Får en god mor jobba eller måste hon satsa allt på barnen (vi säger bara anknytningsteori ...)?

Flest heltider i USA

  • I USA jobbar 60 procent av alla arbetande mammor heltid. I Sverige 50 procent efter sin föräldraledighet.
  • I USA arbetar 24 procent av alla kvinnor deltid, i Sverige 41 procent.
  • I USA är 30 procent hemmamammor, 
i Sverige cirka 10 procent.

Källor: SCB, Time och Wombri.

Är långtidsamning lösningen?
”Are you mom enough”, frågar rubriken på tidningen Times omslag. En 26-årig, vacker kvinna med nedhasad tröja tittar rakt in i kameran. En liten grabb står bredvid. En fyraåring som diar sin mors nakna bröst.
Den provokativa omslagsbilden blev inte oväntat en av årets mest delade och debatterade på sociala medier. ”Varför anknytnings­teorin driver mammor till ytterligheter”, var rubriken på artikeln som ifrågasatte de senaste 20 årens globala ”mammakultur”.

Enligt anknytningsteorin, som också gjort stort avtryck i Sverige, hänger ett barns utveckling på hur väl det lyckats knyta an till sina föräldrar. Föräldrarna bör uppfatta varje signal och möta varje behov för att deras barn ska bli trygga och harmoniska. En ”riktig” mor föder naturligt utan smärtlindring, gärna hemma, ammar länge, låter barnen sova i föräldrarnas säng och bär i stället för rullar vagn. Socialt liv får gå på sparlåga. Barnen går först.

Känns det igen? ”Föräldraskap handlar numera mer om föräldrars hängivenhet och uppoffringar för sina barn, inte om att uppfostra dem till självständiga ungar”, skrev Kate Pickert i Times. Hon menade att anknytningsteorin har gjort miljoner föräldrar över hela världen till curlare, men är curling verkligen bra för mammor – eller barn?

Nej, säger journalisten Judith Warner i Washington Post, som tycker att ”moderskapskulturen” har gått för långt. Den har gjort oss oroliga och fyllda av ångest för att göra fel. I boken ”Perfect madness: Motherhood in the age of anxiety” skriver hon att den leder till ”en kvävande cocktail av skuld, ångest, bitterhet och ånger”.

Alla föräldrar vill göra det som är bäst för sina barn. Men hur långt ska vi gå? Vad är bra nog? Vad hände med att det räckte med att vara tillräckligt bra som mamma? Numera är det lika med att vara en slacker. Judith Warner tror att mammakultens tuffa ideal och krav – det vi i Sverige kallar ”livspusslet” – får många att ge upp. I stället för att kanalisera sina ambitioner och sina behov att utvecklas, så lägger de all energi på sina barn och hem. Men när kvinnor lägger all energi på att för­söka vara den perfekta mamman, utan tid att tillgodose sina egna behov, känner de sig till slut ouppskattade och otillfredsställda.

Känslan av att inte få uppskattning, trots allt man gör för sina familjer, gör kvinnor arga, menar Judith Warner. En ilska som ofta riktar sig mot de systrar som gjort andra val. Journalisten Leslie Morgan Steiner gav för några år sedan ut ”Mommy wars: Stay-at-home and career moms face off on their choices, their lives, their families”. Boken handlar om det som medierna brukar kalla ”mammornas krig”. Den slog ned som en bomb i den ständiga skolgårdstävlingen: Vilka är de bästa mammorna?
– Har vi alla en catfight med oss själva om vad som är bäst för barnen? Är det därför vi är så bitchiga mot kvinnor som gör annorlunda än vi själva, frågar Leslie Morgan Steiner.

– De har en diskussion som vi i Sverige tycker att vi har löst, säger Karin Pettersson, Aftonbladets politiska chefredaktör och USA-kännare, som just nu är mammaledig.

Hon tycker att vi har blivit lite självgoda. Vi tar det vi har för givet.
– Vi behöver påminna oss om vilka fantastiska system vi har byggt upp med föräldraförsäkring, rätt till dagis och maxtaxa.

Vi har också stora strukturella problem kvar, menar hon. Trots att majoriteten kvinnor är högre utbildade och mer kvalificerade än majoriteten män, har de fortfarande lägre löner och svårt att göra karriär.
– Föräldraförsäkringen som den används i dag har en tendens att bli en kvinnofälla, säger Karin Pettersson.

I Sverige har arbetsbördan för dem som har ett jobb ökat kraftigt de senaste tio åren. Aldrig förr har vi jobbat så mycket. Men det betyder också att allt fler mammor ger upp om att kunna kombinera familj och jobb.

För tio år sedan arbetade 34 procent av alla mammor deltid, i dag gör 41 procent det.

Mammakriget i USA handlar om hur enskilda mammor lyckas lösa sina privata livspussel, inte om hur samhället och arbetslivet kan underlätta. Och det är ett synsätt som vi är på väg att importera.
– Vi pratar mer om livspussel och medelklassens våndor i stället för att diskutera de strukturella grepp som behövs. Vi skulle må bra av att diskutera jämställdhetsfrågor i stället för att lägga det på den enskilda familjen. Som rätt till heltid, delad föräldraförsäkring, mer utbyggd barnomsorg och andra systemlösningar, säger Karin Pettersson.

Ann Svensén
, policychef på RFSU, oroar sig för nästa generation. Yngre tänker att det är gammaldags att staten ska ”lägga sig i” vilka val de gör.
– De har samma individualistiska perspektiv som i USA och förstår inte hur viktigt det är för familjer och kvinnor med samhällsstruktur som barnomsorg och föräldraförsäkring, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Mammafokus i USA-valet

NUVARANDE Duger du, mamma?
NÄSTA Camilla Läckberg: ”Mina barn ska inte bli några brats”