Vad sägs om gråt-avläsare, krypskydd för bebisknän och värmesensor för barnmat? Butikerna svämmar över av säkerhetsprylar för barnen - och vi köper dem. "Barnvaktslarmet är en typisk grej man bara ska ha", säger Linda, 23, mamma till Alina, 1.

Ångsterilisator för nappflaskor, krypmuddar som skyddar bebisens knän när den kryper, matningssked med värmesensor som talar om för dig när maten har rätt temperatur, en gummiskål som fästs på glasspinnen och fångar upp den smälta glassen, ”lära gå-hjälmen” och den förmodligaste vanligaste säkerhetsprylen: Det trådlösa barnvaktsalarmet. Deluxe-varianten med infraröd funktion där du kan se ditt barn i både ljus och mörker går loss på 1 995 kronor.

På nätet finns ännu fler: Apparaten som läser av barnets gråt och indikerar om barnet är stressat, trött, irriterat eller hungrigt. Andningsalarm som signalerar om barnet slutar andas. Armband som varnar när barnet fått för mycket sol. Gummipipar som förhindrar den värsta smärtan om barnet slår huvudet i badkarskranen.

Alla som har besökt en barnbutik har sett prylarna som tycks skrika dig rätt i örat: ”Köp mig! Annars riskerar du att ditt barn far illa! Annars är du en dålig mamma!” Men är man verkligen dålig bara för att man hoppar över att handla en mätcylinder (som är lika stor som en treårings svalg och fungerar som ett mått på vad man inte ska ge till sina barn)? Har dagens föräldrar tappat tron på sin förmåga att skydda sina barn? Försöker vi köpa oss trygghet i form av säkerhetsprylar?

Gunilla Halldén, professor emerita vid forskningsenheten Tema barn vid Linköpings universitet, har forskat kring hur synen på att ta hand om barn har förändrats och skrivit boken ”Den moderna barndomen och barns vardagsliv”.
– Idén om att skydda sitt barn har alltid funnits. Förr skrämde man exempelvis barnen med berättelsen om brunnsgubben för att undvika olyckor. Men nu har barnolycksfallen gått ner väldigt mycket och det hänger ihop med att vi är så upplysta. I dag är barn ofta övervakade också, de är sällan ensamma.

Förändringen gäller HUR föräldrar väljer att skydda sina barn. Eftersom vi lever i ett individualiserat samhälle där vi gör våra egna val, är vi också ansvariga för de val vi gör. Går något fel i ditt barns uppfostran är det alltså ditt eget fel, så kan man sammanfatta dagens föräldrasyn.
– Vi lever i ett risk-, konsumtions- och valfrihetssamhälle, där prylar blir lösningen på det som ska garantera säkerheten. På 1940-talet och 50-talen hade föräldrarna hagar för att skydda barn som kröp. Man begränsade barnen för att de inte skulle bränna sig på spisen. De hade selar på barn när de var ute. För oss är detta väldigt främmande eftersom vi har en helt annan situation i dag. Vi begränsar inte barnen det på det sättet, utan inriktar oss mer på att skapa en säker miljö.

Hotet mot barnens säkerhet kommer utifrån på ett annat sätt i dag än för hundra år sedan.
– Numera finns det mer tillsatser i maten, och olika material som är farliga och kan ha en genetisk påverkan på barnen. Sådant kände vi inte till tidigare. Vi får hela tiden larmrapporter om sådant som är farligt, och det skrämmer upp småbarnsföräldrar.

Forskning om föräldraskap visar att de som skaffar barn nu ser det som en del av ett livsprojekt förenat med ett stort ansvarstagande.
– Unga vuxna som ska skaffa barn resonerar att det är viktigt att få barn. Att det är det svåraste i livet, förbundet med en massa krav, och att det är viktigt att göra det ansvarsfullt. Samtidigt är det en del av normaliteten att skaffa barn – de flesta i dag kan och får barn. Men eftersom vi lever i ett risksamhälle är man ansvarig för de val man gör. Så stora krav på föräldraskapet kan leda till att det blir viktigt att det blir lyckat, säger Gunilla Halldén.

Barn som projekt är en del av det moderna synsättet. Vi utformar själva vårt föräldraskap och det vilar inte på traditionella resonemang, ”så här har vi alltid gjort”, utan föräldrar ser både sig själva och sina barn som något unikt. Moderna mammor och pappor pusslar ihop sin barnuppfostran med hjälp av bitar från en mängd olika håll som nätet, föräldratidningar, bvc, böcker, vänner och föräldrar.

Är det svårare att vara förälder nu med alla budskap om farligheter?
– Det är inte svårare att vara förälder i dag, men oron har olika grund. I dag svälter inte barn ihjäl i Sverige och vanliga sjukdomar kan botas. Det gäller att inte bara se vad som är svårt, utan att se vad vi har.

5 FÖRÄLDRAR OM SINA MEST ONÖDIGA SÄKERHETSPRYLAR:

”En hopfällbar madrass”

Maria Ståbi, 27, mamma till Minja, 2:
– En hopfällbar madrass med höga kanter som man ska lägga mellan föräldrarna i sängen. Jag försökte använda den när Minja var nyfödd, men hon ville hellre ligga nära oss. Madrassen är onödig för man rullar inte på henne, man har koll fast man sover. Men jag förstår att folk köper den, särskilt förstagångsföräldrar som är nervösa. Man är inte van att en liten bebis sover i sängen och spädbarn är så ömtåliga, de kan inte skydda sig själva.

”Barnvaktslarmet”

Daniel Wihlstrand, 36, pappa till Alve, 3:
– Barnvaktslarmet. Bor man inte i ett slott så behövs det inte. Det ligger nästan ouppackad hemma, så det är en i princip meningslös pryl. Vi har använt det på natten bara för att man tror att man inte kommer att vakna om han skriker. Men det gör man.

”Ett larm – vi bor i en trea”

Linda Mignérus, 23, mamma till Alina, 1:
– Barnvaktslarmet. Jag vet inte vad jag tänkte. Vi bor i en trea och jag hör Alina i alla fall. Men jag har använt det när jag sitter på balkongen.

”En plastställning för bad”

Robert Källström, 29, pappa till Rut, 4:
– En plastställning som man lägger i badkaret. Bebisen ska ligga i ställningen. Tanken var att man skulle ha bägge händerna fria när man badade henne. Men det gick precis lika bra att hålla i henne.

”Barnsäkring för kökslådor”
Rebecka Woods, 27, mamma till Noah, 2:
– Säkerhetsprylen som man barnsäkrar kökslådor med. De är säkert bra i sig, men i vårt fall köpte vi dem, men använde dem aldrig utan plockade i stället bort de farliga sakerna. Vi tycker att det är bättre att lära Noah vad man får och inte får göra i stället.

NUVARANDE Är du också en trygghetsknarkare?
NÄSTA Miniguide: Är ditt barn moget för Facebook?