Vår läsare Henrik Nygård skickade in en underbar betraktelse av sin sjuåringe son Erik och hans "mindfullness" i morse. Igenkänningen i detta är enorm! 😂

För forskarna är det fortfarande ett stort mysterium hur små barns hjärnor fungerar, säg exempelvis en helt vanlig sjuåring i Hässelby. Sjuåringens hjärna är fulländad när det gäller mindfullness. Den är extremt stresstålig och kan på bråkdelar av en sekund växla fokus mellan så skilda än ämnen som universums storhet och färgen på strumpor. Skillnaden mellan barns och vuxnas hjärnor är aldrig så tydlig som när det gäller morgonrutinerna. Det vet alla föräldrar. Föräldern är då extremt målinriktad, och tyvärr väl också ofta lite väl tidsoptimistisk. Men det beror ju på att vuxentid och barntid mäts på helt olika sätt och går inte att jämföra.

Den vuxna riskerar under morgonrutinerna att i förlängningen drabbas av tydliga stressymptom som ytlig andning, hjärtklappning och till och med tunnelseende medan barnet i alla lägen behåller sitt irriterande lugn och fokus på ovidkommande detaljer. Det är helt enkelt ganska svårt för barnet och den vuxne två att enas kring ett gemensamt mål.

För att komma ett steg närmare att förstå barnets hjärna gjordes därför en studie en helt vanlig fredagsmorgon i februari i Hässelby. Studiepersonerna var en ganska tandlös sjuåring och hans 46-åriga pappa. Här är några exempel på de utmaningar, aktiviteter och prioriteringar som sjuåringen ställdes inför under de 30 minuter som fanns tillgängliga innan de två studiepersonerna var tvungna att bege sig till skolan för att komma i tid:

1. Hittar inte iPaden.
2. Hittar inte kläderna som ligger precis bredvid honom i sängen, och undrar varför han måste gå till skolan.
3. Knäpper bara översta knappen i skjortan, fascineras av hur roligt det ser ut men får inte upp knappen igen.
4. Klappar katten
5. Lägger sig raklång på golvet och suckar ljudligt.
6. Förundras över att tänderna måste borstas – igen.
7. Ställer under tandborstningen några väl valda frågor om rymden.
8. Letar, efter tre barska uppmaningar, efter strumpor och uppslukas strax av det faktum att det ligger så många olika strumpor i lådan, men tyvärr är det inte många som passar ihop.
9. Speglar sig, testar några nya grimaser och kollar tandgluggarna.
10. Klappar katten och frågar vad det blir för tårta på kalaset på söndag.
11. Hittar inte överdragsbyxorna. Kommer på att de är kvar på skolan.
12. Upptäcker till sin förtjusning att ryggsäcken är full av kottar, som samlades in under gårdagen i oklart syfte.
13. Hittar inga vantar trots att de lades på en bestämd plats kvällen före.
14. Hittar två svarta vantar men upptäcker framme vid bilen att det tyvärr är två högervantar.
15. Glömmer ryggsäcken i bilen, som de flesta morgnar.
16. Hittar både vantar och överdragsbyxor på sin hylla.
17. Frågar när han ska bli hämtad.
18. Får en kram och en puss på kinden och springer iväg.

Studien slut. Pappan också.

NUVARANDE Från sängen till skolan – pappans ”studie” från sonens perspektiv är helt klockren
NÄSTA Forskare: Därför är det bra att samsova länge