Sannas krönika. Barnen skulle gärna se att julpyntet aldrig städades bort, men Sanna Lundell njuter när tomtar och julgranskulor packas ned i sina lådor. Ligger det inte lite vår i luften?

Håller på att slakta granen här hemma. Rensar ut julen. Det är något så fantastiskt befriande i att slänga pepparkakshusrester, gammal knäck, stearinklumparna i advenstljusstaken och det där förbannade glittret som har ätit sig in överallt. För att inte tala om tomtarnas återmarsch ner i kartongerna. Och julgranskulornas.

Själen njuter. Få städningar är så tillfredsställande som denna. Det är någon slags annalkande vårkänsla i görningen, ett hej då mörkret och välkommen ljuset! Känns ta mig fan som om vitsipporna är på väg (det är de ju förstås inte, vi har ju vinter i en hel evighet till, men vi pratar känslor här nu)!

Det gäller att passa på när jag inte har tre motvilliga motståndsmän hemma. För satan i gatan vad barnen INTE vill städa bort julen. De skulle helst vilja ha jul året runt. Julens estetik är ju liksom som gjord för barn. Små minimän i konstiga färglada luvor som sjunger superenkla sånger och kommer med säckar fyllda av leksaker. Psykedeliskt pynt allover, julkrubbor med bedårande små Jesusbarn, blinkande lampor, stjärnor och änglar och smällkarameller, en aldrig sinande tillgång på godis och till råga på allt ett stort jävla träd INOMHUS. Låt det bara få vara kvar, snäääääällla mamma, säger de i kör så fort julröjningen kommer på tal.

Men nu är julivrarna på dagis, så jag skyndar mig att fylla svarta sopsäckar, tömmer kylskåpet på allt som smakar pepparkaka, sött och senap, fyller dammsugaren med barr, klättrar runt i fönstren, plockar ner julstjärnorna och gottar mig i framtidstro och hopp och längtan om vår och ljus och värme.

Om julen är barnens högtid så är januari definitivt mer i min smak. Det måste vara årets mest kravlösa månad. Vi har liksom inga förväntningar på det här lilla bihanget till månad överhuvudtaget, bortsett från våra drömmar om träning, nyttigt levene och en tom sprojlans ny kalender att fylla med härligheter. Inte mycket arbete att utföra, julen skapar ett komalikt tillstånd på de flesta arbetsplatser. Dagis har öppnat igen och vi har tröttnat så fett på att konsumera, umgås och resa runt i snömodden. Så januari, du må vara kall och intetsägande, men ack så härligt kravlös, välkommen!!!