Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Förlossningsberättelsen: Louise drog själv ut dottern hemma i duschen

När Louise Tocklin skulle föda sitt fjärde barn önskade hon ett snabbt förlopp. Men att dottern Vilda skulle titta ut hemma i duschen var hon inte beredd på! Här delar hon med sig av sin förlossningsberättelse.

Jag var så less på att vara gravid. Jag hade tidigare burit tre söner och det blev tyngre för varje graviditet. Nu väntade jag mitt fjärde barn, med en ny man.

Jag mådde väldigt dåligt under graviditeten, både fysiskt och psykiskt. Jag hade drabbats av en utmattningsdepression som gjorde att jag enbart orkade äta och sova. När jag kom in i vecka 37 kände jag mig så redo och allt hade inhandlats.

Jag vaknade klockan 03.40 den 30 november av att jag var hemskt kissnödig, så jag gick upp och kissade och hade lite småont, men inget jag brydde mig om så jag gick och la mig igen. Klockan 04:20 vaknade jag igen och hade ont i magen, så jag gick ner till undervåningen och tog två alvedon och en varm dusch.

"Min sambo tyckte att jag var så lugn"

Jag satt riktigt länge i duschen eftersom jag småfrös också. Gick ur duschen och torkade mig, klädde på mig, och upplevde att smärtan började bli mer intensiv, så jag värmde min vetekudde och gick runt med den.

Vid 05:10 väckte jag min sambo Christoffer och sa att vi nog måste åka in, så han gick upp och tog en kaffe. Han tyckte att jag var så lugn, och jag sa inte så mycket utan skruvade på mig under värkarna, och försökte andas lugnt.

Jag ringde förlossningen och berättade att det kommit lite blod, men inte märkvärdigt mycket, utan jag kände mig lugn med det. Barnmorskan sa:

– Men du, kryp ner i sängen igen och försök sova lite så avvaktar vi, så kan du bara slå en signal när du är påväg in.

Vi la på och jag började gå runt hemma och lutade mig över bord och stolar när värkarna kom. Min sambo frågade om vi skulle åka in och jag a sa jag, eftersom det nu började bli jobbigt.

"Jag tog tag i huvudet och pressade allt vad jag kunde samtidigt som jag drog ut bebisen"

Jag bestämde mig för att gå in i duschen igen, men blev helt svettig när jag skulle klä av mig och skrek till Christoffer att han skulle dra av mig byxorna. Sedan kastade jag av mig linnet och BH:n, satte mig i duschen och vred på rejält med värme eftersom jag tidigare blivit lindrad av det.

Christoffer frågade om han skulle ringa ambulans och jag skrek JA! Jag fick en rejäl värk, så jag ställde mig på knä och tog värken och samtidigt, av ren reflex, satte jag handen mot underlivet och kände en hinna – PLASK så gick vattnet!

Kort därefter kommer nästa värk och jag kände att jag inte kunde hålla emot, det gick bara inte! Jag ställde mig på knä och tog i för kung och fosterland samtidigt som jag vrålade alla fula ord man kan tänka sig! Nu var huvudet ute och jag skrek till Christoffer:

– Ta huvudet! Dra ut den!

"Jag upptäckte att navelsträngen var lindad två varv runt halsen"

Samtidigt stod han med SOS alarm i telefonen och berättade vad som hände, så jag tog tag i huvudet själv och pressade allt vad jag kunde samtidigt som jag drog ut bebisen. Jag upptäckte att navelsträngen var lindad två varv runt halsen så jag skrek till Christoffer att ta bort den, vilket han gjorde.

Efter det började vi gnugga bebisen båda två, vände på den för att se färgen och försökte febrilt få den att andas. Till slut kom två ynka skrik och sedan somnade den. Jag vände på bebisen och frågade vad det var för kön.

– En flicka! sa vi båda samtidigt, och skrattade. Vi var båda nästan helt övertygade om att det var en kille som skulle kika ut.

"Barnen fick hälsa på lillasyster i badrummet innan vi åkte till sjukhuset"

Så där satt jag nu, med en liten flicka hemma i duschen och skrattade massor. Jag ville ha en snabb förlossning, men inte så här snabb! Klockan 06:07 var hon ute, knappt 2,5 timme efter första värken, och jag kunde inte riktigt få in vad som hade hänt.

Lilla Vilda hade bråttom ut – därav namnet! Foto: Privat
Lilla Vilda hade bråttom ut – därav namnet! Foto: Privat Foto: Privat

Ambulansen kom och dom avnavlade och hjälpte mig till båren efter att de tittat på tjejens vitalitet. Då dök en nalle upp och ambulanspersonalen sa:

– Grattis, och så får vi överlämna första presenten!

Mina tre söner befann sig hemma hos sin pappa, men två av min sambos döttrar var hemma. De blev lite chockade men fick komma och se lillasyster i badrummet innan vi åkte till sjukhuset!

På förlossningen sedan sa barnmorskan:

– Det var vi som talades vid i telefonen!

– Ja, skrattade jag, det gick inte så bra att sova igen.

Två suturer senare fick jag duscha och komma upp på eftervårdsavdelningen. Vilken underbart fantastisk resa och jag är så tacksam att allt gick bra och att jag hade en sådan lugn sambo vid min sida!

Louise med dottern Vilda. Foto: Privat
Louise med dottern Vilda. Foto: Privat Foto: Privat

Vill du dela med dig av din förlossningsberättelse?

Har du fött trillingar, gjort planerat kejsarsnitt eller kanske haft med en kompis som stöd? Vilken typ av förlossning du än har haft är vi på mama nyfikna på att höra din berättelse.

Mejla din historia (cirka 5000-6000 tecken) samt minst en bild från första tiden med bebisen till webbredaktör Lisa Nylén: lisa.nylen@bt.bonnier.se.

Alla historier är välkomna – såväl solskenshistorier, som förlossningar som inte blev som det var tänkt. Kejsarsnitt och vaginalförlossningar.

(Texten kan komma att redigeras. Ingen ersättning för text eller bild utgår)