När IT-bubblan sprack sålde han huset. Strax därefter skilde han sig från förste sonens mamma och fick dra in på den egna ekonomin. I dag är ”Lyxfällans” Patrick Grimlund omgift och nybliven pappa till Jack.

ANNONS
ANNONS

Patrick Grimlund

Ålder: 42.

Familj: Frun Sara, 39, tv-chef, sönerna Gustaf, 13, och Jack, 7 månader.

Bor: Östermalm, Stockholm, och hus på sörmländska landsbygden.

Gör: Programledare i ”Lyxfällan” i TV3 och ”Draknästet” i TV8.

Aktuell: Med sin första bok, ”Mer klirr i kassan”, skriven tillsammans med Magnus Hedberg.

Det är en hektisk tid för Patrick Grimlund. Förutom för ”Lyxfällan” är han även ny programledare för ”Draknästet” i TV8, och när vi ses sitter han med slutkorrekturet på sin första bok, ”Mer klirr i kassan”, skriven tillsammans med kollegan Magnus Hedberg från ”Lyxfällan”, en guide till hur man får kontroll över sin ekonomi. Och behåller den i livets olika faser.

Han och hans fru, tv-producenten Sara Grimlund, fick sonen Jack i januari och är mitt uppe i ett husbygge.
– Även om jag inte snickrar själv tar huset otroligt mycket tid i anspråk. Man får ju vara projektledare och göra regelbundna uppföljningar. Men i sommar ska vi flytta.

Lille Jack är Patrick Grimlunds andra barn. Han har redan sonen Gustaf, 13, från ett tidigare äktenskap.

Du var 28 år gammal när du blev pappa första gången. När Jack kom var du 41. Är det skillnad?

– Ja, men grundkänslan, den där euforiska glädjen, var densamma, även om det gått nästan tretton år sedan sist och jag blivit tryggare och äldre. Men det där med att hålla i ett spädbarn visade sig sitta i ryggmärgen. Och jag är inte lika rädd och stressar inte upp mig lika mycket när bebisen skriker.

Det är din frus första barn. Hur reagerar hon på din avslappnade attityd?
– Sara är väldigt cool som förstagångsmamma och ingen av oss stressar upp oss i onödan. Vi är ett bra team och vi växeldrar per automatik. Fast det är klart, hon är den som är inne och kollar andningen varje kvart.

ANNONS
ANNONS

Populär programledare, föreläsare, coach och snart författare. Och dessutom en framgångsrik fru. En lyckad karriär kan försvåra möjligheterna att umgås mycket med barnen. Under ”Lyxfällan”-inspelningarna och i samband med föreläsningar kan det till exempel bli mycket resor.
– Jag jobbar säkert någon timme varje kväll när barnen somnat, men jag är rätt flexibel och det funkar för mig även när jobbet flyter samman med övrig tid. Jag sätter inte auto-reply på mejlen när jag har semester. Men är vi på middag hos vänner sitter jag aldrig med telefonen och kollar.

Får du någonsin dåligt samvete för att du jobbar för mycket?
– Jag har inte den läggningen att jag går och grämer mig för sånt. Jag gör så gott jag kan under omständigheterna. Men jag spenderar mycket tid och pratar med Gustaf och leker med Jack och visar kärlek. Vad ska man då ha dåligt samvete för?

Patrick Grimlund med sönerna Gustaf och Jack.

ANNONS
ANNONS

Är du bra på att vara ”sträng”?
– Jag har hett temperament. Och så tycker jag att en skön och bra pappa ska våga vara tydlig och säga vad som är rätt och fel. Det kan man göra samtidigt som man är kärleksfull. Min äldste son är tack och lov en välartad och trevlig ung man, även om han ju ska in i tonåren nu.

Hur kommer du att hantera det?
– Jag kommer att vara väldigt vaksam och säkert vara den där föräldern som alltid hämtar efter fester. Jag vet ju hur jag var och kommer inte att vara så lättlurad.

Hur var du?

– Halvvild.

Vilken är din främsta styrka som förälder?

– Jag tycker att det är genuint roligt att leka med barn och kan vara riktigt barnslig när jag sätter den sidan till. Jack har inte kommit dit än, men jag minns att det var väldigt mycket att sitta på knä och leka med bilar med Gustaf, och visst, vid timme tre på bilmattan var man nog rätt slut. Och jag gillar barnprogram. Många är grymt roliga, som ”Häxan Surtant”, ”Doktor Mugg” och ”Svampbob Fyrkant”.

Har du haft någon nytta av dina erfarenheter som coach när det kommer till uppfostran?
– Jag tänker inte som en coach utan som en förälder, men visst, jag använder öppna frågor som inte är dömande och tar inte svaren för givna. Det gäller att fråga och utmana barnen, men mycket sånt kommer instinktivt, tycker jag. För mig är det väldigt viktigt att inte bara berömma dem för deras prestationer. Så har de varit på en aktivitet frågar jag om de haft kul i stället för hur det gick.

ANNONS
ANNONS

Patricks nya bok är ett slags ekonomisk fostran. I den ger han smarta ekonomitips för olika skeden av livet – till exempel när man får barn eller gifter sig. Men också hur man rent generellt kan förbättra sin ekonomi och vad man ska tänka på när man förhandlar med banken om exempelvis bolån. Den är en sorts överlevnadsguide för att slippa hamna i – eller få ont i magen av – ”Lyxfällan”.

Vilka råd ger du till småbarnsföräldrar?
– Gör en budget redan innan barnet kommer. Det tillkommer extremt mycket kostnader som de flesta inte ens tänker på. Självklara saker är barnvagn, bilbarnsstol och blöjor, men resevagnar, resesängar och inkomstbortfall missar en hel del. Och samtidigt som minst den ena föräldern, för en tid, måste gå ned i inkomst så kanske man märker att man måste bo större. Utgifterna ökar samtidigt som inkomsterna kanske minskar, vilket är en utmaning för de flesta nyblivna föräldrar.

Har du några exempel på vad man ska låta bli?
– Statusstress, framför allt. Man sneglar på varandras barnvagnar ungefär som man – kanske oftast män – kollar på varandras bilar. Det sker omedvetet eller medvetet, och då får man bara försöka intala varandra att den egna familjen är the shit. Kör ert race, ha era mål och har ni valt det här livet så var det vad ni ville ha. Då kan man leva med att dra in på andra saker.

Man borde inte helt enkelt låta bli att skaffa ungar?
– Nej, absolut inte. Barn är det bästa som finns! Känns det rätt i livet ska ekonomin inte vara något hinder, men du måste anpassa den, lägga om livsstil och prioritera andra saker. Livet blir inte som förut.

Patrick Grimlund är uppvuxen i det ekonomiskt välbärgade Lidingö, men kommer själv från ganska enkla förhållanden med en pappa som var egenföretagare i restaurangbranschen och en mamma som har kontorsjobb på en revisionsbyrå.
– Mamma var den generösa och givmilda under min uppväxt. Hon ville gärna skämma bort även om det inte alltid var så lätt. Pappa var den stränge och hade inga problem att säga nej. De var ganska olika och skildes också när jag var tio år.

Vad har det betytt för dig?
– Jag bodde hos mamma. Hos pappa var jag varannan helg, och ibland inte ens det. Jag tror att den där situationen har påverkat mig ganska mycket. Familjen är väldigt viktig för mig och jag vill verkligen ha tid med barnen. Jag har varit fotbollstränare för sonens lag och nyligen tog vi en far och son-resa till London eftersom det blivit så mycket fokus på hans nyfödde lillebrorsa. Då ville jag göra något tillsammans bara med Gustaf, vi står varandra väldigt nära.

Noggrannheten med ekonomin kom naturligt. Patrick blev tidigt medveten om pengars värde och har sedan tidiga tonåren arbetat på lov och helger för att dryga ut fickpengarna.
– Jag har alltid jobbat hårt. Som tidningsbud, på chipsfabrik, på lager, som diskare på kafé, som dörrförsäljare, reklamutdelare, jordgubbsplockare, restaurangbiträde och mera … Jag tävlar med Robert Aschberg om vem som har haft flest yrken.

När Patrick blev pappa första gången hade han precis tagit ut universitetsexamen, gått rätt in i arbetslivet och gjort karriär inom IT-branschen. Han hade ett stort hus. Han var gift. Allt var på plats när Gustaf föddes.

Men det var 2001, året då IT-bubblan fortsatte pysa. Patrick konstaterar att han var både vinnare och förlorare under den eran. Först rik, sedan blev ekonomin betydligt tajtare. Men han vann väldigt mycket erfarenhet och lärdomar om hur människor funkar i med- och motgångar.
– Jag är ödmjuk för att folk hamnar i olika situationer. IT-bubblan var en pärs för mig. Sedan blev det skilsmässa ett par år senare. Jag har full förståelse för att det kan köra ihop sig i livet.

Vad hade du själv för ”Lyxfällan”-potential då?

– Jag drog i handbromsen – sålde bilen och flyttade till en mindre bostad. Så jag var inte i närheten av den sortens situation. De flesta i ”Lyxfällan” kör ju vidare som om ingenting hade hänt. I stället för att ta befälet över situationen skyller de på omständigheter och blir offer.

Hur ska man göra vid en skilsmässa?
– En given konsekvens är att minst en måste flytta, och är det i Stockholm behöver man antagligen sälja den lägenhet man har och köpa var sin. Och då tycker jag att man ska handla mer med hjärna än med hjärta – vara krass och se vad som behövs för skola, dagis och jobb snarare än att förälska sig i ett burspråk. Som ensamstående är man sårbar när det gäller
exempelvis vab. Så dra ned på kostnaderna så mycket du kan.

Varför klarade du det?
– Överlevnadsinstinkt. Och jag är ju ekonom, jag vet vad som gäller. Det måste komma in lika mycket pengar som det går ut. Det är väldigt grundläggande, på ren lågstadienivå. Det handlar mer om sunt förnuft och självdisciplin. Dra åt svångremmen om du måste. Ta hjälp, men ta inte lån. Det går inte att shoppa sig ur en ekonomisk kris.

Du var själv ett skilsmässobarn. Hur hanterade du Gustafs känslor när det sprack mellan dig och din förra fru?

– Det viktigaste var att prata och finnas där och svara på de svåra frågorna. Barn har ett extremt behov av att ställa dem och känna att de får svar. Min erfarenhet är att man kan vara öppen med hur man känner det, och att man kan våga säga att man är ledsen och inte vet hur det ska bli. Men säg aldrig att det inte kommer att bli några problem. Det är alltid en tuff process.

Kompenserade du med slösande och att skämma bort honom?

– Nej, jag hade inte så mycket pengar att göra det med. Men jag prioriterade honom framför mig själv. Jag köpte hellre en hockeyhjälm till honom än att själv gå på krogen. Fast det är ju inte samma sak och handlade ju inte om dåligt samvete. Bättre att skämma bort med tid och kärlek.

Men hur förklarar man sin dåliga ekonomi?
– Våga prata om pengar med barnen. Våga säga nej när ni inte har råd, förklara varför man jobbar och vad pengarna ska räcka till. Det tycker jag att man kan göra hyfsat tidigt, från skolåldern ungefär. Det är på sätt och vis en gåva, för många i ”Lyxfällan” har föräldrar som också hamnat i liknande  situationer. Miljön påverkar. Klyschan att barn inte gör som man säger, utan som man gör, är helt sann.

Vad gör man om det kärvar och man inte längre har råd att låta barnen hålla på med exempelvis ishockey?
– Jag tycker att det finaste man kan ge barnen är en aktiv barndom och att de får testa olika sporter. Jag skulle se över prioriteringen, och vad det kostar med begagnad utrustning. Jag skulle verkligen försöka lägga om andra saker i livet, även om det också skulle svida. Och barnen förstår mer än vad vi vill tro och hjälper gärna sina föräldrar. Kanske kan de också vara med och hjälpa till för att få det att fungera, som att sitta barnvakt åt de yngre syskonen till exempel.

Nästa projekt för Patrick är att på ett roligt och lättsamt sätt uppfostra svenska barn i hur  man skaffar sig en sund ekonomi. Han är ganska hemlighetsfull, men det handlar om en barnbok. Och huvudrollerna innehas av en Spara och en Slösa, som är bästa kompisar. Förhopp­ningen är att föräldrarna också ska tycka att det är en rolig bok.
– Jag har letat efter en sådan, men det fanns ingen bra. Den handlar alltså om pengar och riktar sig till barn från fyra till nio års ålder. Det är ju under den där fasen som barn ställer så konstiga och roliga frågor. När Gustaf var i fyraårsåldern var han med på Ica och såg hur jag betalade med en hundralapp och fick två tjugor och några mynt tillbaka. ”Det är så bra, pappa”, sa han, ”för när vi handlar får vi bara mer och mer pengar”. Det tog ett tag innan jag förstod hur han tänkte. Men det är klart – jag gav en papperslapp och fick tillbaka två andra och några mynt. Det måste sett ut som en väldigt god affär i hans ögon.

Hur uppfostrar man annars sina barn så att de förstår pengars värde?

– Förklara vad det innebär att jobba och var inte rädd att prata pengar, förklara att de ska räcka till mycket, först och främst mat och hyra. Förhoppningsvis räcker det till lite roliga saker också ibland om man sparar.

Har du lyckats?
– Gustaf sparar till grejer han vill ha, i stället för att plottra bort dem på småsaker. Det känns skönt.

Slösar du aldrig själv med pengar?
– Alltså, jag har inte varit någon Joakim von Anka som samlar pengar i madrassen. Men har du kontroll över ekonomin är det lättare att njuta. Jag unnar mig god mat och tycker om att resa, det är några saker jag prioriterar, men jag skulle inte resa och gå på krogen om jag inte visste att jag hade råd. Livet går upp och ner, det gäller att anpassa sig, gilla läget och kämpa vidare.

Artikeln har varit publicerad i mama nr 9, 2014.

NUVARANDE Patrick Grimlund: ”Jag blir en väldigt vaksam tonårsförälder”
NÄSTA Mitt i läxläsningen får de sitt livs överraskning – missa inte det här härliga (och tårframkallande) klippet!