄSTA Färgad dagkräm – smidigare än foundation