Efter alla IVF-försök – Cilla, 42, åker till Ryssland för äggdonation

S

verige har flest ensamhushåll i världen, men bara för att du är singel betyder det – så klart – inte att du inte kan längta efter barn. Och även om man drömmer om att skaffa barn på det traditionella sättet, tillsammans med en partner, så finns det massor av singlar som inte hittar någon att bilda familj med, och på olika sätt försöker skaffa barn på egen hand. 

En av dem är Cilla Holm, 42. Hon, liksom många andra, har känt sig utsatt i sin resa att försöka att bli gravid. Och eftersom hon till vardags jobbar som samtalsterapeut fick hon idén att starta samtalsgrupper som just riktar sig till ensamstående kvinnor som inte kan skaffa barn den traditionella vägen. 

– Det är så tydligt för mig att de här grupperna verkligen behövs, för det är väldigt svårt för andra runt omkring att förstå vad det innebär att försöka bli ensamstående förälder – det är mycket "ups and downs", med både pepp och sorg – och det blir väldigt ensamt att inte ha någon att dela det med.

Gör äggdonation i Ryssland

I snart två år har Cilla själv försökt att bli gravid. Och trots tio försök med både insemination och IVF har hon inte gett upp hoppet – snarare tvärtom. För nu väntar en ny resa för henne: En äggdonation på en klinik i Ryssland, där hon kommer att genomgå en process som involverar både en äggdonator och en spermadonator: 

– Man kan säga att jag blir som en ugn där andras DNA bakas ihop, säger Cilla, som i princip skulle kunna vara mamma inom ett år, om allt går vägen.

Äggdonation görs ofta i Finland, Lettland och Ryssland. Foto: Hannah Hedin

I dag är det en självklarhet för Cilla att vilja bli mamma, men hon har inte alltid varit så säker, vilket är ett av skälen till att hon inte startade sin resa förrän hon hunnit bli 40: 

– I många år levde jag i tron om att jag skulle bli en dålig förälder. Jag såg alltid till att inte bli gravid i de relationer jag var i och tolkade det som att det berodde på att jag inte var tillsammans med rätt person, men i efterhand har jag förstått att det inte hade med mina partners att göra, utan att jag faktiskt var rädd för att bli förälder. Jag tror att en stor del av detta beror på att båda mina egna föräldrar har gjort en del misstag som jag var rädd för att göra om själv. 

Vad fick dig att ändra dig? – Jag levde tillsammans med en man som hade barn sedan tidigare, de var fem och två när vi blev ihop. Och när jag fick pröva på rollen som bonusförälder fick jag upp ögonen för att jag visst kunde bli en bra mamma! I samband med det kom min barnlängtan, och eftersom jag levde i relation efter relation med män som redan hade barn och inte ville ha fler, så insåg jag till slut att jag var tvungen att göra det här på egen hand. Så efter att ha gjort en fertilitetsutredning, som visade goda chanser att bli gravid, bestämde jag mig för att åka till en klinik i Danmark och göra en insemination. Jag tog verkligen för givet att jag skulle bli gravid på första eller andra försöket, men efter fem försök på fem månader var jag fortfarande inte gravid.

Gjorde IVF i Danmark

Insemination är en extremt fysiskt och psykiskt påfrestande process – hur mådde du då?– Då var jag ändå helt okej, och jag var motiverad att fortsätta även om jag fick tänka om lite för att få det att gå ihop ekonomiskt. Så jag pausade i två månader och efter det gick jag över till IVF, där man till skillnad från en ”vanlig” insemination låter spermien befrukta ägget utanför kroppen. Vid en så kallad lång IVF tar man en speciell nässpray som startar om hela systemet, vilket man kan likna vid att vara i klimakteriet. Jag blev helt emotionellt dränerad och hormonpumpad… I maj gjorde jag mitt sista och femte IVF-försök, utan att bli gravid. Till slut sa kliniken i Danmark att det var dags att ta nästa steg, att gå över till en äggdonation, om jag ville bli gravid.

Hur kändes det att få det beskedet – efter tio försök?– Nyligen fick jag förklarat för mig att när man går in i den här processen så upplever man samma moderskänslor för processen som man gör när man väntar barn, det vill säga att man gör ALLT för sitt barn. Du blir alltså så emotionellt engagerad i processen att du behöver höra "stopp" från någon annan. Annars hade jag nog själv kunnat fortsätta i all oändlighet, om jag haft råd.

Foto: Hannah Hedin

Nu när du bestämt dig för äggdonation, hur går dina tankar?– Ärligt talat så känns det befriande att få ta en "genväg" efter allt. Men visst har jag haft en oro för äggdonation tidigare, och så är det med varje del i den här processen, man velar och har ångest, men när man väl har fattat sitt beslut så blir det helt integrerat. Jag kan inte tänka mig att leva ett liv utan barn. I alla fall inte nu. Sedan kan jag tänka mig andra vägar att få barn. Hade jag kunnat adoptera så hade jag gjort det, för själva DNA-bandet är inte viktigt för mig, inte heller just att vara gravid. För mig är "familj" något annat än gener.

Väljer öppen donator

När man gör en äggdonation i Ryssland får man själv välja både spermadonator och äggdonator, så Cilla kommer att få titta på bilder av donatorerna när de själva var barn. 

– Ja, här måste jag välja aktivt, tyvärr… Jag har alltid velat veta så lite som möjligt om donatorn för att slippa ha en bild av någon i mitt huvud. Det är en bisarr känsla att titta på bilder av donatorerna – och välja utifrån det. Men en öppen donation, att barnet har rätt att veta sin bakgrund, hade jag valt i vilket fall som helst. Jag vill inte stänga några dörrar för mitt framtida barn!

Många som försöker att skaffa barn på egen hand eller är ofrivilligt barnlösa väljer att hålla det hemligt för sin omgivning, vad tror du att det beror på?– Jag har alltid valt att vara väldigt öppen med min process, och fått massor av stöd i det, men ja, det är väldigt många som är hemliga med att skaffa barn på egen hand. Dels tror jag att det har med "skammen" att göra, att man inte klarar av att skaffa barn på den vägen som alla andra verkar kunna, dels att det är en väldigt privat process. 

– Det är också därför jag nu startat podden "Jag vill ha barn". Målet med podden är att lyfta frågan, ta bort skammen och öka medvetenheten kring barnlöshet!

Äggdonation, IVF, inseminering – så funkar det att bli gravid på egen hand

För dig som är 25-40 år

Sedan april förra året kan du som ensamstående få samma hjälp med assisterad befruktning (spermadonation) som en kvinna i en parrelation. Du får inte vara yngre än 25 eller äldre än 40 vid behandlingsstarten för att få ett antal försök betalda av sjukvården. Du får inte heller ha barn sedan tidigare.

På privata kliniker är kötiderna avsevärt kortare, men då betalar du själv. Priserna varierar beroende på behandling. En insemination med donerade spermier kostar cirka 14 000 kr i Sverige. Du får använda dig av en egen donator, som då måste godkännas av kliniken. I Sverige kan du inte välja stängd donator, vilket betyder att barnet, när hen fyller 18, om hen vill, har rätt att få veta identiteten på sin donator.

För dig som är 40+

Åldersgränsen på privata kliniker i Sverige varierar. Men kvinnor över 38-40 år rekommenderas IVF (provrörsbefruktning), där man låter spermien befrukta ägget utanför kroppen.

I Sverige är IVF med donerade spermier inte tillåtet (endast på Universitetssjukhuset i Umeå, där du måste vara under 40). Därför väljer många kvinnor Danmark, där man kan göra både insemination och IVF med donerade spermier tills man fyller 45. Äggdonation görs ofta i Finland, Lettland och Ryssland. Det finns även kliniker i övriga Europa som exempelvis i Spanien, Grekland, Cypern och Italien.

Så gör du en insemination – steg-för-steg-guide

1. FertilitetsutredningUtredningen visar dina chanser att bli gravid och om insemination är en lämplig behandlingsform. Om du söker assisterad befruktning via landstinget tar du kontakt med din gynekolog. Vill du söka hjälp privat i Sverige vänder du dig till en fertilitetsklinik. Om du väljer en klinik utomlands samarbetar de flesta med gynekologer i Sverige och hjälper dig att hitta en mottagning för utredning.

2. Möte med psykologUnder utredningen görs en bedömning om din lämplighet som förälder utifrån psykologiska och sociala förhållanden, för att trygga att barnet får växa upp under goda förhållanden. Den kompletteras med bedömning av en beteendevetare (psykolog).

3. Förberedande samtalPersonligt samtal med kliniken, för att förbereda dig inför processen.

4. Val av donatorI Sverige väljer kliniken en donator åt dig utifrån ditt utseende. I Danmark kan du även välja själv. Ju mer specifikt du väljer (längd, vikt, ögonfärg, hårfärg, röstprov, personliga egenskaper…), desto högre kostnad.

5. Öppen eller stängd donator?I Sverige kan du bara välja öppen donator, vilket innebär att barnet vid 18 års ålder har rätt att veta identiteten på donatorn. I Danmark kan du välja mellan öppen eller stängd. Om du väljer stängd får barnet aldrig veta vem donatorn är.

6. InseminationenAv kliniken får du ett schema beroende på vilken behandling du ska genomföra. Själva inseminationen tar bara ett ögonblick och sker genom att spermier förs upp i livmodern genom en tunn kateter.

7. GraviditetstestEfter 14 dagar är det dags att kissa på stickan…

Cillas råd till dig som vill skaffa barn på egen hand:

• Vänta inte för länge"Vi har i hela våra liv blivit utbildade i hur vi ska undvika att bli gravida för tidigt, men ingen har sagt hur fertiliteten kraftigt avtar redan från 30 och framförallt från 35 års ålder. Hade jag vetat hur statistiken ser ut hade jag börjat processen långt tidigare."

• Stå på dig!"Bara att få en tid för en fertilitetsutredning var svårt för mig, men det är annorlunda nu när det är lagligt för ensamstående i Sverige. Du kommer vidare med hjälp av information, så ring, mejla, ställ frågor och var 'jobbig'. Och se till att du får det du behöver även om det kan vara motigt."

• Våga ta hjälp"Man behöver stöd och någon att bolla alla beslut med. Välj ut en eller två vänner eller närstående och se till att de förstår din längtan och din ingång till processen. Ha dem sedan som stöd på vägen. Risken finns att andra i omgivningen för över sin ångest i dina beslut. Alla ser olika på dessa frågor och du behöver vara grundad i det som är viktigt för dig."

Till sist…Det finns så klart flera sätt att skaffa barn på som singel eller vid ofrivillig barnlöshet; adoption, surrogat, med en kompis, med ett annat par – barnlängtan och vägen till barn kan se helt olika ut.

Källor: 1177, Storkkliniken, Fertilitetscentrum, IVF-kliniken, Villhabarn.se

Text: Annika Leone

Foto: Hannah Hedin  

 Hår och makeup: Filippa Smedhagen/Agent Bauer

Kläder: Sabina & friends Stockholm

Smycken: Feministsmeden

Artikeln är publicerad i mama nr 1 2018, som finns i butik just nu och där du bland annat kan läsa en intervju med All inclusive-skådisen Liv Mjönes.