Malin, 39: Samhället har ingen rätt att bestämma hur vi mammor ska vara

Trebarnsmamman Malin Karim, 39, funderar över samhällets syn på oss kvinnor och hur det skulle vara om vi istället satte agendan själva.

Det här är sagan om kvinnan som gick vilse i identitetsdjungeln. Hon var, tyckte hon själv, genomklok, lagom tjock och i sina bästa år. Men samhället tyckte annorlunda.

Malin Karim har tre barn på 9, 8 och 2 år.

Malin Karim har tre barn på 9, 8 och 2 år.

När kvinnan var mellan 20 och 30 visste samhället precis i vilket fack hon skulle sättas. Hon var ”sökande, ung, hungrig och snygg nog att vila ögonen på”. Sedan blev hon 30 plus och det fanns en plats för henne i facket ” fertil, barnafödande, familjeskapande och karriärssträvande”.

Kvinnan blev mamma och det där med ”snygg nog att vila ögonen på” var inte aktuellt eftersom hon nu hade trätt in i det heliga moderskapsstadiet. Sanningen att säga hade hon inte så mycket tid att reflektera över detta eftersom hon effektiv tid sov cirka två timmar per natt. Hon var glad om hon kom utanför dörren med smink på båda ögonen och någorlunda matchande strumpor.

Det förminskar mammor som är trötta på att bara finnas till för andra

Så kom det krypande. Barnen var födda, de växte och frodades. Kvoten var fylld, några fler fanns det inte plats eller ork för. Karriären gick i stå och kändes ointressant. Hungern hade förvandlats till något nytt: En önskan om att göra något som verkligen kändes i hjärtat. Att förverkliga sig själv. Detta bespottade uttryck som samhället ofta använde för att förminska kvinnor som blivit mammor och som i ärlighetens namn var trötta på att bara finnas till för andra.

Så en dag var det dags. Hon tog det magiska klivet över till 40-50-facket. Och nu blev det svårt. Hon var inte längre ”fertil, barnafödande, familjeskapande och karriärsträvande”. ”Sökande, ung, hungrig och snygg nog att vila ögonen på”-tåget hade ju passerat för längesedan.

Vem var hon nu? Vilket fack skulle samhället stoppa henne i? För helst ville de att hon skulle in i ”syns inte, gör inte anspråk och det här med att vara snygg ska väl ingen vuxen kvinna/mamma ägna sig åt”-facket. Men då satte hon i hälarna och stretade emot.

Trots hängiga knän, livlösa bröst och en och annan märklig hårutväxt i ansiktet

Hon tillhörde inte längre den fertila modersgruppen utan en annan. Den med självständiga barn, mer tid, fler än två timmars sömn per natt, smink på båda ögonen och en önskan om att fortfarande få synas. Att fortfarande räknas. Trots hängiga knän, livlösa bröst och en och annan märklig hårutväxt i ansiktet.

Det var ju nu – när hon krigat sig igenom småbarnsåren, förvärvat svart bälte i logistik och projektlederi samt kunde lösa de flesta konflikter innan FN ens hunnit sätta sig till bords för fredssamtal – som hon verkligen visste hur hon ville bidra.

Så hon funderade och funderade. Och köpte sig en kamouflagemönstrad jacka med fjädrar på. För att hon kunde. Hon nickade glatt till alla fjortonåringar med likadan jacka. Och sedan funderade hon lite till. Och kom fram till… absolut ingenting.

Samhället ville en sak. Hon ville en annan. Så hon beslöt sig för att bara göra. Allt det hon kände för. Trots hängiga knän och samhällets förutfattade meningar om vad en kvinna med semistora barn ska göra i livet. Hon bestämde sig för att köpa så många kamouflagemönstrade jackor med fjädrar på som bara gick in i garderoben. För att publicera bilder på dem på Instagram. För att sköta sig själv och skita i andra.

Och bara sådär, hittade hon sin väg ut ur identitetsdjungeln.

NUVARANDE Malin, 39: Samhället har ingen rätt att bestämma hur vi mammor ska vara
NÄSTA De här färgerna gillar bebisar bäst och sämst – det visste vi inte!