Mammorna Lina och Emma: ”Vi vill att vi gills – som par och familj”

Emma och Lina Karlsson är trötta på att bli ifrågasatta – både som par och som mammor till en liten tjej: ”Anta inte att två kvinnor som går runt med en barnvagn och pussas, är kompisar”.

”Det hade varit gött om ingen kallade oss perversa i media,” säger Emma med ett kort skratt, när de får frågan om vad de vill ska ha förändrats från i år till nästa års Pride-vecka.

Lina Karlsson, 29, och Emma Karlsson, 25, träffades för första gången på riktigt under förra årets Pride-vecka, efter att ha följt varandra på diverse sociala medier under ett tag. ”Jag försökte hångla upp henne, men hon fattade inte riktigt vad jag höll på med tror jag,” berättar Emma. ”Sedan blev det vi,” fortsätter hon och ler.

Numera bor Emma och Lina tillsammans med dottern Elsie, 2,5 år, i Västertorp i Stockholm. Elsie är Linas biologiska barn från ett tidigare förhållande, och Emma är bonusmamma – men de räknar sig själva som Elsies mammor båda två.

”Vi är väldigt kompatibla,” berättar de, men förklarar också att de har olika roller i och med att Emma kom in i Elsies liv senare och dessutom har en pappa, och en till bonusmamma. En regnbågsfamilj, beskriver de sig som. Och det är enligt dem bara positivt, att ha fler än två föräldrar.

Just föräldraskapet upplever de ibland som något de måste kämpa för. Och då inte inom familjen utan utifrån sett – kämpa för att bli tagna seriöst och att ses som en ”riktig” familj.

”Nej vi ska inte betala var för sig – vi tar det på familjekortet, tack!”

”Vi går liksom runt med ett barn i barnvagn och pussas, och folk undrar fortfarande om vi är syskon,” säger Emma, ”Det är helt gränslöst.” Hon fortsätter: ”Nej vi ska inte betala var för sig – vi tar det på familjekortet, tack!”

MISSA INTE: mamas långa, lyxiga tjejweekend i Palma, 4-8 oktober!

Nu närmast längtar de efter att gifta sig, något de vill göra så snart det är möjligt, praktiskt och ekonomiskt. Och stort ska det vara. Som en födelsedag för båda två samtidigt, tänker de sig. De har också sakta startat processen att skaffa ett barn ihop, via insemination.

Enligt Lina och Emma är det något som ser bra ut på pappret, men som inte är lika lätt i praktiken. Förutom flertalet tester, djupgående intervjuer och långa köer innan man ens kan sätta igång så finns det många luckor i systemet.

”Vem är mannen? – Ingen.”

Det gäller allt från problematiken kring vem som får räknas som juridisk förälder, till brist på kunskap och information hos vårdcentraler och landsting.

De skulle önska att proceduren kunde förenklas, då den i nuläget helt enkelt inte är anpassad för att två kvinnor ska få barn. ”Vem är mannen?” kan det stå på blanketten. ”Ja, ingen,” säger Emma.

Lina fortsätter: ”Jag kunde önska att det fanns någon som satte sig ner och pratade med oss om processen, om hur det ska gå till – som det var när jag var gravid som hetero”.

Allra närmast i tiden ligger Pride-paraden, vilket även indirekt är deras årsdag. För Emma, som har varit med i tåget sedan hon var 12, är det en självklarhet att vara med.

LÄS OCKSÅ: Sverige – bästa landet i världen för kvinnor, och att uppfostra sina barn i 

Lina, som är något nyare i HBTQ-communityn förklarar att det absolut kommer bli en tradition även för henne. Då hon tidigare definierade sig själv som bisexuell, och praktiserande heterosexuell, har hon förut inte riktigt känt att paraden har varit för henne.

Nu däremot ser hon fram emot ett argare Pride. ”Jag skulle väl önska mig lite radikalisering,” säger hon, men skyndar sig att lägga till att det såklart inte får ske på bekostnad av glädjen.

”Det är extremt sällan jag har träffat någon med en regnbågsmugg som kan svara på vad som är problemet med inseminationsfrågan.”

Båda anser att det från många håll är mycket snack och lite verkstad när det kommer till Pride – att paraden är anpassad för att ingen ska känna sig obekväm, men att det faktiskt finns viktiga frågor som måste tas tag i.

”Man måste komma ihåg att Pride är en protest-marsch,” säger Emma: ”Det är extremt sällan jag har träffat någon med en regnbågsmugg som kan svara på vad som är problemet med inseminationsfrågan.”

Vad önskar man som lesbisk och mamma att världen visste?

Lesbiska mammor
Familjen Karlsson

Både Emma och Lina trycker på att det inte är en börda att vara homosexuell, som samhället enligt dem ofta verkar tro. ”Förutom det strukturella förtrycket, så är det riktigt awesome att vara lesbisk,” säger Lina. ”Det är det bästa som hänt mig.”

Emma håller med: ”Folk tror att det är synd om en för att man är lesbisk, och det är det, men det är inte vårt fel,” säger hon med ett skratt.

Hon fortsätter, nu med en allvarligare ton: ”Jag önskar att världen visste att vi gills. Att vi gills som par, och att vi gills som familj”.

LÄS OCKSÅ: Anja Pärson & Filippa Rådin: ”Det är nästan värre att stå bredvid än att föda”