1. Treåringen upptäcker att flygplansgången är en enda lång catwalk med uppskattande tillrop. Du springer efter och får ännu mer uppmärksamhet. Inte lika positiv.
2. Treåringen snor med sig leksaker från andra barn. De reagerar:
3. Det finns fler resenärer med utbrottstendenser. Till exempel hen i sätet bakom dig som fräser: ”Jag fattar inte hur man kan ta med sig SMÅBARN på flyget!”.
4. Du fnissar lite åt henne, men är noga med att barnets skrik får fri väg till stolsraden bakom. Skadeglädje är den bästa glädjen.
5. Treåringen ÅTERUPPTÄCKER flygplansgången. Du:
6. Grannen säger att det luktar konstigt. Du låtsas bli förvånad.
7. …men vet så klart varför. Ettåringen, som inmundigat utlandsbakterier, har nämligen bajsat igenom alla kläder. Igen.
8. Enda sättet att få ettåringen att sova är att vanka av och an, timme ut och timme in, med barnet i bärselen.
9. En resenär upplyser dig högt och tydligt om att det är ”väldigt irriterande” att du går i flygplansgången och undrar varför du inte går och sätter dig. Du:
10. Du sneglar på andra människor som ostört kollar på film och känner lite avundsjuka. Lite.
11. Barnen håller ÄNTLIGEN på att lugna ner sig. Då kommer en flygvärdinna med ett stort färgglatt flygplan som de kan leka med.
12. Du och din partner hittar efter några bråk ett kort ögonblick av samförstånd och överenskommelse.
13. Du somnar äntligen med ettåringen på bröstet, men inser då att du inte har kissat sedan du var på flygplatsen. För åtta timmar sedan.
