Pedofilskräcken har exploderat, det menar mamas bloggare Manne Forssberg som är förvånad över hur många föräldrar som inte låter sina barn bada nakna eller gå själva till skolan. "Vi berövar våra barn en viktig del av sin barndom", säger han.

När jag var barn badade man naken på utomhusbadplatser. Badkläder på barn förekom i princip bara på badhuset. Vad ovant det kändes med de där iskalla badbyxorna som klistrade fast runt benen och hade antingen för tight eller för slapp resår.

I somras upptäckte jag något märkligt. På alla badplatser och vid alla plaskdammar hade småbarnen badkläder på sig. Nu pratar jag inte om uv-dräkter för att skydda barnen från sol och badblöjor för att undvika bajskatastrofer. Det var alla möjliga sorters badkläder och ingen åldersgrupp slapp undan. Mina barn var ensamma om att bada nakna. När jag undersökte saken förstod jag att föräldrarna skylde sina barn för att de var rädda att någon pedofil skulle titta på deras barn på ett sexualiserat sätt, eller smygfota.

Rädslan för att det eventuellt kan finnas någon som tycker om att titta på nakna barn styr hur de får bada. Treåringar tvingas skyla sig och i samma ögonblick som en förälder övertalar sitt barn att ta på sig badkläder blir nakenheten laddad. Barn berövas en viktig del av sin barndom för att någon kanske tycker om att se nakna barn.

Även när jag var liten varnade vuxenvärlden för äckliga gubbar som sades plocka upp barn och bjuda på godis i vita skåpbilar. Vi var livrädda för skåpbilar men fick ändå röra oss fritt i närområdet. Vi gick till skolan själva, hängde på lekplatsen utan vuxna och åkte tidigt buss och pendeltåg. Jag tror att det var så för nästan alla barn som växte upp på 80- och 90-talet.

Nu har pedofilskräcken exploderat. Barnen får skjuts till skolan, sällskap i parken och eskorteras hem till kompisarna.

Barn får allt mindre frihet. I början av 80-talet fick 94 procent av 7-9-åriga barn gå ensamma till skolan. År 2000 var det bara 77 procent. Man antar att den siffran har fortsatt sjunka.

Det här gör att vardagsmotionen minskar, att barns spontana lek med andra blir mer sällsynt och att de blir onödigt osjälvständiga. Hur ska man lära sig att ta ansvar om man inte får någon frihet?

Har då världen blivit så mycket farligare sedan dagens småbarnsföräldrar själva var små? Bilarna har blivit fler och trafiksituationen rörigare på många håll. Men de sexuella övergreppen mot barn har inte blivit fler.

Om det är pedofiler vi oroar oss för är det fel strategi att förbjuda självständig lek utanför hemmet. Det är extremt ovanligt med sexuella övergrepp mot barn i offentliga miljöer med en främmande förövare.

Den typiska förövaren är en familjemedlem, vän till familjen, en lärare eller tränare. Övergreppen sker oftast i hemmet eller en annan plats där barnet borde kunna känna sig tryggt.

Vi måste sluta låta oss styras av den irrationella pedofilskräcken. Att lyssna på sina barn, att lära dem att de äger sina egna kroppar, att aldrig tvinga till sig barnkramar och att lära barnen att säga nej är ett bra sätt att skydda dem. Att låta sig förlamas av skräck, skyla barnen och hålla dem inlåsta är det inte.

NUVARANDE Manne Forssberg: ”Vi måste sluta låta pedofilskräcken styra oss”
NÄSTA Prinsessan Sofia är gravid – då kommer bebisen